Citat:
Jag orkar inte detaljkommentera allt. Hoppas du ursäktar.
Grundfelet du gör är att du försöker förklara vad den vetenskapliga metoden är. Det vet jag redan. Det är inte den jag ifrågasatt.
Angående det feta
Det är just inställningen till det okända som är skiljelinjen. Den vetenskapliga lobbotomeringen är just det faktum att man inte ska anta att det finns något mer. Trots att det statistiskt och logiskt pekar åt det. det vore mer osannolikt om det inte fanns mer än vi känner till
Grundfelet du gör är att du försöker förklara vad den vetenskapliga metoden är. Det vet jag redan. Det är inte den jag ifrågasatt.
Angående det feta
Det är just inställningen till det okända som är skiljelinjen. Den vetenskapliga lobbotomeringen är just det faktum att man inte ska anta att det finns något mer. Trots att det statistiskt och logiskt pekar åt det. det vore mer osannolikt om det inte fanns mer än vi känner till
Jag ger dig ett halvt rätt. Den vetenskapliga inställningen är att anta så lite som möjligt. Men i det ingår också att inte utesluta. Självklart finns det mer än vi känner till, menar du att inte vetenskapen medger det, trots alla nya upptäckter som görs varje år? Jag har ALDRIG hört en vetenskapsman säga, "Nu vet vi allt. Siste man släcker lyset".
Citat:
Men det går inte att bortse från att det finns massor vi inte vet om. Och det faktumet är det som i det närmsta bevisar att det finns en gudomlighet. Dvs om det finns något vi inte känner måste det vara så utanför vårt vanliga låda att det är något som skulle kallas magiskt om vi kunde se det idagsläget. Även den värld vi redan känner till gränsar mot vad som kan definieras som gudomligt. Att man väljer att kalla det vetenskap är bara en fråga om ordval.
Det du tror är "förklaringar" är egentligen bara "beskrivningar" på den maskin som är gudomlig i sin helhet. Det är en definitionsfråga vad som anses som gudomligt.
Det du tror är "förklaringar" är egentligen bara "beskrivningar" på den maskin som är gudomlig i sin helhet. Det är en definitionsfråga vad som anses som gudomligt.
Att påstå att "eftersom det finns massor vi inte vet så bevisar det (i det närmaste) att det finns en gudomlighet" är ett smått bisarrt resonemang så som jag tolkar de orden. HUR definierar du "gudomlighet" för att komma fram till det? För mig är det verkligen inte bara en fråga om ordval.
Jag vet inte om vi kommer mycket längre, ärligt talat. Du resonerar med så oerhört plastiska och esoteriska begrepp att det blir lite jobbigt att hänga med. För mig är inte universum "en gudomlig maskin". Du får det att låta som att du tänker större än oss vetenskapsnördar, men jag ser det faktiskt, med all respekt, som tvärtom. För mig är universum, precis som det är, mer storslaget än det som människans begränsade fantasi kokat ihop i form av Gud, eller lyckats konstruera i form av maskiner. De kvasireligiösa omskrivningarna gör inte universum större, utan mindre. Vetenskapens version av verkligheten är i mina ögon mycket mer sinnesvidgande än religionens eller filosofins och dessutom ligger den därtill närmare sanningen.