Tråden om Stockholms tunnelbana

1. Spårvagnarna skall inte dras rakt utan dras så det gynnas de boende i området där den dras fram och näringslivet skall också gynnas, liksom handeln.

3. Det är folk som åker båtarna mest och bidrar till finansieringen genom taxfree och på båtarna vill folk roa sig med både dans och knulla.

4. Det är fundamenten för de olika systemen.

5. Tunnlarna är väl tidssatta till 120 år.

6. Arbetsgivaravgiften är en del av lönen som skal finansiera delar av välfärden. Löntagarna har avstått löneökningar för arbetsgivaravgifternas skull. det är löntagarnas pengar och inte arbetsgivarnas. Men det här är en fråga som ligger utanför det här ämnet definitivt.

Vi fortsätter visst i samma tonläge, ok, gärna för mig.

Jag talar givetvis inte om någon punkt mitt på plattformen, det faller väl ändå på sin egen orimlighet om du tänker efter ?
Punkten finns/fanns i vissa fall ett par, tre meter från stoppunkten, och då givetvis i riktning från plattformskanten.
Förarna var tvungna att gå till den vid dörrstängning, det förekom t.o.m. bevakning från trafikmästare, som skrev ut varningar om så inte skedde.

Som du säkert har noterat, så springer inte föraren till mitten av plattformen, så den punkten kunde knappast vara fråga om.
Plattformsvakter, så heter det, om det nu finns några längre, kunde kallas ut då kameror havererat, eller helt enkelt stå vid Gamla stan, norrgående, där det alltid är dålig sikt när solen ligger på.

Ännu en gång undviker du att svara på mina frågor.
När, och varför kom plattformskamerna, och hur gjorde man innan dess ?( nej, man hade inte kameror på stationerna på 1950 talet).

1. Så vad du avser är en spårväg i gatuplanet, med en genomsnittslig hastighet kring 10-20km/h?

3. Men hur blir det relevant för diskussionen om hyperloop1?

4. Det där får du nog förklara.

5. Det beror på hur de är konstruerade. Men man kan tänka sig att tunnlarna behöver tätas vart 100:e år, särskilt med vissa moderna snabb-tunneltekniker. Tunneln som sådan står nog längre än så, ifall du förstår vad jag menar.

6. Vissa delar som i andra länder är försäkringskostnader ligger i Sverige inom arbetsgivaravgifterna eftersom vi har obligatoriska försäkringar. Däremot finansierar även arbetsgivaravgifterna andra saker, vilket skatteverket påpekar på sin sida, troligen har de nog prioritetsordning för medlen även om det till syvende och sist, alltid är samma kassa.
https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/arbetsgivare/arbetsgivaravgifterskatteavdrag/arbetsgivaravgifter.4.233f91f71260075abe8800020817 .html

Bortsett ifrån Sofiakyrkan saknar övriga bebyggelse i princip kulturskydd. Den finns vissa byggnader som qulturmärkts i den förberedande saneringsplanen för området. Det kulturskyddet hindrar inte kommunen från att ändra detaljplanen till exakt vad kommunen önskar, bortsett ifrån att kommunen riskerar skadeståndskrav från rättighetsinnehavare, i den mån sådana finns m.a.p. avsikter, den förberedande saneringsplanen och de nyare mänskliga rättigheterna liksom rättigheterna fastställda i grundlagen.

Så det är främst en ekonomisk fråga. Kommunal qultur är riva gamla hus och ersätta med nya hus.

1. Som Tvärbanan, vad snitthastigheten på den nu är.

3. Elon Musk antar att folk som åker med båtarna vill ta sig snabbt fram och antar att kundunderlaget för hyperloopen är 10 miljoner resande om året. Det hyperloopen kan ta ifrån är flyget. Hur många flyger mellan Stockholm och Helsingfors?

4. Pendeltågen har längre avstånd mellan stationerna och kommer upp i högsta hastighet på längre sträckor. Tunnelbanan som har kortare sträckor har inte lika hög snitthastighet som pendeltåg. Därför är Pendeltåg bättre på långa avstånd medan tunnelbanan på kortare avstånd.

5. Jo, men hur länge kommer tunneln att användas innan den ersätts med annan tunnel eller annan överfartsform,som bro t.ex??

6. Som jag skrev tidigare, den diskussionen kan tas i annat forum.

Tror du får ta dig en tur i trakten och se själv hur det ser ut.

