Citat:
Ursprungligen postat av
vaniljpuddingen
Mja, det kallas visst politik? Tror någon på allvar att vårt försvar någonsin (i modern tid) haft någon chans mot någon form av invasion? Som någon sagt så har vår skärgård regelbundet besök, det är någon form av tyst överenskommelse. Nu uppmärksammades detta lite oturligt nog av allmänheten i för stor utsträckning (kanske pga tekniskt fel?) och svensk och utländsk media, man var tvungen att agera på något sätt. Därav denna lilla uppvisning (läs: icke u-båtsjakt) för allmänhetens ögon, det enda som saknas är den luriga lilla u-båten och svar på alla frågor

..
Fram till invasionsförsvarets avvecklande så fanns det mer än en "chans" att avvärja en invasion, hela Försvarsmakten och Civilförsvaret var uppbyggda på att klara av just en invasion inom de strategiska ramar som ansågs som rimliga. Det handlade aldrig om att ensidigt kunna försvara sig mot hela Sovjetunionens militära styrka utan om de förband som de lämpligen kunde avvara för en dylik insats.
Det hela vilar på tre ben, Försvarsmakten och dess förmåga, Civilförsvaret och dess uthållighet och den politiska viljan. En välutbyggd försvarsmakt kan inte försvara landet om inte civilförsvaret och samhället som den understödjer kan tåla påfrestningarna över tiden som krävs. Om hela elnätet havererar för gott efter första anfallet av sabotageförband eller kryssningsrobotar så är slaget förlorat eftersom civilbefolkningen kommer att törsta, svälta och frysa ihjäl utan att motståndaren behöver sätta sin fot i landet i övrigt.
Mineringar, torpeder, bottensensorer, signalspaning, ubåtar, fasta hinder, ujaktsfartyg mm är alla garanter för att en motståndare inte skall kunna agera ostört i Svenska vatten. I fredstid är syftet att försvåra för en motståndares möjligheter att göra krigsförberedelser mot militär och civil försvarsförmåga (utan att man samtidigt röjer hela sin militära förmåga som kan sättas in i krigstid, därav sk "fredsfrekvenser", avhållsamhet från att använda kryptering för krigsbruk mm), att försvåra inhämtning av underrättelser eller utplacering av utrustning eller rekognocering. Det handlar inte om några tysta överenskommelser, den typen av överenskommelser sker genom inspektioner och militära samarbeten och med ryssland så förekommer inte sådana utöver EU/NATO/USA och Ryssland inom ramen för de avtal som finns. Sveriges deltagande är som observatörer inom OSSE men innefattar inte omvänt att utländska ubåtar kan smyga omkring på Svenskt vatten utan att riskera att få på käften.