Askersund: Styckmordet på Lovisa Lindh, 2014-06-18

(min fetning)
Varför tror du inte på "brott mot griftefriden"?

Jag tror att hon får 18 års fängelse. Hon har ju för bövelen slaktat. Det ska kosta henne dyrt!

Jag är inte jurist eller bevandrad inom rättslig praxis, men det finns begreppen konsumtion och konkurrens vid brottsdomar och utmätande av straff. Det har nog berörts tidigare på tråden, att praxis vid morddomar är att griftefridsbrottet anses konsumerat av mordet.

Jag tycker det är en dum praxis i fall av griftefridsbrott, även om straffvärdet för mord är väsentligen högre; det går ju att använda det anstötliga griftefridsbrottet för att döma ett strängare straff än annars, men som jag förstått det är det inte svensk praxis.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Brottskonkurrens

Så när menar du i så fall att "brott mot griftefriden" blir aktuellt? När man gör en "Mats Alm"?

När det är det enda brott du står åtalad för.

I fall då den åtalade frias från mord/dråp och griftefridsbrottet är det enda som kan styrkas, eller om rätten frångår praxisen om så kallad konsumtion.

Just det tycker jag är helt uppåt väggarna med rättsväsendet. Att vissa brott "äter upp" straff för andra.
Mördar jag 55 personer skall jag dömas för mord till livstid eller 18 år eller vad det nu blir *55, undantagslöst. Sedan en tredjedel av straffet sker i öppenfrivård eller övervakning eller vad det heter är helt åt helsicke också. Sitt av dina 18 år och sedan får du söka hjälp och stöd. Inte en minut tidigare.

Ja, i USA är det väl ganska typiskt - jag vet inte om det skiljer sig mellan delstaterna - med riktigt långa straff, där straffet kan summeras till flertal livstider sammantaget vid multipla brott. Jag vet inte om den sortens ackumulerade straff har ett praktiskt syfte mer än ett symboliskt, att mörda två personer kan medföra två livstider i straff; en tanke skulle kunna vara att det har betydelse i benådningssammanhang eller försök att tidsbegränsa straffet... En gissning.

Stort tack för ljudfilerna! Ladda gärna upp fler om ni kan! Det uppskattas mycket.

Hur stor roll spelar det att hon avvek från brottsplatsen, eller att hon styckat kroppen och försökt undanröja bevis innan hon angav sig själv?

Jag tänker mig att den förmildrande omständigheten självangivelse knappast enbart kan ta sikte på angivelser som sker mer eller mindre direkt efter att brottet ägt rum. Om någon begått ett brott, initialt försökt komma undan med det, men sedan fått dåligt samvete och angivit sig själv varpå brottet kunnat klaras upp, så borde väl det också räknas.

Att hon angav sig själv i efterhand kommer inte att räknas henne tillgodo, enligt lagen. Domstolen kan ge henne marginell rabatt på påföljden, men knappast troligt.

Om jag ser till vad som står om akut stressreaktion i Wikipedia, så verkar det inte stämma särskilt bra överens med vad som hänt här. Dessutom borde väl det uppmärksammats vid RPU:n.

Men vi får väl se om detta tas upp i domen på något sätt. Jag gissar på inte alls.


Vad har det med saken att göra? En dålig planering är fortfarande en planering.

För övrigt behöver man knappast vara barnslig och naiv för att tro att man ska kunna däcka någon genom ett slag i bakhuvudet med en hammare...


Före det har du ingen aning, för du vet inte hur de inblandade har levt sina liv ända fram tills dagen JH mördade LL.

Och inte heller spelar det någon roll, eftersom ett brutalt mord trumfar all annan mer vardaglig taskighet. Därför är JH värst i det här sällskapet, såvida inte någon av de andra också mördat utan vår kännedom.

Nej, så länge man dömer henne för ett mycket grövre brott än hon erkänt, och man på ganska goda grunder kan anta att självangivelsen gjordes under galgen och motiverades av en vilja att styra utredningen så borde det väl inte räknas henne tillgodo.