Först säger advokaten:
Citat:
Jag har en oro över att man i inledningsskedet inte har agerat tillräckligt professionellt, säger hon till GT – och tillägger:
– Jag är rädd att man har släppt viktiga spår. I så fall kan det här bli ouppklarat.
Men senare heter det att:
Citat:
Jag kan ju inte veta det ännu. Jag har inte den insynen. Men jag har en känsla av att det har varit för mycket inriktat på min klient, säger Inger Rönnbäck.
Det har varit mycket "magkänslor" hit och dit i tråden och nu sällar sig alltså advokaten till gänget som har "känslor". Samtidigt som hon medger att hon inte har insyn i utredningen så att hon egentligen kan bedöma hur den har bedrivits. Det är bara "känslor"
Ta det för vad det är säger jag. En advokat som positionerar sig i sin klients intresse. Dessutom en advokat som kanske är lite frustrerad av att få veta så lite. I det sammanhanget bör man minnas att hon tidigare har varit åklagare och suttit på andra sidan med full insyn. Gissningsvis är det inte en helt lätt övergång rent psykologiskt. Särskilt inte när det kommer ett så här högprofilerat mål. Man vet att man har omvärldens blickar på sig, man vill företräda sin klient på bästa vis. Man vet att det finns en massa fakta man skulle ha nytta av att få. Men man får inte tillgång till det. Klart det svider.
Inger Rönnbäck kan i vart fall inte bedöma bättre hur utredningen bedrivits än någon här på Flashback innan hon får insyn i utredningen. Den insynen har hon inte än. 'nuff said.
