Citat:
Ursprungligen postat av
Fnysington
Hade Oyto fått bestämma hade SD inte kommit in riksdagen. Som sagt, det finns ju en anledning till att det är just SD som dominerar. Den största orsaken där, förutom 7K självt, är en viss organisatorisk talang. Fria bakåtblockande tänkare är precis vad SD inte behöver för tillfället. En töntig socialkonservativ nationalism är uppenbarligen vad Sveriges väljare kan sträcka sig till, bra så, så länge. Översmarthet och ideologisk driv hade kanske inte lett dem någonstans, vem vet. Art man fått skämmas å deras representanter ibland får man ta. Eller så har jag helt fel.
Ja, för jag är ju en riktigt
hårdför nationalist, eller hur? Med den chockerande devisen att
svenskarna är ett folk som alla andra.
Hur sekt-SD tog sig in i riksdagen har jag inget att anföra mot, där kanske Åkesson o co skötte sig helt optimalt under givna och svåra omständigheter. Jag erkänner villigt min okunskap i dessa turer och omständigheter.
Det jag däremot med fog kritiserat är rätt självklara saker efter riksdagsinträdet, som jag menar TYNGER OPINIONSSIFFRORNA:
- Att inte tjata om etnicitet är en sak. Men att uttryckligen säga att inga etniska svenskar finns är en helt annan. Att stå som en fågelholk och inte kunna besvara kuggfrågor om svenskhet eftersom man hittat på att denna skiljer sig från alla andra, normala nationaliteter - det är ju bara ägnat att framstå som antingen självutplånande eller korkad.
Säg mig - vilka väljare kräver att det svenska folket ska särbehandlas för att rösta på SD? Vari ligger det röstmaximerande?
Vilken opinionsfördel vann man på att överlåta frågan om utsatta etniskt svenska ungdomar i förorterna till FP?
- Bilden av ett parti fullt av tourettes-rasister och anonyma näthatare är ju bra att motverka.
Men att genom en uppenbart fejkad "nolltolerans" och en aldrig sinande ström av nya avslöjanden och uteslutningar istället hela tiden medialt BEKRÄFTA att SD kryllar av problematiska företrädare utan ände - hur smart är det?
Bilden blir ju den av hycklande ögontjänare som friar kompisen - alltså rasism OCH falskhet.
Vilka väljare lockar det?
- Att bli upprörd över att kallas fascister har jag all sympati för. För det enda man med säkerhet kan säga om ordet "fascist" - det är att det är farligt att bli kallad det. Samma socialdemokratiske statsminister som kallade Pim Fortuyn för fascist fick sedan gå på dennes begravning.
Där var den hysteriska "tårtkvinnan" en hysterisk pistolman - och en partiledare fick sätta livet till. Det kan hända också här, vilket bör påpekas: Arnstad triggar hela tiden mot SD.
Det var en tid där, där det höll på att vända och Ivar Arpi hånade Lövfen för att ha "gone full Arnstad". Forskare gick i svaromål, det började lukta illa att kalla SD neofascister.
Vad gör då Mattias Karlsson? Jo, han legitimerar anklagelserna genom att på lika lösa grunder som Arnstad sprätta epitet omkring sig. Han tar arnstadismen in i SD - och dagen därpå kallar Lövfen åter SD fascistiskt - nu utan att Arpi eller någon forskare kan protestera. Om SD själva menar att delar av SD är fascister - borde de inte veta bäst?
Hur smart är det på en skala, tycker du? Inte ens om JÅ blir skjuten av någon "antifascist" har ju MK rent mjöl i påsen att kritisera Lövfen, eftersom han tagit sig samma friheter mot andra.
- Liksom demokratin. Hur kan SD gnälla om demokrati när man uppenbarligen skiter i den när det passar?
Med vilken moralisk rätt klaga över DÖ - borde man inte vara tacksam att "fascistiska" SD inte blir förbjudet av en riksdagsmajoritet? Det är väl OK att röja konkurrenter om makten ur vägen, om man bara har majoriteten bakom sig?
Nej, problemet är inte väl menande kritiker som jag - problemet är överlojala supportrar som du. Den senare kategorin är nyttig för partiledningen, men varken för partiet i opinionen (trådens ämne) eller landet.