SD utesluter Kasselstrand med flera, vad betyder detta för partiets utveckling?

Jag föreställer mig att en lösning på konflikten kan vara att Björn Söder ställer upp till valet om partiledarposten i November och kniper den från den utbrände Åkesson. Det skulle förstås vara allt annat än riskfritt för Söder att utmana Åkesson och åtgärder skulle förstås behöva vidtas för att undvika utsättas för drev liknande det vi nu ser mot SDU. Samtidigt, skulle han förlora så är han förstås rökt. Ändå tänker jag att han i egenskap av sitt ämbete kan åberopa såväl en större trovärdighet som ett större skyddsvärde än personerna i ungdomsförbundet. I den bemärkelsen skulle han om möjligt kunna tjäna som en enande kraft och skulle han lyckas vinna partiledarposten kan vi nog konstatera Karlssons drömmar om att ta över efter Åkesson som just drömmar.

edit: rena spekulationer från mig förstås. Vore dock roligt att höra synpunkter på detta. Kan tänka mig att många i tråden nog i alla fall föredrar Söder framför Mattias Karlsson vilken dag i veckan som helst.

Det är inte VAD raserna är olika bra på, det handlar om just själva tillskrivandet av rasers olika egenskaper som är kontroversiellt. I den moderna världen är alla jämlika och egenskaper är enbart kulturella inte genetiska. Att påstå att skillnaderna är genetiska är rasism - i mångas ögon. Att blanda in kultur med genetik ger många "nazivibbar".

Med det sagt, självklart tror jag på rasers genetiska egenskaper.

Söder tycks ha hållit sig väldigt tyst i den här stormen. Exilen Almqvist verkar hålla en objektiv och neutral hållning, han ser vad som händer men han är relativt passiv i sin kritik mot vad som sker. Och Almqvist och Söder tillsammans hade fungerat fint för mig, järnrörsskandalen berör mig inget - den har glömts bort och Ekeroths del har ju totalt glömts bort. I framtiden kanske det rentav ses som ett populärt tilltag att misshandla blattar och bögar med aluminiumrör igen.

Nej, det håller jag verkligen, verkligen med om. Såna stölder är det inte alls skojigt att vara med om.


Det är sant. Det är en fråga som en hel del personer eventuellt kan komma att ställa sig. Det är viktigt att vara lika lojal mot medlemskåren som man förväntar sig att medlemskåren är mot en själv.

Fast är vi inte överens om att Kasselstrand/Hahne vs de fyras gäng har mer att göra med makt än den faktiska politiken som SD bedriver och den SDU vill bedriva?

Ett spännande förslag. Men tror tyvärr inte att söder vågar eller vill utmana. Annars skulle han nog kunna ena de två stridande falangerna och vara en partiledare som alla är nöjda med.

Så denne "chefsåklagare" går alltså ut i media innan för att utföra sin fällande dom, innan han ens har presenterat det för partistyrelsen... Dessutom har han inte gått igenom allt material.

Det hela känns väldigt seriöst och värdigt Sveriges tredje största parti.

Av dessa och andra klavertramp får man ett intryck av att SD-ledningen agerar i panik. Därför har jag svårt att tro att det är en i förväg regisserad plan de följer. Hahnes vinst i Stockholmsvalet kom förmodligen som en chock för partiledningen.

Detta sagt, så kan de ju fortfarande ha rätt i sina misstankar. Att döma av Karlssons brev till Expo har de ju hållit på och utrett högerextremism i de egna leden och särskilt då kontakter med personerna bakom Motpol en längre tid.

Ja han verkar inte vilja beblanda sig och än så länge är det nog klokt. Samtidigt ska det väl om jag förstår rätt ha uppstått en spricka mellan honom och Mattias Karlsson. Undrar om han är så värst glad över att partiledningen agerar som de gör och öppnar dessa personärenden.
Ja visst är tanken lockande. Men inte är väl feghet något som Björn Söder gjort sig känd för? Det är förstås klart att det inte vore helt riskfritt, men man måste ju våga för att vinna. Jag är inte bevandrad nog att uttala mig med säkerhet, men nog tycker jag det känns som en lösning som de allra flesta skulle kunna acceptera. Undantaget är väl Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson.

Folk som byter parti - i detta fall från KD till SD - brukar väl iofs ha en inkubationstid innan de får förtroendeuppdrag.

Anledningen är enkel. Rasism, fascism och nazism grundar sig på diskriminering (med fruktansvärda konsekvenser som vi ju känner av historien) på etnisk grund. Detta är SDs egen historia – ett parti som växer fram ur en nazistisk 80-talsrörelse - som det önskar distansera sig från. Om partiet accepterar öppen rasism, fascism och nazism kommer partiet att för alltid vara pariastämplat av de andra partierna – vilket SDs ledning vill ta sig ur. Det kommer dessutom aldrig att kunna bli ett massparti, vilket det också vill – då medelsvensson inte har något till övers för fascism.

SD vill bli accepterat därför att det ger vägen till makten och makt innebär möjligheter att påverka, men så länge DÖ existerar så är vägen stängd och metoden för att försöka bryta upp DÖ heter UTRENSNING i de egna leden, vilket i sin förlängning kan leda till acceptans, om Alliansen uppfattar att SD verkligen har förändrats.

Vilket ju är ett rationellt agerande. Frågan är om man också ska se Mattias Karlssons egendomliga brev till Expo som ett tafatt försök att vinna acceptans?