Citat:
Ursprungligen postat av
arkmike
Självklart krävs någon form av en strukturerad samtal med den misstänkte gärningsmannen. Ett strukturerad samtal innebär att fastställa psykstatus, samtalet betar av ett antal punkter som familjekonstellation, eventuellt psykiska problem i familj, skolgången, utslag av studier, vänner etc. Intervjun kan föras över lång tid och punkterna behöver inte betas av kronologiskt. Ett dylikt samtal sker helst i en klinisk miljö. Vidare handlar det inte bara om vad NB säger. Minns Ulf Åsgårds kommentar om personutredningen - "I den är det sida upp och sida ner vad den misstänkte själv säger. Och jag har påpekat att det är väl själva fan att man inte skaffat referenser i hemlandet och Sverige, utöver hans arbetsgivare. I Litauen finns det säkert register hit och dit, och personer som inte är hans närstående, som man kunnat tala med", säger Ulf Åsgård.
Med detta sagt kan vi ändå med våra otillräckliga lyktor se oss lite om i detta mörka rum som är NB. PhDSalander skriver bl a "Jag har också för ett tag sedan skrivit om NB.s dragning till det långa blonda håret som trigger, hittar inte inlägget nu, och jag kan utan problem dra kopplingar mellan detta och hans egen uppväxt och ev sin egen dotter om det hänt saker i det förflutna. Skulle vara ytterst intressant att få veta något om vad som hände i relationen till dottern och varför de inte haft kontakt."
PhDSalander lyfter också fram dokumentären Pervert Park och gör värdefulla iakttagelser värda att begrunda. Se ovan.
Dådet mot Lisa Holm fyller inte kriterierna för att betrakta NB som renodlad pedofil, vi har inte hela bilden. Jag ska ändå ta mig friheten att peka på ett gränsområde som möjlig trigger. Ett gränsområde mellan barn och vuxen.
Jag vet naturligtvis inte, så det får inledningsvis bli ett hugskott. Jag går runt dottern i dramat just nu.
Jag tror inte primärt triggern är det blonda håret utan det oskuldsfulla som Lisa utstrålar; det gäller såväl hennes relativa ungdom, som klädsel och flickighet. Lisa var kort sagt oskuldsfullheten själv, med andra ord ett oskyldigt försvarslöst offer. På basis av bl a erfarenheterna som invånarna i Pervert Park berättar identifierar våldsutövarna ofta sina offer med sig själva och egna problem. Lisa var i samma försvarslösa situation som han själv en gång varit. Långsökt kommer många mena och hur var det med joggerskan dagen innan, som mer talar för slumpen enligt målsägandebiträdet.
Det finns i litteraturen beskrivit hur den perverterade sexualiteten kan vara avhängig denna tidiga barndomsarena. Som sagt... bara ett hugskott.
To be continued...
Intressant i Pervert Park var också skillnaden i hur långt man hade kommit i att bearbeta den skuld man själv hade till att pedofilbrottet uppstod.
Några minimerade sin egen skuld, man "rasade och lekte med barnen helt enkelt och så uppstod en situation". Eller man hade " chattat 10 minuter med en minderårig", det var allt.
Medan andra efter år av terapi erkände att dom faktiskt utövade manipulation " grooming".
Man kan då undra om " vår" gärningsman Nerijus kan komma att erkänna sitt "skambrott". Om man kan kalla det så.