Citat:
Ursprungligen postat av
El Capitano
Om SD hade varit smarta så hade man kört en motkampanj under valrörelsen med stora billboards fulla av ansikten på människor man intervjuat i flyktingläger som inte kommer till Sverige och inte har några som helst möjligheter att göra det heller. och ett citat ovanför med texten "vad gör ni för oss?"
Allra mest slagkraftigt skulle det förstås vara att låta dessa människor få berätta vad de känner när privilegierade människor från deras egna länder, med pengar och rätt kontakter får allting på silverfat borta i Sverige, medan de får bo i sunkiga tält utan någonting.
Fast jag är inte övertygad om att en överbudspolitik vad gäller godhet har chansen att leda till något konstruktivt ställe. Just den delen av SDs retorik känns besynnerlig för mig. Det är någon slags Stockholmssyndrom, att vilja bli accepterade av mobbarna. SD har ännu inte fattat att de inte är hatade på grund av några faktiska åsikter, logik, rim eller reson. De är hatade för att de existerar. Makten föraktar folket och SD är sprunget från folket, det är inte svårare än så. Att SD säger "vi vill hjälpa ännu fler på folkets bekostnad" legitimerar bara grundtanken att det är Sveriges folks uppgift att försörja världen, att vara maktens slavar. Så är det självfallet inte.
Just konflikten stad/land, elit/folk, makt/maktlösa har SD haft förtvivlat svårt att kapitalisera på. Det enda man har lyckats med är att placera sig hopkrupen i ett hörn, medan alla kastar sten på en, och hoppas på hemliga sympatier från flickorna i klassen. Det känns inte långsiktigt hållbart.