Möjligen om de gamla trähusen brann upp skulle det kunna gå att få en ny stadsplan som ersätter med nya vackra hus i betong, stål och glas.

1. Tvärbanan är ett felbygge. Anders Sundström i DN hade en artikel om saken liksom andra kritiker även om de missade huvudpoängen - att banan refuserades i det läget, möjligtvis kan man betrakta saken som någon form av nödlösning då Solna Centrum, den såkallade Dallasskrapan, 1 kyrka och en massa andra kontors&bostadshus byggts där banan egentligen skulle gått. Sedan är det väl som så att en av banans främsta förespråkare gärna skulle vilja dra banan på ett visst sätt, för att förorsaka rivning av ett gammalt kulturminne, där dennes farsa en gång i tiden tilltalades för seriepedofili i ett tiotal fall, men bara kunde dömas i två fall, vilket så att säga förorsakade en lång seans på dårhuset och ett behov att flytta utsocknes.
1.1 Däremot har väl tvärbanan på gatunivå en hastighet kring 15km/h och på egen vall runt 60km/h max. Så det blir runt 15km/h i ditt förslag.

3. Jag tror att du har räknat fel. Det finns inget som tyder på att Elon Musk har för avsikt att ta passagerare från Finlandsfärjorna även om man kan tänka sig att enstaka arbetspendlare hellre åker hyperloop än finlandsbåt.

4. Nu svarade du inte på frågan.

5. Med den gamla tekniken så var det bara att bygga om tunneln, sektion för sektion. Med den nya tekniken så kan man inte ersätta tunneln utan måste bygga om tunneln med den gamla tekniken - vilket är ganska lätt med dagens prefab-teknik eftersom de kan riva och sätta in nya element. Besväret är det handlar om typ 10-20m per natt, liksom risk för skador på tunneln.

6. Ok!



1. Det finns inget som hindrar att kommen antar en ny detaljplan för området och river de gamla husen. Det är en kåkstad definitionsmässigt. Att små rödmålade kåkar är gulliga och pittoreska samt att Hasse&Tage en gång satt och skrev i dem är liksom inget som hindrar kommunen. Möjligtvis kan kommunen haft besvär av bergknallarna i kombination med kyrkans position - men idag är spränggängets konst så utvecklad att de klarar sådant där.

Omnumrerade den sista.

1. Tvärbanan är ett system där resandet på tvären är viktigt för snabbar förbindelser istället för att folk först skall in till city och sedan ut igen.

Har du länk till artikeln?

1.1 har inte dokumenten framme så jag vet inte snitthastigheten.

3. Varifrån skall passagerna komma som ger lönsamhet i projektet?

4. Vad är du ute efter då?

5. Att arbeta med tunneln igen för att göra den bredare blir en omständlig och dyr lösning. bättre bygga tilltaget redan från början, anpassa för 40% mer trafik.

7. Kollade upp området kring vita bergen. Ser nu att området inte är kulturminnesmärkt utan kulturreservat. Stadsplan 5836. Men kulturreservatet infördes 1974. Och kulturreservat i dagens mening införes i och med miljöbalken 1999. Så jag är lite osäker på byggnadernas tillstånd i dag. Den enda byggnaden som varit aktuell för rivning är Malmgårdsvägen i förlängningen från Ringvägen för Ringvägens fortsatta expansion fram till Danvikstull. En sträcka som längre inte är aktuell för väg utan mestadels omsatt till parkområde.

1. Det där är nog en osanning med modifikation. Här har du artikeln: http://www.dn.se/sthlm/tvarbanan-dubbelt-sa-dyr-som-andra-sparvagar/

3. 10 miljoner resor per år lär de ta ganska lätt.

4. Du får studera ursprungsfrågan.

5. Nja.

6. Hela planen är förberedande saneringsplan. Själva syftet med planen är att utsläcka tidigare tillstånd och platta till området byggnationsmässigt, med förhoppningen att marken i framtiden så att säga ska återgå till råmarkstillstånd. En synbarligen smart idé - bortsett ifrån att typ ett tjugotal skurkar till stadsarkitekter redan så att säga kommit på idén och tillämpat den, varför Hd kommit till den korrekta slutsatsen att ersättning skulle utgå i förhållande till det tidigare tillståndet istället för det nyare, platta tillståndet. Så vad kommunen väntar på är att alla som känner till det tidigare tillståndet, så att säga ska dö. Därefter kommer det att bli bygga av.
6.1. Kommunal qulturmärkning har i praktiken ingen betydelse; såvida inte mark/nyttorättsinnehavarna tror på saken. - kommunen kan ändra saken närhelst den vill och avseende prejudicerande effekter och liknande saker så släcker kulturmärkningen inte ut sådana saker - möjligtvis kan krav ställas på att byggnaden utformas på ett historiskt korrekt vis.

