Sussanne jobbar som ungdomsbehandlare i Jönköpings kommun och i sitt arbete kommer hon i kontakt med ungdomar som har, eller misstänks ha, ett substansmissbruk. Vi träffade Sussanne för att prata om hennes syn på narkotika, främst cannabis, och ungdomar.
Vad gör cannabis mot kroppen?
– Till att börja med så innehåller cannabis enormt många olika kemiska ämnen. Man har hittat ungefär 400 olika ämnen i cannabis där ungefär 60 stycken är psykoaktiva, det vill säga att de slår sig på psyket. Den fysiska påverkan är framför allt sådan som sätter sig på hals och lungor, precis som när någon röker vanlig tobak. De ungdomar jag träffar har sällan någon fysisk påverkan på grund av sitt cannabisbruk. Det jag kan se hos dem är den psykiska och sociala påverkan de får. Den psykologiska får de utav effekten från preparatet och den sociala påverkan får dem av att den psykologiska påverkan ger vissa effekter i exempelvis kontakt med andra människor, skolprestationer och möjligheter att orka jobba med mera, berättar Sussanne.
Det finns en uppfattning i samhället om att cannabis borde legaliseras och ett av de argument som används är oftast att tobak och alkohol är lagligt. Hur ser du på det?
– Jag får ofta höra just detta. Hur farligt är inte tobak? Hur många människor dör på grund av alkohol varje år? Alkohol skadar fler, varför är inte då även cannabis lagligt? Sådana argument har många ungdomar och vuxna som tycker att cannabis bör legaliseras. För ett tag sedan hörde jag en amerikansk kvinna som jobbar mycket med narkotika säga något mycket klokt. Hon frågade då om världen har råd att legalisera och släppa en drog till? Har vi råd med det när vi vet vad det kan ge? När vi redan har två preparat som ger ganska stora skadeverkningar och kostar enorma pengar?
Hur börjar de flesta ungdomar att röka cannabis?
– Början till ett cannabismissbruk är oftast att en ungdom först röker vid något enstaka tillfälle. Sedan går det några månader och hon eller han röker ytterligare en gång. Sedan fortsätter det så och man börjar bygga på. Till slut röker personen två gånger i veckan, och plötsligt blir det tre gånger i veckan. Helt plötsligt har cannabisrökandet blivit en del i ens liv.
– Om du har hittat, vad vi kallar, den rosa stunden när du röker cannabis och blivit förälskad i känslan så vill du ju gärna ha samma känsla igen. Sedan när det aktiva ruset klingar av, det är då du blir hängig och så vidare och det är då du inte fungerar som den sociala individ du behöver vara för att vara en del i samhället. Du skiter helt plötsligt i allting. Du är inte motiverad att gå till skolan, du skiter i det. Du bryr dig inte om ifall du har bra eller dålig kontakt med din mamma och pappa. Du skiter i att du inte duschar och tvättar dig som du brukade göra tidigare. Det finns en skillnad, men allt det här som påverkar dig negativt struntar du i. Du har en aktiv påverkan, akut rus, och ett kognitivt rus. Det är i det kognitiva ruset som du förändras som person, kan uppleva ångest, få sömnstörningar med mera. Det vanligaste sättet att försöka dämpa denna period för cannabisbrukare är, tyvärr, att röka mer.
Vad kan man göra som ungdom om man vill ha hjälp?
– Det beror på i vilken kommun man bor. Hos oss i Jönköpings kommun har vi ett råd- och servicetelefonnummer som man kan ringa. Då kommer man till vår mottagarfunktion på socialtjänsten. Därifrån kan man sedan få kontakt direkt med oss. Det kan man ringa som både ungdom och som fundersam eller orolig förälder, avslutar Sussanne.
