Det här med Arbetare?

Kommunismen talar gärna om "arbetare". Men om en person tjänar mer än vad rödingarna anser vara acceptabelt så är man "kapitalist". Per definition så är alla som inte är arbetslösa arbetare om man exkluderar grupper som studerande, sjukskrivna och pensionärer. Men det verkar som att för att klassar som arbetare enligt kommunismens anda så måste man antingen vara relativt fattig eller hå sämre arbetsvillkor eller både ock. Hur förklarar ni detta?

Inte intressant att teoretisera i en stendöd politisk ideologi. Hitta någon åldrig kommunist (t.ex C-H Hermansson, 96 år) o fråga, el läs Karl Marx.

Ja, visst är det intressant. Socialister skriker om deras rätt till arbete samtidigt som de hatar dem som skapar jobben. Sedan, när de väl får sitt rättmätiga jobb är de bara intresserade att vara sjukskrivna från det. Eller stjäla på jobbet om de till äventyrs tagit sig dit. I bästa fall blir de fackskvallerkärringar.

Det finns ett antal olika klassanalyser.

Ingen av dessa klassanalyser har dock någon fast summa på vad en person inom varje klass tjänar.

Utgår man ifrån den klassiskt marxistiska så finns det bara arbetarklass(de som inte äger produktionsmedel) och kapitalklass (de som äger produktionsmedel).

Sedan finns det lite modernare klassanalyser delar in det efter maktrelationer och materiell standard. å är underklassen de arbetslösa, arbetarklassen de utan någon makt över sitt arbete, medelklassen med en viss kontroll över sitt arbete och slutligen härskarklassen med den fulla kontrollen över sitt arbete.

Arbetare, ett ideal som man "hyllar" men i hemlighet föraktar eftersom de inte anses intellektuella nog. Realitet: socialister vill leva på "de rika" medan de själva får bidrag eller studerar genusteori.