Situationen i Ukraina just nu, del 3

Poroshenko skrev på trots internationell kritik av flera forskare, inklusive historiker, och lagen är i kraft. Kommunistiska symboler förbjuds:

Lagpaketet om avkommunisering, som påskrivits av president Pjotr Porosjenko, har trätt i kraft i Ukraina.

Lagen anger även en lista på sovjetiska statsmän som nu är svartlistade.

Ironiskt nog drabbar förbudet även den ukrainske nationalisten Vladimir Vinnitjenko, som på modern tid hyllats som första statsminister i det kortvariga Ukrainska folkrepubliken, [...]

Enligt de färska dokumenten får man heller inte lovorda Ukrainas första presidenter Leonid Kravtjuk och Leonid Kutjma, som bådadera var högt uppsatta medlemmar vid Sovjetiska kommunistpartiet.

http://se.sputniknews.com/varlden/20150519/216427.html

--

Kritik från en medlem av OSCE:

Ukraine’s new law banning propaganda and symbols for "totalitarian Communist and Nazi regimes", recently signed by President Petro Poroshenko, poses a potential threat to free expression and free media, a leading figure in Europe's main security and rights watchdog OSCE said on Monday.

http://en.voicesevas.ru/news/analytics/5253-osce-ukraines-decommunisation-laws-threaten-media-freedom.html

Du har helt rätt. Enligt IMF:s regler skulle Ukraina inte få nästa månads utbetalning utan samförstånd med långivarna. Men de kommer att få utbetalningen oavsett... dock tror jag en lösning är uppnådd innan deadline.

Sen är det lite ironiskt när Ryssland som pissar på internationell rätt ska ta någonting till en internationell rättsinstans. Ryssland är en opålitlig skitnation när det kommer till internationell rätt (Budapest-fördraget, Yukos, etc in finitum).

En rysk drönare blev nyligen nerskjuten av ukrainska styrkor. Det finns bara 11 drönare av detta slag i tjänst i den ryska armén och varje enskilt exemplar är värd sex miljoner dollar.

Dessutom börjar nu de två tillfångatagna soldaterna läcka både den ena efter den andra uppgiften om vad Ryssland egentligen håller på med i Ukraina.


Ryska trupper har alltså gjort eldöverfall på civila ukrainare.

http://www.kyivpost.com/content/kyiv-post-plus/sbu-captured-russian-special-ops-troops-had-mission-to-ready-armed-takeover-of-schastya-389122.html

Här kanske vi tycker lite olika. Men EU ska enligt rykten också öppna för nationerna inom Eastern Partnership att bibehålla relationer till Ryssland och CIS-länderna. En EU-vänlig frihandelslösning* som gynnar de aktuella länderna.

EU är också kravställande och kommer att ha tydligt fastställda kriterier för de aspirerande länderna. Intentionsavtal och samförståndsmemorandums kommer inte att räcka. Verklig handling krävs.




*ironiskt nog samma förslag som Yanukovych utrikesminister Kozhara föreslog, men som Yanukovych dumpade för mutorna från Putin.

Intressant kommentar. Jag vet vad du vill, du vill hjälpa Ukraina, men landet har långan väg att gå innan ett EU-medlemskap kan bli aktuellt och i Ukrainas fall behövs handel med Ryssland.

Ingvar Carlsson påbörjade EU-anpassningen av svenska lagar en vecka efter Palmes död 1986, men det fick vi ju inte veta då. I början av 1990-talet lämnades EU-ansökan in och vi fick EU-medlemskap omkring 1995. Alltså, omkring nio år senare och Sverige var prioriterat. Hur länge har Turkiet väntat?

Jag menar att Carl Bildt och andra har gett det ukrainska folket för stora förhoppningar. Det som nu händer i Riga är politisk kosmetika i en tid då Unionen blöder ekonomiskt. Flera medlemsländer tvekar om nya medlemmar och euron har problem, som du kanske vet. Det är skam av Bryssel att inge förhoppningar, som inte kan infrias på länge. Det ukrainska folket luras att tro att EU-medlemskap väntar bakom knuten, men så är det inte. Många hårda år återstår och mycket arbete. Jag minns hur hårt de baltiska länderna kämpade för att få ordning.

Förresten, du som kan Ukraina, vad tror du om Pinchuk? Jag stavar säkert fel, men du vet vem jag menar. Hur viktig är han? Han lär ha kopplingar till Kuchma och viss makt.