Det är svårt att säga hur narkotikasituationen i Stockholms län förändrats de senaste åren. Undersökningar i skolor visar att narkotikabruket bland unga har gått ner men enligt poliserna som jobbar på länskriminalpolisens ungdomssektion är de siffrorna inte relevanta, eftersom ungdomar helt enkelt inte vill erkänna att de kommit i kontakt med droger. På ungdomssektionen ligger ärendeinflödet konstant högt och i år blir ett rekordår med flest inkomna ärenden.
- Antingen finns det mer narkotika nu eller så har vi blivit bättre på att hitta den. Framför allt känns det som man träffar på yngre personer som brukar nu än för några år sedan, det kan vara tolvåringar som fortfarande går i mellanstadiet, säger Johan Hultborg, polis på ungdomssektionen.
Cannabis är den vanligaste drogen bland unga under tjugofem, det är den målgruppen ungdomssektionen jobbar mot. Framför allt fokuserar de på ungdomar som inte är tidigare kända av polisen, så kallade guldstjärnor. Ungdomssektionen jobbar över hela länet och knarket finns överallt.
- Där man letar hittar man det, säger Johan Hultborg.
Både med inre och yttre verksamhet
Ungdomssektionen har en ganska unik arbetsmetod, nämligen att varje polis arbetar både med inre och yttre verksamhet. De arton poliserna bildar tre fasta grupper som varvar arbetsuppgifter efter ett schema, tio veckor är de inne och jobbar med utredningar och tjugo veckor är de ute och spanar. Sektionschefen Jonas Wendel tror att det är en av anledningarna till att sektionen har så bra resultat när det gäller ärendehandläggning. Trots att antalet utredningstimmar minskat mellan januari och juni i år jämfört med samma period förra året har antalet bearbetade ärenden och ärenden redovisade för åklagaren ökat. Samtidigt har andelen öppna ärenden minskat.
- Den inre och den yttre verksamheten går hand i hand. Det är en fördel om man kan tänka som en spanare när man jobbar inne med utredningar och som en krimare när man är ute och spanar. När man kan båda delarna har man en tanke med ärendet redan från start och alla är duktiga på att hålla förhör och skriva kompletta avrapporteringar, säger Jonas Wendel.
Andra orsaker till de goda resultaten tror man på sektionen kan vara bland annat engagerade medarbetare som brinner för jobbet. När man jobbar så fokuserat mot ett speciellt område blir man väldigt duktig på just det. Man blir trygg i lagstiftningen och alla som jobbar på ungdomssektionen är väldigt duktiga på profilering, alltså att känna igen ungdomar som är i riskzonen bland andra ute på stan.
- Vem som helst kan sitta utanför en lägenhet och vänta ut en person som man vet är misstänkt för ett brott, men att hitta en femtonåring med cannabis på stan är svårt, säger Mikael Carlsson, polis på ungdomssektionen.
Samarbete med socialtjänsten
Ytterligare orsaker som Jonas Wendel lyfter fram till det goda resultatet är sektionens förmåga att ta till vara på överskottsinformation från avslutade utredningar som ofta leder till nya ärenden. Deras förmåga att se vilka ärenden man ska lägga krut på och vilka ärenden som inte kommer ge något resultat i slutänden, och att de är så tidseffektiva, dels genom att de har med sig socialtjänsten ut när de arbetar, det leder till att socialtjänsten kan sköta mycket av det runt omkring, medan poliserna kan fokusera på det rent polisiära. Dessutom jobbar sektionen så att de gör samtliga avrapporteringar, förutom vid gripanden, dagen efter istället för att åka in till en station efter varje ärende.
På ungdomssektionen jobbar man väldigt offensivt. En av sektionens främsta kompetenser är förmågan att söka upp och ta kontakt med ungdomar som är i riskzonen. När andra poliser iakttar på håll och väntar på att något ska hända är de på ungdomssektionen själva kontaktsökande och går fram till de ungdomar de har anledning att tro är intressanta.
- Vi går fram och pratar med ungdomarna sen bedömer vi av samtalet om vidare åtgärder behöver tas. Även om det inte visar sig vara något så har vi förhoppningsvis ändå spridit vårt budskap att vi finns i området, säger Mikael Carlsson.
