8-åriga Yara Alnajjar mördad i Karlskrona (2014-05-01)

Jag tror att hon skickades till just R&A för att hon dragit vanära över familjen genom att ha utsatts för ett sexuellt övergrepp i hemlandet. Rami tar upp detta i princip som första punkt i polisförhör, utan att någon frågat. Madleens hela rädsla var inriktad på att någon utifrån skulle skada eller ofreda Yara, säger hon i rätten. Hon berättar också att andra släktingar utgör ett hot:

14:17 Joachim Kerpner, reporter:
Åklagare: Var det någon som sade att hon fått skjuts av någon annan än din bror till skolan?
Mamman: Nej
Åklagare: Anledningen till att jag frågar är att broderns hustru sagt att skolan sagt att någon okänd följt Yara till skolan?
Mamman: Det stämmer inte alls, det är omöjligt. Det är oacceptabelt både för mig och hennes far, det har jag skräck för.
Åklagare: Det har inte hänt?
Mamman: Nej. Jag hade även bekräftat hur viktigt det är att inga vuxna släktingar skulle komma hem till dem om hon är ensam hemma, och min bror är mån om att så ska det gå till. Därför var jag nöjd och trivdes med tanken att hon skulle vara med min bror, så att ingen ung man skulle komma till lägenheten och utsätta henne för sexuellt ofredande.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19843133.ab

Barnvaktsfrågan komplicerades onekligen av denna Madleens inställning. Att Yara placerades hos galningarna R&A blir begripligt om man tänker sig att de, men kanske inga andra utlandssläktingar, redan kände till den skamliga hemligheten.

Det kastar kanske även ljus över varför hon alls skickades i väg. Så mycket besvär för en krigstraumatiserad flicka i denna hederskultur som samtliga fyra vuxna i rätten bekräftar att de ingår i, framstår som lite udda, minst sagt. Det har påtalats här i tråden att det normalt sett är helt oacceptabelt bland palestinier att skicka bort ett barn. Den uppfattningen får även visst forskningsstöd:

Eli Göndör är filosofie doktor i religionshistoria med inriktning på islamologi och Mellanöstern. Han menar att orsaken finns att hitta i människors bakgrund. Många i Gaza är före detta beduiner, alltså ett slags nomadfolk, som nu bor i Gaza. Och bland nomadfolk är klanstrukturen stark.
– Där betyder klanen mest av allt. Klanen är det som garanterar överlevnad, förklarar han.
Och vad har då klanen med Yara att göra? Och med hennes mamma som isoleras efter dotterns död?
Eli Göndör menar att beslutet att skicka iväg Yara till Sverige var en signal till den egna klanen; "Ni kan inte ta hand om era egna, ni är svaga", var signalen. När Yara sen dör blir den här signalen ännu starkare och ekar över hela Gaza, menar Eli Göndör. Yaras mamma blir klanens svaga länk.
– En svag länk måste tas bort ur gemenskapen eftersom den skadar för många människor. Om kvinnan upplevs som den svaga länken har hon inte längre befogenhet att ta hand om andra barn, säger han.
Klanen, som fungerar bättre ju starkare den är och ju bättre rykte den har, är alltså skadad, enligt Eli Göndör. Och för att återupprätta styrkan säger Madleen Alnajjar att släkten vill att hon och Yaras pappa ska skiljas. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=6014513

Stackars Yara var kanske helt enkelt den där svaga länken som måste bort, på ett eller annat sätt. Och nu är de båda föräldraparen de svagaste länkarna, genom sina respektive beteenden.

Mycket välfunnet av Fasligt! Hela resonemanget om övergrepp och ivägskickandet som en lösning gör att bilden klarnar. Jag minns att Hamilkar framförde tidigt i tråden, att det kunde vara så att familjen hade någon anledning att särbehandla just Yara. Då tyckte jag det var en märklig åsikt, men i ljuset av Göndörs resonemang blir det rimligt.
Dock är det den här länken som leder till Andrea Jilders artikel med Göndörs resonemang http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=6020091

Bra motiverat, och ett stort tack. Vi är många som undrar vad det vara med Yara som gjorde henne så utsatt. Var det inte så att Hamilkar framförde att det är ett barn man kan avstå ifrån?
[/i]

Jo, det var nåt i den vägen, men jag hittar inte inlägget.

Bra motiverat, och ett stort tack. Vi är många som undrar vad det vara med Yara som gjorde henne så utsatt. Var det inte så att Hamilkar framförde att det är ett barn man kan avstå ifrån?

Det kan tolkas olika, utifrån vilka egna erfarenheter man har av syskonskaror, onda styvmödrar och en vacker fasad utåt.

Det där med likhetsprincipen inför lagen eller likhetsprincipen i en syskonskara, är ju känsligt värre. Särskilt i landet där "tomten är pappa till alla barnen".

När man diskuterar den icke så stiliga schlabadoran Madeleen, så brakar ju helvetet lös i tråden!

För alla har väl förstått att vi som hängt i tråden från början, har egna tolkningar på ord som stiliga, subbor och islamistioska budoirer.

Att Hamilkar skrev ..."att det är ett barn man kan avstå ifrån"... stämmer med min minnesbild också.

Det må vara hur det vill med det biologiska föräldraskapet, men det är naturligtvis inte det barn i barnskaran som man är mest fäst vid som man skickar bort som ankarbarn.

Jag har hittat inlägget!



Det var ett av de bästa inläggen i tråden, i all sin enkelhet och visdom.

Jag har hittat inlägget!



Det var ett av de bästa inläggen i tråden, i all sin enkelhet och visdom.

Att skicka iväg en 7-årig (flicka...) till de skamfilade, problemfyllda - var/blev som en grym DUBBEL- BESTRAFFNING AV OFFRET YARA! ser jag det som.

Jag tyckte detta med Ramis särställning som morbror var lite märklig och har därför ägnat mig åt att försöka hitta någon annan källa än R, M&M men inte lyckats. I hederskulturer verkar släktskap av vikt alltid räknas på den manliga sidan. Standardrankingen i den trängre familjekretsen tycks vara: pappa, farfar, morfar, äldste brodern till pappa, andra bröder till pappa, farmor, mormor, mamma, äldste sonen, andra söner (så länge sönerna är barn) och så längst ner i hackordningen kommer döttrar.

Kvinnors och flickors värde är strikt knutet till deras dygd och därmed värde på äktenskapsmarknaden. Det räcker med misstanke eller rykte om kvinnors och flickors odygd för att männen i släkten ska finna det nödvändigt att återupprätta hedern genom att verkställa lämpligt straff för kvinnan eller flickan. I själva verkställandet av straff verkar morbröder komma väl till pass och det förefaller antagligen rimligt utifrån den logik man utgår från. Hedern har solkats av kvinnan eller flickan och det är fäders och bröders sak att vaka över kvinnfolkets dygd.

Brännmärkning, avslitande av hår och prygel med elkabel bör tydligen ingå som särskilda observanda vid brottsutredningar om att det kan vara fråga om hedersrelaterat våld man ställts inför.