En viktig skillnad mot Sverige är att Ukraina inte behöver en folkomröstning om EU-medlemskap och att det finns säkerhetspolitiska argument för att EU ska ge Ukraina en gräddfil in i EU. De svenska stegen mot EU-medlemskap gick i snigelfart jämfört med dagens Ukraina.

Ukraina kräver Ryssland på en biljon dollar i skadestånd för förlorade företag som resultat av ockupationen av Krim:

http://www.pravda.com.ua/news/2015/05/21/7068639/?attempt=1

Ukraina fick EU-besked av Merkel:


Ett välkommet uttalande. Gangsterregimen i
Kiev, inkuppad av USA, har ingenting i EU att
göra. EU har nog av "fattiga kusiner från landet",
Ukraina och Turkiet, två länder som skall hållas
utanför.

Det ska bli intressant att höra om något sägs om visafriheten, som alltid antyds, alltid förhalas, men aldrig verkar realiseras. Eller ja, VI har ju fått den av Kiev redan 2005, men åt andra hållet intet nytt än vad jag vet, åtminstone inte konkret.

http://www.unian.info/politics/1080129-ukraine-expecting-to-get-visa-free-regime-with-eu-from-early-2016.html

Nu pratas det tydligen om januari 2016 (tidigast). I höstas pratades det om maj 2015 (tidigast) i samband med ett visst Riga-möte, dvs...nu.

Jag tycker uppriktigt mycket synd om regeringen i Kiev i just den här frågan, pinsamt och jag kan förstå ukrainare som ifrågasätter EUs engagemang.

EU-medlemskap? Inget jag skulle sätta några pengar på öht, och ska det ändå anges en tidshorisont skulle jag säga att allt under 10 år vore helt sensationellt, för att inte säga omöjligt sett till hur lång tid det tagit för kandidatländer hittills. Men man ska heller aldrig underskatta Kremls förmåga att trampa i klaveret, så det finns väl en viss möjlighet att Ryssland möjliggör ett nytt hastighetsrekord när det gäller medlemsförhandlingar...

Fast nä, Västeuropa vill inte ha en potentiell börda ytterligare, vare sig det skulle gälla arbetsmarknadspolitik eller ren immigrationspolitik. Jag ser inte UK, Frankrike, Tyskland eller Italien ens glänta på dörren utan att sätta ännu hårdare begränsningar än vad Bulgarien/Rumänien råkade ut för.

Edit: Ok ser nu vad Ådärkomdenja länkat till. Det ser inte jättebra ut för regeringen i Kiev. Sånt här avslöjar tydligare än något annat på vilken nivå det europeiska engagemanget verkligen ligger. Kring fryspunkten nånstans.

Nu tror jag iofs att det finns lite bättre information än en kroppstempererad notis på SVT. EU fortsätter att lägga in cash (ytterligare €1,8 miljarder), USA:s finansminister "ber" långivare att acceptera Ukrainas haircut-förslag till skuldavskrivning och den proryska ambivalenßens mamma, Fraulein Merkel, klargör att varken sanktioner, G8-medlemskap eller normala affärsrelationer finns på agendan så länga Putler håller Krim (en stor principfråga för dokumentet som signas imorgon).

Självklart ställs krav och det väldigt befogat. Men att tro att visumfriheten på något sätt avspeglar EU:s generella attityd är nog lite fel. Få igång handeln, där EU sagt "Fuck you" till Ryssland och Ryssland drog tillbaka sina krav, och sedan kommer resten ganska enkelt.

Korruption och modernisering är Ukrainas grundläggande problem. Fixa det - vilket EU och de demokratiska västekonomierna satsat mycket på - så kommer resten per se.

Jag tycker visumfriheten är den tydligaste frågan av det skälet att den dels kostar EU minst och dels betyder mest för ukrainska folket. Dessutom verkar EUs hummande i frågan systematiskt, förhalningen i frågan nu låter likadant som förhalningen i höstas och ska vi gissa på att man i januari 2016 skjuter upp frågan till ca juli 2016? Hoppas inte, men empiriskt torde det bli så.

Vad har Ukraina fått, alt fått låna, sammanlagt nu av EU+USA sedan Maidan? 30 miljarder USD, mer, mindre?

Ja, först ska jag säga att Rysslands agerande sedan Krim och framåt varit till stor nackdel för precis alla inblandade i den här konflikten, men särskilt för Ryssland självt.

Sedan vet jag inte rent konkret hur det hade låtit idag utan Rysslands aggression, då den här visumträtan pågått många år, i princip sedan 2005 då Ukraina ensidigt släppte tvånget för EU-medborgare. Något man troligtvis ångrat ett antal gånger sedan dess.