[quote]
Citat:
Ursprungligen postat av
blackmolly123
Tack för ditt intressanta svar
#arkmike och kul att se att du är med lite i tråden igen
Dina analyser om både det ena och det andra är något som verkligen behövs här, är både lärorikt och uppfriskande. Det jag skrev om "Mörka triaden" i går hade egentligen med lite annat att göra men så kände jag att det passade fint ihop med #develis "ICD-kod:666", blev liksom det mörkaste mörker som tänkas kan när man tänker på NB:s personlighet och hans hemska gärning.
Ja, det blir intressant om man får veta lite mera sen om NB:s bakgrund. Hans barndom, skoltid, flickvänner, x-fru, mamman osv. Tror det kan finnas mycket att hitta där, framförallt i barndomen, vad det är som format honom till det han blivit. Man får en konstig känsla av den familjen, det är något som inte är som det ska, som är riktigt stört.
Hans vaggande ser verkligen ångestbetonat ut. Är som att kroppen rör sig av sig själv, att det är kroppen som "känner" ångesten, inte skallen. Tror det kan vara något inlärt, som han sysslat med sen han var barn, kanske för att försöka hantera ångest, tvångstankar.
Får, liksom du, uppfattningen att "vaggandet" är ångestrelaterat och delvis omedvetet. Ett vanligt sätt att ge sig själv trygghet i en utsatt situation. Hela NB´s uppenbarelse uttrycker både skräckslagenhet och en inre resignation. När L*sas namn nämns kan man se honom stelna till för bråkdelen av en sekund. Kroppsspråket är kuvat och stelt och jag får intrycket av tankeblockeringar (?).
Citat:
Apatisk, likgiltig, empatilös och introvert är egenskaper som man ser hos honom. Sen vet inte jag om likgiltigheten egentligen är att han är helt känslokall, att han inte känner något. Tror faktiskt inte att han känner så mycket över själva mordet, vad han gjort. Däremot så känner han sig utsatt och skamsen över vad andra ska tycka och tro - om honom. Han verkar inte reagera alls när bilder på LH:s kropp visats, eller när åklagaren pratat om gärningen, däremot så ser han ut att skämmas ganska mycket när hans onanering eller avföring i ladan tas upp. Är som att det känns mera skamset att folk vet han pysslat med sånt, än att han har mördat LH.
Ja, de privata delarna är något som fyller honom med skamkänslor. Och med den förmodade impotensen i bakhuvudet så kommer osökt tanken upp om vad för slags erfarenheter som kan ligga djupt nedgrävda i hans psyke.
Citat:
Underligt kan tyckas också att hans mamma inte hälsat på honom, hon som var så himla "sorgsen och säker på att han var oskyldig" när hon pratade med media.
Ganska mycket spel för galleriet där, men när det kommer till att besöka sin "oskyldige" son så gör hon inte det. Fortsättning följer
Mammans avståndstagande (?) är något jag också har undrat över - vad hände? Har hon genom A*varus så sakteliga börjat komma till insikt om att hennes son ändå kan vara skyldig? Har hon bestämt sig för att värna den son hon har kvar för att inte förlora bägge? Dyker gamla minnesbilder upp för hennes inre; anklagar hon sig själv? Att det som har hänt sätter igång någon form av process hos henne själv är ofrånkomligt. Frågan är bara riktning och omfattning.
Vilka hemligheter ruvar familjen och/eller andra närstående på? Att NB´s dåd ska ha uppstått ur intet, det köper jag inte.