Citat:
Ursprungligen postat av
arkmike
Jag gillade verkligen Anna Dådermans föreläsning om psykopater. Hon var allt annat än knastertorr. Bara inledningen tog tag i en "Vad är det som händer på nätterna?". Hon relaterade också till föregångare i branschen som Lars Lidberg som är i dignitet med Åsgård och Levander. She knows the ropes, undoubtly.
Hon är bra, annars skulle jag inte rekommendera, hehe. Men jag saknar det avslappnade och gillar när det blir mer "Levander" över det hela (självironi, råbarkat,avslappnad) i föreläsningar.
Hur som haver har hon kunskap och jag anser hon är rätt ute då hon betonar vikten av att föra ut information om psykopati och främst gällande barn och ungdomar.
Citat:
Ett hugskott. Apropå den biologiskt/evolutionära aspekten doftar det neandertal där preditatorn hade en roll att fylla bortom flockens samarbete. En vacker dag kanske vi kan utforska däggdjurshjärnan.
Visst är det neanderthal. Det är emotionell invaliditet. Naturligtvis av vikt som överlevnadsstrategi - men den förmågan besitter empatiska personer med.
Det är detta psykopaten missar när han grandiost höjer sig till skyarna och ser sig som förmer. Jag vill knappt kalla det rovdjur - benämningen cold blooded (forskningsterm) ligger närmare och det får mig att snarare associera till reptil samt att de hugger.
På tal om empati, känslor, Amygdala och således...reptilhjärnan.
Vill återigen förtydliga att jag inte pratar manchettpsykopat eller annat. Alla är givetvis inte mördare eller ens kriminella så sett. Men nu blir det diskussion om den värre varianten med tanke på mord och sexuell sadism gällande NB.
Skrev tidigare:
Citat:
På ett sätt vore det enklare att beskriva psykopater som en annan art snarare än människa i konventionell mening - ett driftstyrt rovdjur som ser världen som en jaktmark. Gällande djur finner jag reptilens kallblodighet (driftstyrd) som mer lik då jag anser att andra djur verkar hysa mer varma känslor än vad en psykopat någonsin förmår.
Jag lägger till socialiseringsförmåga, gruppdynamik i flocken. La du märke till vad psykopaten snarare ville kalla sig/bli sedd som/benämnd (som Dåderman talade om)?
Alfahanne.
Här bryter således det grandiosa in.
De ser sig som övermänniskor och jämför gärna evolutionärt, om Darwinism och om gener - om sin excellenta överlevnadsförmåga och en slags genetisk överlägsenhet.
De ser ner på andra, pratar med hätskhet och hat om emotioner som ses som en svaghet - andra människor är lägre stående, neurotiker, emotionella slavar, livsodugliga, slöa. Nedvärderande epitet sätts i en aldrig sinande ström. Det handlar om människoförakt. Speciellt riktas vreden mot den person som psykopaten anser inte respekterar hans "storhet" och inte har vett att uppskatta hans stora person.
I i mitt tycke verkar de snarare ha stagnerat i utvecklingen emotionellt på ett barns nivå (omnipotens), fastnat i det primitiva (evolutionsmässigt) och verkar tro att världen snurrar runt den egna naveln.
När inte överjaget är med i matchen (moralens väktare) så utgår det väl från Detet. Hos en psykopat med svagt överjag blir således tillvaron drift- och luststyrd (detet) - kortsiktig, snabb belöning. Ingen moral, inget samvete, ingen ånger - inga signaler om skuld. Psykopaten styrs utifrån primitiva känslor.
Har man inte detta med sig så inser man inte egocentreringen eller potentialen av farlighet heller. Lyhörd som en radar då den andre pejlas in och sen en extrem förmåga till att ljuga och bedra. Lever dubbelliv i rollspel.
---> Primitiv drift, jagar offer, vill bedra och lura. Den andre som enbart är ett objekt. Samvete och empati saknas.
Makt och kontroll är det centrala som sexuell upphetsning. Sadism. Instrumentellt våld. Mord i värsta fall.