Citat:
Ursprungligen postat av
tantigheter
Jag ser det delvis så också.
Rami berättar det här i ett sammanhang som handlar om allt vad Amani retar sig på hos Yara. Bl.a. att hon skulle vara sexuellt intresserad. Yara har då anförtrott Amani att andra barn i Gaza tittat henne i stjärten (som barn gör) eller till och med pillat lite. Hon berättar för Rami om det, om duschen och om porrtittandet. Och jag tror att Amani som är yngsta barnet och överbeskyddad inte har klart för sig hur barn är utan blir väldigt arg över Yaras lösaktighet,
Amani hade varit rädd för äktenskap enligt något förhör, men Rami hade försökt lugna henne, så jag ka tro henne om sexskräck. Så'nt finns ju faktiskt. Jag ser henne so men riktigt snörpig mö ibland.
Om det här skulle vara besvärande för Rami, då skulle han aldrig ta upp det. Det här är ju en spontan berättelse.
Den påhittade historien om en man som förföljer henne kan höra dit, men det kan också vara en historia om att Yara blivit antastad och misshandlad av någon annan än henne/Amani. Jag har inte klart för mig hur många gånger Yara antas ha blivit förföljd? Bara den ödesdigra dagen eller fler gånger? Blev Yara inte hemkörd av en lärare någon gång? Kan Amani ha tänkt att hon ljög om den skjutsen?
Du tror inte båda är intelligenta nog för att förstå att en eller båda har dödat ett barn? Och att de i förhör måste ha någon form av förklaring till ett dött barn och de skador som flickan har? De har dessutom ägnat tid åt att torka blod, filma och förmodligen komma på någon historia.
Är det verkligen rimligt att tro att deras utsagor rymmer så mycket spontanitet? Eller prat baserat på verkliga åsikter om flickans onani eller någon sanning överhuvudtaget?
Båda riskerar inte bara långvariga fängelsedomar utan också dödsdomar från flera släkter.
Jag tycker det verkar rimligt att utgå från att de försöker ta sig ur en mycket svår situation. Rami har hävdat (och inte hävdat) att hans fru dödade barnet. Amani har hävdat att "ingen" gjort det men antytt att andra möjliga scenarios. Rami verkar röra sig med lite olika alternativa historier.
Jag tror varken på spontanitet eller småprat i den situation de befinner sig i utan att det de väljer att säga har ett syfte. Syftet är att om möjligt själva bli frikända från skuld.
Syftet med Amanis okända man påhitt är ett scenario där båda går fria. Det har inget med någon verklighet att göra. Oturlligt nog så pekar teknisk bevisning och ett stort antal vittnesmål på långvarig vanvård och misshandel och slutligen dödlig misshandel inte på någon okänd. Utan på paret. En av individerna eller i samförstånd.
Jag förstår överhuvudtaget inte poängen med att bortse från den situation paret befinner sig i. Exakt varför skulle de prata sanning? Och varför skulle de göra det i relation till ett brott som de riskerar att hängas för?
.