Citat:
Förhören artar sig till att bli en mycket intressant studie i vad som kan röra sig i en kvinnas inre. - Titta gärna lite närmare på vad JM svarade (och inte svarade) AB när hon och MR den 19 augusti släppts fria och gjort ett stopp vid en bensinstation där de drack kaffe och åt kex. - Utdrag/sammandrag (min fetmarkering och direktcitering från beskuret filmklipp):
– De har ju försökt få fram någon slags bevisning, men både som jag och min advokat ser på det har de lyssnat på sociala medier.
– Har du hunnit läsa någonting?
– Nej, nej, jag har inte haft tillgång till något.
– Vad ska ni göra nu?
– Vi får inte befinna oss på XXX. Eftersom det har skrivits så mycket så kommer vi att åka någon annanstans ett tag.
– Kommer ni åka utomlands?
– Nej, nej.
– Vad har de haft för bevis?
– INGA, inga! Hörsägen. Enbart spekulationer.
– Hur mår du efter det som hänt med din pappa?
– Ja, hur mår man efter att ens pappa har blivit brutalt misshandlad och avliden? Inte så bra såklart. – Men nu är det nya tag.
– Vad är det för frågor de har ställt?
– "Vad har du gjort? Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag? Är du säker på det klockslaget? Är du verkligen riktigt säker på klockslaget?" – Nej såklart inte. För det är man ju inte.
– Vad gjorde ni den kvällen det hände?
– Vi var hemma.
– De har inte haft någon teknisk bevisning?
– De har gått igenom mobiltelefonen, datorn, alla bilar jag äger, min lägenhet, de har gjort allt. De har tagit hår... förstår du? – DNA... DNA-testade hår. Och frågat samma frågor om och om igen.
Alla som känner mig och min pappa vet vilken otrolig relation han och jag har. Han är den ende som har stöttat mig jämt. Och jag honom. Skulle han leva nu skulle inte han vara glad.
– Jag beklagar verkligen sorgen.
– Tack.
– Har du hunnit läsa någonting?
– Nej, nej, jag har inte haft tillgång till något.
– Vad ska ni göra nu?
– Vi får inte befinna oss på XXX. Eftersom det har skrivits så mycket så kommer vi att åka någon annanstans ett tag.
– Kommer ni åka utomlands?
– Nej, nej.
– Vad har de haft för bevis?
– INGA, inga! Hörsägen. Enbart spekulationer.
– Hur mår du efter det som hänt med din pappa?
– Ja, hur mår man efter att ens pappa har blivit brutalt misshandlad och avliden? Inte så bra såklart. – Men nu är det nya tag.
– Vad är det för frågor de har ställt?
– "Vad har du gjort? Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag? Är du säker på det klockslaget? Är du verkligen riktigt säker på klockslaget?" – Nej såklart inte. För det är man ju inte.
– Vad gjorde ni den kvällen det hände?
– Vi var hemma.
– De har inte haft någon teknisk bevisning?
– De har gått igenom mobiltelefonen, datorn, alla bilar jag äger, min lägenhet, de har gjort allt. De har tagit hår... förstår du? – DNA... DNA-testade hår. Och frågat samma frågor om och om igen.
Alla som känner mig och min pappa vet vilken otrolig relation han och jag har. Han är den ende som har stöttat mig jämt. Och jag honom. Skulle han leva nu skulle inte han vara glad.
– Jag beklagar verkligen sorgen.
– Tack.
– Ja, hur mår man efter att ens pappa har blivit brutalt misshandlad och avliden? Inte så bra såklart. – Men nu är det nya tag.
Jag har inte hängt med i detta fall allt för väl, varför säger hon att pappan blivit brutalt misshandlad? Blev han inte snabbt ihjälknivad i sömnen? Då säger man väl knappast "brutalt misshandlad? Försade hon sig?
Dessutom är det väldigt märkligt att klämkäckt säga "Men nu är det nya tag" efter att ens pappa(som hon hade såååå bra kontakt med) blivit mördad ett par veckor tidigare. Man får inte direkt intrycket av att hon befinner sig i djup sorg.
Jisses vilken genuin psykopat vi har att göra med i detta fall.
