Sveriges BNP ökar rätt kraftigt (ca +4% 2015), främst pga den "offentliga stimulansen till följd av flyktingvågen". BNP/capita har dock i reella värden legat stilla sedan 2007.
Att BNP ökar samtidigt som Sverige ökar i folkmängd säger väl inte så mycket om hur bra landets ekonomi går? Det intressanta är väl att BNP/capita ökar, dvs att Sverige får en större ekonomi per person, alltså inte att ekonomin bara blir större?
Jag läste i en tidning följande påståenden från en invandringsförespråkare som jag undrar om de verkligen stämmer.
-"De extramiljarder som asylmottagandet kostar försvinner inte i ett svart hål. De blir dagersättning till flyktingar, betalar bussbolag, lön till extra SFI-lärare, övertidsersättning till Migrationsverkets personal eller hyra till asylförläggningarnas ägare. Som i sin tur använder de nya inkomsterna till att köpa varor och tjänster. De blir en vitamininjektion för ekonomisk efterfrågan."
Är det långsiktigt hållbart med en "vitamininjektion" av detta slag?
-"Till en del finansierar de ökade asylkostnaderna faktiskt sig själva. Till skillnad från en hushållsekonomi är staten inkomster och utgifter inget nollsummespel. Ökade statsutgifter ökar tillväxten och skapar ökade skatteintäkter. Det är därför offentlig sektor fick in 36 miljarder kronor mer i skatt år 2015 än vad kalkylerna i början av året visade."
Fungerar det verkligen så att det ökande asylkostnader ger ökande skatteintäkter, vilket ger en bättre offentlig ekonomi?
-"Men en stor del av flyktingmottagandet betalas med lånade pengar. Det kunde oroa om perspektivet var en privatpersons, men för staten är villkoren annorlunda. Den svenska regeringen kan i dag låna gratis, räntan på statliga femårsobligationer ligger på minus 0,1 procent. Och trots nya lån minskar statens bruttoskuld.
Det kan verka motsägelsefullt, men förklaringen är att skulden räknas i procent av bruttonationalprodukten, BNP. Vilket innebär att när BNP, som nu, ökar mer än statens nyupplåning så minskar statsskulden."
Va! Är det alltså gratis för ett land att låna pengar?
Att BNP ökar samtidigt som Sverige ökar i folkmängd säger väl inte så mycket om hur bra landets ekonomi går? Det intressanta är väl att BNP/capita ökar, dvs att Sverige får en större ekonomi per person, alltså inte att ekonomin bara blir större?
Jag läste i en tidning följande påståenden från en invandringsförespråkare som jag undrar om de verkligen stämmer.
-"De extramiljarder som asylmottagandet kostar försvinner inte i ett svart hål. De blir dagersättning till flyktingar, betalar bussbolag, lön till extra SFI-lärare, övertidsersättning till Migrationsverkets personal eller hyra till asylförläggningarnas ägare. Som i sin tur använder de nya inkomsterna till att köpa varor och tjänster. De blir en vitamininjektion för ekonomisk efterfrågan."
Är det långsiktigt hållbart med en "vitamininjektion" av detta slag?
-"Till en del finansierar de ökade asylkostnaderna faktiskt sig själva. Till skillnad från en hushållsekonomi är staten inkomster och utgifter inget nollsummespel. Ökade statsutgifter ökar tillväxten och skapar ökade skatteintäkter. Det är därför offentlig sektor fick in 36 miljarder kronor mer i skatt år 2015 än vad kalkylerna i början av året visade."
Fungerar det verkligen så att det ökande asylkostnader ger ökande skatteintäkter, vilket ger en bättre offentlig ekonomi?
-"Men en stor del av flyktingmottagandet betalas med lånade pengar. Det kunde oroa om perspektivet var en privatpersons, men för staten är villkoren annorlunda. Den svenska regeringen kan i dag låna gratis, räntan på statliga femårsobligationer ligger på minus 0,1 procent. Och trots nya lån minskar statens bruttoskuld.
Det kan verka motsägelsefullt, men förklaringen är att skulden räknas i procent av bruttonationalprodukten, BNP. Vilket innebär att när BNP, som nu, ökar mer än statens nyupplåning så minskar statsskulden."
Va! Är det alltså gratis för ett land att låna pengar?