Undertecknad tillhör den generation av män som tvingades att genomföra värnplikt vare sig vi ville eller inte, några tokvägrade och fick som konsekvens spendera ett antal dagar i fängsligt förvar.
Undertecknad tillhör även den delen av den manliga befolkningen som aktivt deltagit i jakt på u-båtar och grodmän under det så kallade 'kalla kriget'.
Det var bistra tider vill jag lova, det fanns inget Internet och vi var hänvisade till slaskmedia. Dock så förde jag dagbok under jakten vilken jag inte hittar den inte nu men kommer i stort ihåg vad som hände.
Det absolut största problemet var sambandet, jag var en del av insamlandet av all information som strömmade in och ingen hade egentligen någon koll alls, det slängdes handgranater bakom fiskebåtar och sköts hej vilt i blindo utan varningsskott, när det var som värst stod det värnpliktiga var 15 meter i strandlinjen, samtliga med order att skjuta skarpt vid minsta misstanke om rörelse, gissa om det skadesköts sjöfågel. Poliser jagade flyende grodmän, likkistor öppnades, journalister trakasserades och påstådda fientliga lågflygande helikoptrar hade siktats men eftersom det inte fanns något militärt 'Flashback' så fanns det inte heller någon konsensus om vad som löpande hände för alla stackare som deltog i jakten.
I princip så rådde undantagstillstånd, media var illa sedda i militära kretsar och deras bilar rotades igenom extra noga av värnpliktiga med skarpa vapen, speciellt Aftonbladet var illa sedda, dom tom skrev en ledare om hur illa behandlade dom blev.
Allt var analogt, radiotrafiken kunde avlyssnas av vem som helst. Det som är svårt att ta in är att områdena där det rapporteras är så förbaskat stort, på den tiden fanns det värnpliktiga på varenda kobbe idag har jag inte sett någon gå i land öht. Det finns väl inte tillräckligt med folk helt enkelt.
På den tiden fanns det mörkerkikare, men kvalitén på radarn var mycket sämre än vad som finns idag. Den var dessutom i realtid och ingenting som kunde spelas upp och analyseras i efterhand. Med dagens högupplösta digitala radar så kan men följa en fiskmås och få en kalkylerad riktning och hastighet inspelad på sin hårddisk. Man ser tom en vanlig liten prick på radarn, allt med overlay på riktiga sjökort.
På den tiden hade vi större resurser och ett större kunnande men en sak är jag säker på och det är att sambandet är den största utmaningen under stora operationer över lång tid över ett stort geografiskt område.
Tror inte vi hittar något denna gång heller... allt pga att det usla sambandet.
/Provokatör
Undertecknad tillhör även den delen av den manliga befolkningen som aktivt deltagit i jakt på u-båtar och grodmän under det så kallade 'kalla kriget'.
Det var bistra tider vill jag lova, det fanns inget Internet och vi var hänvisade till slaskmedia. Dock så förde jag dagbok under jakten vilken jag inte hittar den inte nu men kommer i stort ihåg vad som hände.
Det absolut största problemet var sambandet, jag var en del av insamlandet av all information som strömmade in och ingen hade egentligen någon koll alls, det slängdes handgranater bakom fiskebåtar och sköts hej vilt i blindo utan varningsskott, när det var som värst stod det värnpliktiga var 15 meter i strandlinjen, samtliga med order att skjuta skarpt vid minsta misstanke om rörelse, gissa om det skadesköts sjöfågel. Poliser jagade flyende grodmän, likkistor öppnades, journalister trakasserades och påstådda fientliga lågflygande helikoptrar hade siktats men eftersom det inte fanns något militärt 'Flashback' så fanns det inte heller någon konsensus om vad som löpande hände för alla stackare som deltog i jakten.
I princip så rådde undantagstillstånd, media var illa sedda i militära kretsar och deras bilar rotades igenom extra noga av värnpliktiga med skarpa vapen, speciellt Aftonbladet var illa sedda, dom tom skrev en ledare om hur illa behandlade dom blev.
Allt var analogt, radiotrafiken kunde avlyssnas av vem som helst. Det som är svårt att ta in är att områdena där det rapporteras är så förbaskat stort, på den tiden fanns det värnpliktiga på varenda kobbe idag har jag inte sett någon gå i land öht. Det finns väl inte tillräckligt med folk helt enkelt.
På den tiden fanns det mörkerkikare, men kvalitén på radarn var mycket sämre än vad som finns idag. Den var dessutom i realtid och ingenting som kunde spelas upp och analyseras i efterhand. Med dagens högupplösta digitala radar så kan men följa en fiskmås och få en kalkylerad riktning och hastighet inspelad på sin hårddisk. Man ser tom en vanlig liten prick på radarn, allt med overlay på riktiga sjökort.
På den tiden hade vi större resurser och ett större kunnande men en sak är jag säker på och det är att sambandet är den största utmaningen under stora operationer över lång tid över ett stort geografiskt område.
Tror inte vi hittar något denna gång heller... allt pga att det usla sambandet.
/Provokatör
__________________
Senast redigerad av Provokatör 2014-10-20 kl. 17:11.
Senast redigerad av Provokatör 2014-10-20 kl. 17:11.
Det svenska forsvaret hade alltsa inte en javlaste aning om att en rysk ubat befann sig utanfor stockholm till nagon sa det till dom? 
