Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar

Hur förklarar du då den stora skillnaden mellan instituten? Om det bara handlar om osäkerhet borde de bedöma den likartat. Särskilt som de vid varje val får en uppläxning av facit som gör att de kan kalibrera sina värden.
Varför glider de sedan i väg nedåt eller som i en del fall inte alls bryr sig om tillrättavisningen från väljarna?

Det har alltid varit en grupp i botten en i mitten och sedan Sentio dök upp en på topp som varit närmast sanningen redan från början utan att ha någon erfarenhet att gå efter.
Förhållanden mellan instituten har varit ganska oförändrad men med en viss fluktuation. Något institut har rört sig upp från botten, till exempel Demoskop.

Sifo var fram till hösten 2008 (om jag minns rätt kan kolla) en av de som redovisade Sd högst och mest rätt i valet 2006. Då ändrade de sig plötsligt och lade sig märkbart lägre. Varför, på vilka grunder, de var ju så nära 2006 varför ändra?

Du påstår att svårigheterna att bedöma Sd har med väljarens bristande ärlighet eller uttalade osäkerhet att göra. Men det är en konstant, inte statisk utan relativ faktor som de har haft lång tid på sig att följa.

Så här är det instituten känner av beställarens önskan och anpassar sin kalibrering för att göra kunden glad och stanna kvar.

Är det överhuvudtaget någon svensk "vanlig" media som rapporterat om Sentio's senaste mätning?

Ja, och även spelbolagen grundar ju sin verksamhet på förbluffande precisa prognoser rörande SD:s valresultat.

I Stockholm går hon kanske hem,men övriga landet har inte glömt "stockholmare är smartare än lantisar" så blir hon vald är det jättepositivt för SD.

Och vilken uppläxning skulle det ha varit som gjort klart för instituten att de ska vikta upp så mycket som det hade behövts här? Glappet har ju ökat för varje val. Innan valet 2010 var det inte jättestort (medelvärdet var 5,1, valresultatet 5,7) och vissa som t.ex. UM överskattade SD ganska kraftigt. Det fanns inget med det valresultatet som gav en fingervisning om att det gäller att vikta upp till skyarna.

Det som möjligen sände en signal om att det är nya spelregler som gäller nu var väl EU-valet, men det är ett spretigt val med lågt valdeltagande och där man gissade tokfel inte bara på SD utan i princip alla partier. Ingen kom i närheten av MP:s braksuccé. Med riksdagsvalet blev det precis tvärtom för MP. Så EU-valresultat är inget klockrent facit för hur man bör ändra viktningen när det gäller riksdagen.

Det klassiskt konspirationsteoretiska här är att man följer händelsekedjan baklänges och med facit i hand kommer med retroaktiva anklagelser och påstår att det borde ha varit så jävla uppenbart vad resultatet skulle bli, alltså "ljög" alla.

En viss fluktuation? Jovars. I september 2010 låg UM högst följda av Sentio och Ipsos. Ett halvår senare störtdök SD hos Ipsos medan Demoskop och YouGov joinade UM och Sentio i toppen. Sen störtdök Demoskop för att återigen krypa uppåt. Så småningom störtdök UM och YG.

Varför detta hoppande? Rimligen för att de sneglar på varandra och börjar klia sig i huvudet när de ligger skyhögt över fältet när det gäller SD. Jag vet inte hur du brukar reagera reflexmässigt på sånt men när jag är långt ifrån resten tenderar jag att tänka att det kanske är jag som har fel, inte att alla andra har det. Varför finns inte motsvarande mekanism i andra riktningen, så att de som ligger lägst blir oroliga? Tja, naturligtvis tenderar man att gravitera till rådatan när man är osäker, hellre än att kasta sig iväg åt andra hållet. Det vore konstigt om alla hade en instinkt som sa att rådatan är en lögn man ska sträva så långt bort från som möjligt.

Men efter valet 2010 så justerade Sifo rejält uppåt som en följd av att de hade haft fel. Din tes om att "beställarens önskan" är drivande borde ju leda till en konsekvent undervärdering. Sifo har som regel legat i mittfältet sedan dess.


Men... hur kontroversiellt det är att sympatisera med SD varierar ju över tid och kan ha ganska tvära kast beroende på om det kommer någon ny skandal och hur graverande den är. Hur menar du att instituten ska simulera det? Ska de anställa en särskild "doktor SD" som dagligen uppdaterar en kontroversparameter i matrisen? "Oj nu har en SD-riksdagsman skrivit en dum sak i Avpixlats kommentarsfält, jag ger den 4 av 5 blysänken och ökar mörkertalet med 1%." "Jaha nu fick han sparken och Åkesson skötte det bra, då tar jag bort 2 blysänken".

Det där kan ju ingen bedöma. Allt man kan konstatera är att mörkertalet har ökat, tvärtemot förväntningarna.

