Black- och Death metal: den stora rekommendationstråden

Spectral Lore - III

10/10

Burzum - vii Morgonroede

Passar vädret. Genialt spår från en annars ganska blek platta.

Om nån bryr sig kommer inom kort en split mellan Peste Noire och Diapsiquir. Jag ser fram emot den skapligt iaf, två finfina franska akter.

Nåt annat som är betydligt roligare än förväntat är annars Esoteric Warfare. Efter en genomlyssning verkar det fan inte bättre än att Mayhem har spytt fram sitt bästa album på hur länge som helst. Då ska jag säga att jag gillar Teloch sen tidigare, speciellt Sorrow, Infinite and Darkness med Nidingr, och snubben ligger onekligen bakom mycket här. Attila är helt jävla sinnessjuk också.

NP: Mayhem - Watcher

Nu blev jag ju sugen på att provlyssna på Esoteric bara för det.. Hade tänkt skippa den helt.

Fan vad jag älskar Equilibriums episka sound, nya "Erdentempel" gör en inte besviken trots att bandet strukturerats om helt o hållet samt 4 års väntan sen senaste albumet... Man har såklart en 10min+ instrumental låt här också.

Tackar och bockar för tipset.
Underbart genialiskt.

Ge den en chans. Ingen legendarisk skiva såklart men ändå kul att Mayhem faktiskt kan leverera och som sagt - Attilas insats är helt magnifik.

NP: Skaur - Nordnorsk Svartmetall

Jag har nu gett Mayhems nya alster Esoteric Warfare flera chanser men jag misslyckas i ett få någon bestående behållning. Jag är annars en av dem som verkligen uppskattar de flesta av detta bands utflykter rent ljudmässigt. Men detta känns som en mer tillrättalagd version av Ordo ab Chao och rent generellt är greppet man tar ofräscht och redan gjort. Jag finner inget här som inte gjorts bättre förut.

Det är inget större fel på insatserna rent musikaliskt men start/stop låtskrivandet samt smatter följt av dissonanta spöklika arpeggios. Är det så att Mayhem försöker immitera förra gitarristens stil trots att han inte är kvar i bandet? För Blasphemer har gjort detta mycket bättre på tidigare släpp än vad nuvarande Mayhem klarar av på Esoteric Warfare.

Det bestående intrycket är tyvärr en känsla. Inte av hur bra eller dåligt det är utan snarare av hur ointressant och icke-minnesvärt det är. Skulle jag skriva ut känslan så stavad den "meh".

Det är då extra tråkigt att veta att de tydligen slängde bort ett helt album som de redan, åtminstone delvis, hade spelat in. För extraspåret är från de s.k. Budapestsessionerna och det är långt bättre än allt som sedan hamnade på skivan. Så Mayhem rätta nu till detta och släpp skivan som den var tänkt från början

Visst är det! Kul att du gillade det, vore kul att höra vad ni andra tycker?

Tror faktiskt inte jag har någon speciell favorit ifrån sentida PdH.
Jag tycker det mesta håller rätt jämn klass. Just "Nacht" gillar jag visserligen bara sådär.. förstår inte varför han envisats med att köra volymen så låg på den. Blir ju rätt tråkigt att lyssna i luren då det finns en volymgräns där.
Har blivit ett jävla pumpande av både Darkspace och PdH de senaste dagarna, och jag vet inte riktigt vilket av dom jag gillar bäst längre.
Båda är så monumentalt jävla snorbra att jag ställer mig frågor som "är detta det bästa jag någonsin hört"..
Sånt man fan inte vill svara på.

np: Paysage D'Hiver - Der kristall ist eis
I sommarvärmen som för min del gärna får dö.

Har själv inte tänkt så mycket på ljudnivån på Nacht, det är så enkelt att höja ändå så för mig spelar det ingen roll. Hade dock velat att gitarrerna hade ett maffigare ljud för det är faktiskt riktigt mäktiga riff på Nacht.

Hur gick det med Darkspace då? Är det demon eller debuten som gäller eller har du gått längre och lyssnat genom de två andra albumen?

Det är det. Förutom att de bästa plattorna är bland de absolut bästa i världen någonsin så är de som inte är bäst också extremt jävla bra. På rak och ganska onykter arm är Mgla det enda band som har hållit lika hög klass genom hela karriären och då har ju de långt ifrån släppt lika mycket.

Nu ska jag smälla i mig lite hembränt och lyssna på Dark Tribe. Debuten låter som ett jävla cp-kalleanka men tycker den duger ändå. Archaic Visions är naturligtvis mästerverket i diskografin och ni som inte hört det är det synd om.

NP: Dark Tribe - When fear turns into hate