Linköpingsmodellen kan användas
En annan väl fungerande arbetsmetod är Linköpingsmodellen. Polisen får ofta in tips från anonyma källor om ungdomar som källan hävdar håller på med narkotika. Om polisen anser att tipset är tillräckligt intressant för att följa upp, om den utpekade är mellan femton och arton år och inte tidigare rapporterad för narkotikabrott kan Linköpingsmodellen användas. Metoden används när det inte finns en skälig misstanke, vilket innebär att polisen inte har rätt till, till exempel kroppsbesiktning eller husrannsakan. Erfarna narkotikapoliser, till exempel ungdomssektionen, kan då driva på ärendet genom att åka hem till den utpekade ungdomen och hålla förhör. Om inte polisen släpps in i hemmet så kan de kallas till förhör på polisstationen. Under förhöret informeras den unge om vilken information polisen fått. Syftet med förhöret är att styrka eller eliminera misstanken om brott. En fördel med Linköpingsmodellen är att polisen också får kontakt med de brukande ungdomar som inte rör sig ute.
För att sprida sin kompetens och sina arbetsmetoder samarbetar ungdomssektionen ibland med andra inom myndigheten, till exempel närpolisstationer.
- De lokala poliserna har lokalkännedom och vi kan bidra med vår spetskompetens för att hjälpa till att dra in ärenden. Vi åker ut till de närpolisstationer som vill och jobbar ett pass med dem. Vi kommer med nya ögon och jobbiga frågor till ungdomarna i området som de lokala poliserna kanske inte ställer. Det är roligt och utvecklande när andra poliser vill lära sig om hur vi jobbar, säger Jonas Wendel.
Ungdomssektionen samarbetar också med bland andra socialtjänsten, Maria Ungdom och Ung i X-cons.
- Jobbet är inte klart för att vi gripit någon och gett dem böter. Då börjar arbetet med att hjälpa den unge med att förändra sitt liv. Vi hjälper till att etablera kontakten till de organisationer vi arbetar med, säger Jonas Wendel.
MVH// Civilpolis Rinkeby.
Vad gör cannabis mot kroppen?
– Till att börja med så innehåller cannabis enormt många olika kemiska ämnen. Man har hittat ungefär 400 olika ämnen i cannabis där ungefär 60 stycken är psykoaktiva, det vill säga att de slår sig på psyket. Den fysiska påverkan är framför allt sådan som sätter sig på hals och lungor, precis som när någon röker vanlig tobak. De ungdomar jag träffar har sällan någon fysisk påverkan på grund av sitt cannabisbruk. Det jag kan se hos dem är den psykiska och sociala påverkan de får. Den psykologiska får de utav effekten från preparatet och den sociala påverkan får dem av att den psykologiska påverkan ger vissa effekter i exempelvis kontakt med andra människor, skolprestationer och möjligheter att orka jobba med mera, berättar Sussanne.
Det finns en uppfattning i samhället om att cannabis borde legaliseras och ett av de argument som används är oftast att tobak och alkohol är lagligt. Hur ser du på det?
– Jag får ofta höra just detta. Hur farligt är inte tobak? Hur många människor dör på grund av alkohol varje år? Alkohol skadar fler, varför är inte då även cannabis lagligt? Sådana argument har många ungdomar och vuxna som tycker att cannabis bör legaliseras. För ett tag sedan hörde jag en amerikansk kvinna som jobbar mycket med narkotika säga något mycket klokt. Hon frågade då om världen har råd att legalisera och släppa en drog till? Har vi råd med det när vi vet vad det kan ge? När vi redan har två preparat som ger ganska stora skadeverkningar och kostar enorma pengar?
Hur börjar de flesta ungdomar att röka cannabis?
