Citat:
Ursprungligen postat av
526
Ja, men det jag försöker säga är att människan kanske inte är intelligent. Det är bara en illusion. Något vi upplever oss själva vara. Lika med medvetandet. Vi tror att vi är medvetna men att resten av naturen inte är det. Att världen som sådan är omedveten om sig själv. Jag menar att det är ett självbedrägeri. Jag tror inte att det finns ett tillstånd "utanför medvetandet". Allt är ett och samma medvetande.
Poängen är att människan och naturen gör samma saker.
Människan gör maskiner
Naturen gör maskiner
Människan tror sig göra dessa med medveten avsikt.
Vi påstår att naturen gör det oavsiktligt utan medvetande.
Men det spelar ingen roll om människan är intelligent eller inte.
Låt säga att människan också är omedveten och dum.
Ett kvalivicerat nonsensaktigt och genomgående meningslöst grubbleri som leder ingenstans.
Utifrån sådant bita sig själv i svansen cirklande befinner sig bokstavligen i vakuum.
Det skulle indikera att männsikan för ett vegetativt tillstånd, viljelöst.. och upprätthålls enbart via livsuppehällande parameterar, syre och näring.. men så är inte fallet.
Dessutom antyder du att människan fungerar mekanistiskt, gissa vem detta naiva cirklande om, påminner om , japp.. smarthead M.Beming men off topic, ursökta. men ändå.. som icke för sitt liv fattar, att gud vad gäller intelligens, icke är en "part" mer än i människans egenskapade fälla. Fix gud, fix föreställning, fix dröm om en räddare. men off topic.
För att gud ska bli en part, måste entiteten.. på egna meriter utan människors superlativer, anlända och konkret kommunicera. Det har aldrig hänt.
Människan avviker väsenskilt den natur som är livgivande.
Dock intellektuellt samt med starka känslomässig interaktion med både andra arter och inomartsligt och beter sig inte mekanisikt utan utmed kemoelektriska urladdningar, som är så kallat! motoriska, men inte i meningen en uppvevad manick, utan organiska utväxlande drifter där medvetet uppvaknande, förstånd.. lust.. går komplext sammansatt med medveten och omedveten vilja : instinkten och
strävsamheten som är helt signifikant unik.
Och ses icke bland andra arter på jorden ej heller hos naturen som människan alltså lever med i symbios, lite paradoxalt men det är vad som gör människan unik. Hon är aldrig nöjd. hon strävar om så blodigt flera steg bak i fall, reser sig upp och fortsätter, sträva -mot vetande.. there is something therre far beyond.. which is waiting to be known, det är människans lilla ramsa på många sätt.
Så fort något är "uppnått" börjar nästa kliv. Är det fel.. fortsätter hon ändå istället och får många om inte alla med sig förr el senare, istället för att fastna och vända sig bakåt, människan har liksom en tidslinje och riktlinje. Annat , går däremot i cykler.
Men, människan är också otålig, otålighet och ointelligens är inte synonymt i dessa sammanhang.
Lägre intelligens, är fortfarande intelligens, men lågenergiskt med svagare instinkt, tror jag.
Bakslagen och svårigheten att förmedla intelligens, är också en bromskloss, som skapat frustration.
Traditioner, av gammal valör.. också bromskloss, att förmedal vari och hur, det är irrelevant och ödslande.
Sedan kan man alltid undra om vi är intelligenta, finns många variabler av intelligens.. men relativt sett, ja vad tänkte du jämföra med? Gud?