Om det fungerade på det sättet finns det betydligt enklare sätt att göra beställaren glad, nämligen att överdriva stödet för det egna favoritblocket. United Minds beställare är en vänstertidning där LO är delägare. Demoskops beställare är en liberal tidning och opinionschefen är borgerlig statsvetare med Timbrobakgrund. Men om du kollar på deras sista mätningar före valet ser du att Demoskop gav rödgröna en bättre prognos än UM gjorde, och UM trodde det skulle gå bättre för alliansen än vad Demoskop gjorde. Hur var det nu med att göra beställarna glada?

Tack för ett genomtänkt och väl formulerat inlägg.

Någon som vet hur mycket institutens stående paneler används? Tänker på de nätpaneler man får inbjudan till med jämna mellanrum. Blir folk mer uppriktiga via en web-enkät visavi en telefonintervju?

Nej, det är det inte. Jag har finkammat nätet. Inte en enda bisats, inte ens en stavelse om Sentios 16,7%.

.

Det finns ett sätt att begripa det här, men då måste man göra en uppfinning:

Vi uppfinner att det finns två sorters SD-anhängare - de som är Hardcore-SD och sedan konstruerar vi en väljargrupp som närmast med förtvivlan (eller någon annan sinnesstämning) signalerar med sin SD-röst, men som inte ens själva och inför frågor påstår sig tycka som SD. "Jag är verkligen inte SD, men jag tycker att jag måste markera mot invandringen" (litet lagom osofistikerat uttryckt)

I ett sådant läge kan man förstå hur röstetalet är en sak, medan OU-rapporteringen blir en helt annan.

Någon som vet om Rejdar och Powergirl vaknat ur koman ännu? Brukar inte de vara här och berätta att SD snart hamnar under 4%-spärren?

Nu hade ju Bergakungen en egen klockren analys, dessutom helt avvikande från övriga studier i ämnet. Är det allt vi får hålla till godo med?

Det centrala är att även Crispy är med på att Sentio är institutet som gäller för relevanta SD-siffror, vilket jag tror han gör.

Sentio är förstås behäftat med alla osäkerhetsmoment som finns med opinionsmätningar i allmänhet och mätningar av det unikt kontroversiella SD (det finns mycket riktigt knappast en lika stor "omvänd Bradley" eller "shy tory"-effekt i västvärlden - dessa begrepp är alldeles för milda för att beskriva en rädsla att yppa partisympatier som hör hemma i totalitära stater) i synnerhet.

Det Sentio däremot INTE belastas av är de svenska institutens strukturella oförmåga att hitta rätt. Dessa institut MÅSTE med statistisk säkerhet underskatta SD över tid, enligt oytos lag.

För eftersom all mänsklig bias enbart verkar mot för låga skattningar (vare sig medvetet eller omedvetet) och inga korrigerande felkällor drar upp resultatet så kommer det med vetenskaplig säkerhet att kvarstå en slagsida mot underskattning.

Detta baseras på det enkla, ovedersägliga faktum att det är människor, och inte maskiner som genomför viktningarna av rådatan. Aldrig har dessa felbara, svaga kärl incitament att leverera en hög SD-siffra, medan beställarens önskan om kräftgång för SD för det mesta är väl känd.

Spannet kommer att gå från korrekt till för låg viktning, över tid och med tillräckligt många mätpunkter. Att tro annat är konspirationsteorier om att det är icke-mänskliga robotar som lever skilda från sin omgivning och är oemottagliga för påverkan.

Och den som inte ser att svensk media, näringsliv, akademi och förvaltning inte alls drar sig för rena lögner och falsarier för "den goda saken", har ju inte hängt med.

Bottom line: De svenska instituten har spenderat sitt förtroendekapital när det gäller SD. Om det är inkompetens, ärligt önsketänkande eller argan list spelar faktiskt mindre roll.

Är det underligt att hetsen och våldet mot SD resulterar i att många människor blir försiktiga? Sverige har inom media, politik och offentlig verksamhet länge varit föremål för en SOVJETISERING. Det är för t ex AFA som folk är rädda. Folk blir försiktiga när fackets pampar hetsar mot oliktänkande. När pressen åsiktsregistrerar oliktänkande. Osv osv.

Men om man har viljan går det att skatta opinionen ändå. Det visar spelbolagen och det norska opinionsinstitutet.

Tror att du är i närheten av sanningen men ändå inte. Kärntruppen finns säkert och den skäms inte. 2010 tog fler klivet i desperation över invandringspolitiken och av dessa har en del fortfarande svårt att forma ordet i munnen även om de idag betraktar sig själva som SD fullt ut. 2014 åter, ännu fler som tar steget av samma skäl men för dessa late adopters är steget ännu längre och därmed är det ännu färre som vågar ange rätt parti. Dessa kommer kanske inte nämna ordet ens om fyra år men de kommer att fortsätta rösta SD.