– Början till ett cannabismissbruk är oftast att en ungdom först röker vid något enstaka tillfälle. Sedan går det några månader och hon eller han röker ytterligare en gång. Sedan fortsätter det så och man börjar bygga på. Till slut röker personen två gånger i veckan, och plötsligt blir det tre gånger i veckan. Helt plötsligt har cannabisrökandet blivit en del i ens liv.
– Om du har hittat, vad vi kallar, den rosa stunden när du röker cannabis och blivit förälskad i känslan så vill du ju gärna ha samma känsla igen. Sedan när det aktiva ruset klingar av, det är då du blir hängig och så vidare och det är då du inte fungerar som den sociala individ du behöver vara för att vara en del i samhället. Du skiter helt plötsligt i allting. Du är inte motiverad att gå till skolan, du skiter i det. Du bryr dig inte om ifall du har bra eller dålig kontakt med din mamma och pappa. Du skiter i att du inte duschar och tvättar dig som du brukade göra tidigare. Det finns en skillnad, men allt det här som påverkar dig negativt struntar du i. Du har en aktiv påverkan, akut rus, och ett kognitivt rus. Det är i det kognitiva ruset som du förändras som person, kan uppleva ångest, få sömnstörningar med mera. Det vanligaste sättet att försöka dämpa denna period för cannabisbrukare är, tyvärr, att röka mer.
Vad kan man göra som ungdom om man vill ha hjälp?
– Det beror på i vilken kommun man bor. Hos oss i Jönköpings kommun har vi ett råd- och servicetelefonnummer som man kan ringa. Då kommer man till vår mottagarfunktion på socialtjänsten. Därifrån kan man sedan få kontakt direkt med oss. Det kan man ringa som både ungdom och som fundersam eller orolig förälder, avslutar Sussanne.
Det är svårt att säga hur narkotikasituationen i Stockholms län förändrats de senaste åren. Undersökningar i skolor visar att narkotikabruket bland unga har gått ner men enligt poliserna som jobbar på länskriminalpolisens ungdomssektion är de siffrorna inte relevanta, eftersom ungdomar helt enkelt inte vill erkänna att de kommit i kontakt med droger. På ungdomssektionen ligger ärendeinflödet konstant högt och i år blir ett rekordår med flest inkomna ärenden.
- Antingen finns det mer narkotika nu eller så har vi blivit bättre på att hitta den. Framför allt känns det som man träffar på yngre personer som brukar nu än för några år sedan, det kan vara tolvåringar som fortfarande går i mellanstadiet, säger Johan Hultborg, polis på ungdomssektionen.
Cannabis är den vanligaste drogen bland unga under tjugofem, det är den målgruppen ungdomssektionen jobbar mot. Framför allt fokuserar de på ungdomar som inte är tidigare kända av polisen, så kallade guldstjärnor. Ungdomssektionen jobbar över hela länet och knarket finns överallt.
- Där man letar hittar man det, säger Johan Hultborg.
Både med inre och yttre verksamhet
Ungdomssektionen har en ganska unik arbetsmetod, nämligen att varje polis arbetar både med inre och yttre verksamhet. De arton poliserna bildar tre fasta grupper som varvar arbetsuppgifter efter ett schema, tio veckor är de inne och jobbar med utredningar och tjugo veckor är de ute och spanar. Sektionschefen Jonas Wendel tror att det är en av anledningarna till att sektionen har så bra resultat när det gäller ärendehandläggning. Trots att antalet utredningstimmar minskat mellan januari och juni i år jämfört med samma period förra året har antalet bearbetade ärenden och ärenden redovisade för åklagaren ökat. Samtidigt har andelen öppna ärenden minskat.
- Den inre och den yttre verksamheten går hand i hand. Det är en fördel om man kan tänka som en spanare när man jobbar inne med utredningar och som en krimare när man är ute och spanar. När man kan båda delarna har man en tanke med ärendet redan från start och alla är duktiga på att hålla förhör och skriva kompletta avrapporteringar, säger Jonas Wendel.
