Citat:
Ursprungligen postat av
mike70
Hur tänker folk när de köper Aftonslaskens insinuationer och konspirationsteorier rakt upp och ned och tar det för fakta? Kritiskt tänkande gäller åt alla håll. Är ni så jävla korkade, på riktigt? Hur fan överlever i dagens samhälle? Är det såna som ni man läser och hör om som lämnat diverse sekter?
Även den processen är välkänd sedan länge och används i vanligt bondfångeri och bedrägerier, men också i aggressiv försäljning.
Man talar om för folk att de har blivit lurade av någon annan och erbjuder samtidigt en lösning på detta tillstånd, där den tidigare förment lurade kan återfå den av det påstådda lurendrejeriet skadade självkänslan och åter se sig som en upplyst, förnuftig och kritiskt tänkande person som vet och kan (nästan) allting bäst.
I reklam för ett nytt uppstickarmärke av rakhyvlar påstår man t.ex. att de stora företagen lurat dig och tagit ut för höga priser för en dålig produkt, medan uppstickarmärket erbjuder en bättre hyvel till ett lägre pris. Man frestas att köpa den för att komma över nesan av att tidigare ha varit lurad och betalat för mycket, och kan samtidigt stoltsera inför vännerna att man har en bättre hyvel som är billigare och kan kalla sina vänner lättlurade och mindre vetande.
Taktiken används också av religiösa sekter, som erbjuder folk en känsla av överlägsenhet där de kan tro att alla som inte är med är mindre vetande och lägre stående människor.
Aftonslasken talar om för läsaren att de blivit lurade av ryska desinformatörer, vilket får folk att känna sig otillräckliga i sitt kritiska tänkande, men erbjuder också en möjlighet för läsaren att återigen känna sig som en kritiskt tänkande människa genom att gå med i drevet mot syndabocken som Aftonslasken har identifierat (för sina egna brister). Om man köper Aftonslaskens utpekande kan man på nätforum, twitter osv. känna sig som upplyst och delaktig i avslöjandet av en lurendrejare genom att racka ned på dem som inte "ser" att syndabocken är skyldig, eller t o m har fräckheten att försvara den redan utpekade som skyldig. Allt är ju så uppenbart, eller hur?
Aftonslasken använder medvetet felaktigt överordet "desinformatör" (p g a den egna publiceringen av "desinformationen") för att överdriva betydelsen och få läsaren att tänka sig en krigssituation, då ordet – och desinformation – används främst i krigssituationer, även kalla.
Aftonslasken spelar också på en rysskräck – ett slags "främlingsfientlighet" – som finns hos svensken sedan århundraden och har odlats de senaste åren sedan Putin blev president. (Det finns problem med Putin och Ryssland idag, men inte skäl för irrationell rysskräck, mer än EU-skräck.) Många reagerar reflexmässigt och intar en försvarsställning när rysskräcken aktiveras och samtidigt reagerar man instinktivt indignerat om man får känslan att ha blivit lurad, vilket Aftonslasken spelar på.
Påståendet om "desinformatör" håller inte för en saklig granskning och därför måste mer bränsle kastas på bålet, där häxan ska brännas, och man insinuerar saker om pseudonymer, alias, språkkunskaper och en fastighetsaffär, där det kan finnas oegentligheter, men inget bevisats.
Eftersom Aftonslasken med sitt inledande felaktiga påstående om "desinformatör" lurat med sig många i drevet, som inte vill erkänna sig ha blivit lurade av blaskan, springer de lydigt vidare efter de nya ben i form av insinuationer som Aftonslasken kastar ut.
När SD inte fås att agera enligt Aftonslaskens önskemål, rycker andra medier efter ett tag in med understöd, bl a för att svenska media inte ska förlora i trovärdighet om Aftonslasken ertappas med att medvetet ha dragit igång ett drev efter en syndabock för att dölja egen inkompetens. Risken finns också att SD tjänar på Aftonslaskens agerande om drevet inte skulle lyckas.