1. Det är Sundströms tyckanden att den är för dyr p.g.a. överdimensionering, men bara framtiden kan utvisa om det var rätt att peta in de högra marginalerna. Att kostnaderna är högre än vissa andra jämförbara system har mycket att göra att Tvärbanan inte alltid går på vanlig väg som är brukligt utan har många egna spår där den går enkom.

3. Tror jag på när jag ser det. Jag tror på mindre än 300000 resanden om året, resten tar båten för dans och/eller knull.

4. Jag fattar inte vad du vill ha ut av det så jag droppar frågan.

6. Nä, de kommer inte vilja röra något i området. Frö många kulturnissar i området som har massivt genomslag i media även om de har 99,9% av folket emot sig så vinner alltid kulturnissen.

6.1 Kulturreservat enligt miljöbalkens definition kan vara en kommunal angelägenhet. Men nu är som sagt området inte kulturreservat enligt lagens mening. Men någon utbyggnad av området är inte aktuellt på många, många år.

1. Sundström analyserar situationen som så att det är en fråga om bristande styrning. Eller att politiker inte fått vad som beställts. Ingen har styrt projektet och tekniker har fått leva rövare precis hur det vill och då byggt det ballaste som de kunde köpa. I själva verket har projektet detaljstyrts av politiker och teknikerna fått fria händer för att uppfylla politikernas önskningar.
1.1. Därutöver är markförhållandena på stället dåliga även om inte exceptionellt dåliga - det är utfylld sjöbotten med stor tillrinning.
1.2. Sedan är banan väldigt liten i förhållande till vad som planerades i området 1906-1934. Banan så som den lagts ut idag refuserades innan 1927, som värdelös och återföreslogs 1928-1931, med kravet och löftet att bostäder till 50.000 invånare skulle byggas i Huvudstaområdet. 1931 föreskrev Nordendahl och Åhrén att banan inte kunde komma ifråga på i det området, av flera skäl; ekonomiska, konkurrens, markförhållanden och andra regionala behov, varför den då föreslagna banan istället skulle förlängas till Järvafältet genom Råsunda. 1934 utgick det nya alternativet till Järvafältet efter att statliga myndigheter och Stockholms stad tackat absolut nej till förslaget - och även kvaddat det, trots stor uppvaktning från halva länet. Som tröstpris fick banförespråkarna två alternativförslag i nuvarande tvärbanas förlängning - dessa färdigställdes dock aldrig pga. att den sortens banor hann bli omoderna. De två alternativförslagen är alltså vad som den nya lilla tvärbanan riktats in på.

3. Med sådana restider som föreslås kommer resandet och arbetskraftspendlingen att öka rejält. Det kommer att bli mycket resande. Allt beror förstås på prisbilden. Kommer en resa att kosta 2000, 1000, 500 eller är det 100, 250? osv. etc.

4. !

6. Inte i det området. Däremot kommer de nog att bli tvungna att underordna sig Kyrkan, vilken nog tillsammans med de reella parkdelarna i området nog kan betraktas som svåra delar. Övriga delar är däremot i princip körda. Kulturfolket verkar främst ha framgångar inom ramarna för riksintressen, illegala miljöer och ställen där de har noll koll. Den förberedande saneringsplanen för området är ett tecken på att de betraktar qultur som nonsens.

Låter som inget ändrats sen 70-talet.

Vad är politiskt möjligt? Riva kulturhusen eller möjligen de 20/30-tals arbetarbostadslängor som finns i området? Bevara men förtäta (ej själva parken) till oigenkännlighet...?

Otillfredsställande. Det funkar tack vare att den inte går så mycket i gatutrafik och tack vare att den inte slingrar sig så mycket. Spårväg ska helst inte slingra sig, för det tar tid som människor födda efter 1800-talet inte vill slänga bort eftersom de inser att samhället utvecklats.