Citat:
Ursprungligen postat av
nopomil
Nu mörkar du igen, han pekar inte ut fyndplatsen för Missing People. Det var två militärer som misstänkliggjorde honom.
Varför så rädd för att skriva att det var militärer? ( Som dessutom uttrycker social ringaktning vilket betyder att även Göta Hovrätt är rasistiska som normalitet.)
Man kan anklaga mig för mycket, men att mörka är mig sanslöst främmande. I min historik ser du att jag snarare är en sådan som håller en ficklampa.
Det är helt ovidkommande om delar av sökpatrullen var militärer. Även om Björn och David var i militär tjänst dagen innan, utkommenderade att deltaga i sökinsatsen, så var dom under ledig Fredag listade hos Missing People precis som vilka civila som helst, och med M90-stället hemma i garderoben.
Låt vara att dom kan ha en fördel i att deltaga i liknande händelser, då dom förmodligen har träning, tänk, noggrannhet, disciplin och uppfattningsförmåga för sig tydligare än den genomsnittlige civile.
Låt även vara att dom passerat Martorp gård i militärfordon.
(Jag har själv kört i området, landsvägen är en lämplig transportsträcka där Martorp är ett ställe man passerar, likväl som delar av landsvägsområdet innefattades av det av polisen upprättade sökområdet)
Vad Nerijus anbelangar, gick han fram till civilklädda människor i gula västar, och det är egentligen det enda som betyder någonting här.
Det var först långt senare på året som Nerijus fick redan på att dom var militärer, lediga ur tjänst.
Han går alltså ensam fram till dom civilklädda militärerna i närheten av den gula utbyggnaden på Martorp, gestikulerar mot gödselstackarna i ganska direkt den riktning byssjan befinner sig, ihop med påvisningen att att det redan avsökts där borta.
Tidigare i veckan var Nerijus nedstämd över möjligheten för avbrutna sökinsatser pga regnprognos.
Detta är den objektiva faktan, och det enda jag berört tidigare.
Resten är i olika mån subjektiva kringuppgifter, mindre att fästa värde i, även om man på individnivå är helt berättigad att bygga på sin bild.
Såsom att Björn uppfattar hela situationen suspekt med detaljer. Den naturliga observationsreaktionen vaknar till liv.
Senare i rättegången, kan jag känna smak av en kryddig redogörelse av Björn. Men inte genom
vad han säger, utan
hur han säger det - tonfall, upprördhet osv. Märkbart uppgiven, rörd och irriterad.
Vad han säger, sker dock under vittnesed. Personligen - ungefär var på skalan placerar man en genomsnittlig militärpersonal i fråga om att ta en sådan sak som ed, på allvar?
Det du kallar "social ringaktning" är således något du baserar på din subjektiva upplevelse. Det är helt ok, då det finns dom som upplever motsatsen.