Andra orsaker till de goda resultaten tror man på sektionen kan vara bland annat engagerade medarbetare som brinner för jobbet. När man jobbar så fokuserat mot ett speciellt område blir man väldigt duktig på just det. Man blir trygg i lagstiftningen och alla som jobbar på ungdomssektionen är väldigt duktiga på profilering, alltså att känna igen ungdomar som är i riskzonen bland andra ute på stan.
- Vem som helst kan sitta utanför en lägenhet och vänta ut en person som man vet är misstänkt för ett brott, men att hitta en femtonåring med cannabis på stan är svårt, säger Mikael Carlsson, polis på ungdomssektionen.
Samarbete med socialtjänsten
Ytterligare orsaker som Jonas Wendel lyfter fram till det goda resultatet är sektionens förmåga att ta till vara på överskottsinformation från avslutade utredningar som ofta leder till nya ärenden. Deras förmåga att se vilka ärenden man ska lägga krut på och vilka ärenden som inte kommer ge något resultat i slutänden, och att de är så tidseffektiva, dels genom att de har med sig socialtjänsten ut när de arbetar, det leder till att socialtjänsten kan sköta mycket av det runt omkring, medan poliserna kan fokusera på det rent polisiära. Dessutom jobbar sektionen så att de gör samtliga avrapporteringar, förutom vid gripanden, dagen efter istället för att åka in till en station efter varje ärende.
På ungdomssektionen jobbar man väldigt offensivt. En av sektionens främsta kompetenser är förmågan att söka upp och ta kontakt med ungdomar som är i riskzonen. När andra poliser iakttar på håll och väntar på att något ska hända är de på ungdomssektionen själva kontaktsökande och går fram till de ungdomar de har anledning att tro är intressanta.
- Vi går fram och pratar med ungdomarna sen bedömer vi av samtalet om vidare åtgärder behöver tas. Även om det inte visar sig vara något så har vi förhoppningsvis ändå spridit vårt budskap att vi finns i området, säger Mikael Carlsson.
Linköpingsmodellen kan användas
En annan väl fungerande arbetsmetod är Linköpingsmodellen. Polisen får ofta in tips från anonyma källor om ungdomar som källan hävdar håller på med narkotika. Om polisen anser att tipset är tillräckligt intressant för att följa upp, om den utpekade är mellan femton och arton år och inte tidigare rapporterad för narkotikabrott kan Linköpingsmodellen användas. Metoden används när det inte finns en skälig misstanke, vilket innebär att polisen inte har rätt till, till exempel kroppsbesiktning eller husrannsakan. Erfarna narkotikapoliser, till exempel ungdomssektionen, kan då driva på ärendet genom att åka hem till den utpekade ungdomen och hålla förhör. Om inte polisen släpps in i hemmet så kan de kallas till förhör på polisstationen. Under förhöret informeras den unge om vilken information polisen fått. Syftet med förhöret är att styrka eller eliminera misstanken om brott. En fördel med Linköpingsmodellen är att polisen också får kontakt med de brukande ungdomar som inte rör sig ute.
För att sprida sin kompetens och sina arbetsmetoder samarbetar ungdomssektionen ibland med andra inom myndigheten, till exempel närpolisstationer.
- De lokala poliserna har lokalkännedom och vi kan bidra med vår spetskompetens för att hjälpa till att dra in ärenden. Vi åker ut till de närpolisstationer som vill och jobbar ett pass med dem. Vi kommer med nya ögon och jobbiga frågor till ungdomarna i området som de lokala poliserna kanske inte ställer. Det är roligt och utvecklande när andra poliser vill lära sig om hur vi jobbar, säger Jonas Wendel.
Ungdomssektionen samarbetar också med bland andra socialtjänsten, Maria Ungdom och Ung i X-cons.
- Jobbet är inte klart för att vi gripit någon och gett dem böter. Då börjar arbetet med att hjälpa den unge med att förändra sitt liv. Vi hjälper till att etablera kontakten till de organisationer vi arbetar med, säger Jonas Wendel.
MVH// Civilpolis Rinkeby.