Kan det vara nåt annat än ALS? Livrädd..

Jag måste få skriva av mig och be om råd just nu, jag är så fruktansvärt rädd.. Grejen är att jag är hypokondriker och har precis börjat medicinering för ångest, men jag känner at det även är något fysiskt på gång som skrämmer skiten ur mig. Senaste veckorna har dessa symtom börjat uppträda:

* Svaghet i vänster arm, får mjölksyra på en gång och orkar inget. Fingrarna kan liksom dra ihop sig lite också.
* Svag och fumlig, först bara i vänster men nu även höger. Fingrarna gör inte som jag vill.
* Dålig balans
* Konstanta muskelryckningar, kan vara allt från en tå till att hela lårmuskeln faddrar och krampar.
* Allmän svaghetskänsla
* Upplever ofta klump i halsen och att sväljreflexen beter sig konstigt.

Kan detta vara nåt annat än ALS? Just nu gråter jag dagarna i ända för jag har inte stött på någon med samma symtom som mig av bara stress.. Svagheten i armen och fumligheten i fingrarna för mig så rädd..

EDIT: Ses tillägga också att ångest medicinen tar bort ångesten då jag tar den men de fysiska symtomen består.

Det kan vara allt från stress till borelia, om det nu får dig att känna dig mindre nervös. Det där är ganska allmänna symptom.

Men som du säkert förstår så är det ingen här på flashback som kan svara på om du har ALS eller inte, utan det kan bara en doktor göra. Så ring vårdcentralen om 10 minuter, beskriv dina besvär och be att få träffa en doktor, om du inte kan vänta ut det och se om det blir bättre.

Men snälla rara du, de symptom du beskriver är så typiska för stress/ångest/hypokondri. Om du dessutom gråter hela dagarna så är ju hela du helt ur balans just nu. Det kan vara tusen andra orsaker än just ALS så ta det väldigt lugnt.

Har redan ringt min VC men dom sa att jag ska försöka lugna mig och låta medicinen göra sitt då det troligen är stress
Mem grejen är ju den att medicinen kan ta bort själv ångesten så pass bra att jag kan åka ut å roa mig med vänner (men dricker inte) och ha kul utan en ond tanke. Men rent fysiskt kvarstår problemen. Muskler som rycker över hela kroppen och svag i händerna vilket gör vardagen jobbig och tillslut bidrar till att intensifiera ångesten..

Det kan ju säkert vara en biverkan av medicinen som går över efter en tid, eller så kanske du ska ha en annan medicin. Det där med ALS kan du ju släppa helt.

Jag hoppas i mitt innersta att du har rätt och jag vill tro dig! Men är även svagheten och fumligheten stressrelaterat? Känns så "extremt" att ångest kan förstöra kroppen så mycket.

Jag hoppas du har rätt!

Jag tror inte att det är ALS.

Det kan dock mycket väl vara så kallad somatisering av ångest m.m.

Jag tycker det känns väldigt direkt fysiskt men jag hoppas att det bara är mitt huvud som ställt till det för mig. Kan även tillägga att jag varit konstant stressad och orolig då det under min utredning även dök upp misstanke om cancer. Jag är inte färdigutredd ännu men allt talar för att det inte är det i nuläget. Men att gå och vänta på cancerbesked är ju lite lagom stressande. Jag är bara 20 är och nykär och mina tankar senaste tiden har bara ockuperats av att jag inte kommer få uppleva livet med min kärlek, och lämna min familj.

Somatisering betyder att psykiska faktorer känns som kroppsliga symptom.

Det är relativt vanligt.

Jag försöker tänka att det bara är det men det går inte för mig att acceptera. Jag är så himla säker på att det är ALS nu.. Vaknade imorse och kunde inte ens hålla tv kontrollen, fingrarna bara krampade å gav upp.. Lite bättre nu.

Jag har haft ångest i snart ett år, och det handlar om rädslan om någon neurologisk sjukdom, precis som du. Jag har också flummiga symptomer, såsom ryckningar i högerhanden, domningar i högerfoten, och rysningar i högerbenet. Händer ibland att symptomerna flyttar på sig, eller försvinner och dyker upp på en annan plats.

Klump/tjock i halsen har jag haft konstant sedan januari, och jag är ofta rädd för att sova då jag är rädd för att vakna upp av att typ kvävas...


Vi som har dessa konstiga symptomer måste på något sätt släppa rädslan om neurologiska sjukdomar. Vi har ångest, utan tvekan, och ångest kan ju själv ge dessa symptomer.

Detta låter mycket lättare än vad det egentligen är, och jag har själv inte lyckats med det. Men försök att leva normalt. Försök att släppa rädslan. Är det ALS så är det ALS, och det finns inget du kan göra åt saken. Bara hoppas att det hittas bra mediciner mot det.

Är det inte ALS, vilket det med största sannolikhet inte är, så kommer dina symptomer långsamt försvinna. Med det kräver att du lär dig hantera din ångest och dina rädslor. Annars fastnar du i en ond spiral av ångest, vilket i sin tur kommer förvärra dina symptomer.