Homosexualitet är en psykisk störning

Forskning*§ visar att förstfödda ofta är starka, och även att risken (chansen) för att bli bög ökar ju senare i en syskonskara av bröder som man föds.

*: Tidningsartikel baserad på forskningsresultat http://www.dailymail.co.uk/health/article-173878/Boys-big-brothers-likely-gay.html
§: Tidningsartikel skriven av psykolog http://www.sheknows.com/parenting/articles/974203/does-birth-order-affect-personality

Min tes är att mycket tyder på att den "naturliga" ordningen är att vissa föds "starkare", med ledaregenskaper, intelligens eller annat som gör att de når en stark ställning och fortplantar sig. Medan andra föds till mer kompletterande och understödjande funktioner. Här skulle bögar utgöra ett mycket tydligt exempel på en sådan understödjande personlighetstyp.

Jag tror inte att det är meningen att alla skall fortplanta sig, utan att vissa sprider sina gener vidare genom att understödja syskon och andra familjemedlemmar. Det skulle förklara varför bögar föds som en naturlig variation. Om det var en störning så skulle det inte vara så vanligt som det är. Bögar utgör ju av naturliga skäl inte någon konkurrens, ens för män av annan släkt, utan antar ofta en "kvinnlig" stödjande roll i förhållande till omgivningen.

Jag tror dock inte på idéerna om att "alfa"-människorna skall förtrycka övriga, utan att de tvärtom skall fungera som ledare och beskyddare för övriga medlemmar av familjen/klanen. Eftersom alla i en familj/klan delar en stor del av arvsmassan, så är det logiskt att de samarbetar inbördes, och i stället gemensamt konkurrerar mot andra familjer/klaner. Jag tror att bögar och vissa andra "mindre fortplantningsdugliga" människotyper spelar en viktig roll för helheten, och att de bidrar till familjens evolutionära framgång som helhet.

Enligt mig är alltså ditt tankefel att du begränsar ditt synsätt till en ordning där det är meningen att alla livsdugliga individer är ämnade att fortplanta sig. Och analogt att alla som inte fortplantar sig är livsodugliga.

Uppenbarligen är den saken, mellan benen, viktig. Skulle de välja annorlunda skulle deras möjligheter till barn stiga väsentligt. Jag tror det är många bögar som väljer annorlunda för att de just väljer. Vissa vill äta kakan och ha den kvar.

Varför skulle de bry sig om det. Deras stödtrupper bryr sig inte det minsta.


Sen när? Om man inte tar de nödvändiga steg som krävs för att rättmätigen kunna hävda att man ansträngt sig för saken så skall man inte ha barn.
Då är ditt snack om att motverka mobbing just bara snack. Alla dina polare kommer att svara som du ungefär. Vi vet hur långt det räcker.
I motsats till dig så bryr jag mig om barnen.

Samma kritik du tar upp ang DSM och psykiatriska diagnoser gäller även diagnoser inom övriga medicin. Ett konsensus av kardiologer bestämmer att sänka gränsen för hypertoni (sjukligt högt blodtryck) och över en natt blir plötsligt 40.000 svenskar per definition sjuka (de som låg strax under den tidigare gränsen). I regel bygger besluten på en kombination av grundforskning om sjukdomens orsak eller forskning kring symtom eller behandling.

ICD systemet revideras ännu oftare än DSM. Betyder det att sjukdomarna som listas i ICD-10 inte är "sanningar"?

En sjukdom eller störning är ofta inte en mycket klar entitet. Idealt finns en fysisk komponent (tex en genmutation), entydiga symtom, entydig prognos och väl skiljt från andra sjukdomar.
T ex de autoimmuna sjukdomarna har omgrupperats, reducerats och expanderats.

Även när själva diagnosen inte påverkas av kultur eller politik så påverkas handläggningen.

För övrigt så har DSM-gruppen ett system för att sända ut förslag på remiss, bjuda in yrkeskåren att ge synpunkter osv. Det är förstås inte en garanti för ngn slags absolut objektivitet men jag har svårt att se att det skulle finnas ett bättre system. ICD är ett annat system som även innehåller psykiatriska diagnoser, skillnaderna är små.

Nej det menar jag inte. Jag skrev att lidandekriteriet för psykiska sjukdomar inte inkluderar att någon tycker det är obehagligt att se en vältränad, spännig kille på ett flak, i guldkalsonger dansande till Eurotrance.

Jag tror inte att Prideparaden är skadlig för barn. Jag är dock vuxenpsykiater, inte barn- och ungdomspsykiater.

Jag kan dock föreställa mig att det finns en mängd andra saker barn kan fara illa av att se eller vara med om. T ex mobbning, ensamhet, psykisk eller fysisk misshandel i hemmet. Jag tror det är mer svårbegripligt för ett barn på 5 år att se TV's rapportering från kravaller i Ukraina än att se två snaggade tjejer med bara bröst kyssas under en banderoll. Vad tror du själv?

Mina söner har inga problem med att förstå att två killar eller två tjejer kan vara kära i varandra och leva tillsammans. Vi har ju både bög- och flatvänner. Om jag blev högröd i ansiktet, förbannad och äcklad då jag såg två bögar pussas skulle mina barn säkert tro att det var något dåligt och bli oroliga. Föräldrars reaktioner styr i mycket hur små barn förhåller sig till det de ser.

Det kanske det är i ngr fall en psykisk störning , men inte i allmänhet. jag vet inte om psykisk störning är rätt benämning kan finnas fler olika diagnoser men svårt att säga om det verkligen beror på det eller om de skulle blivit bögar ändå .. vet du någon behandlad för det ??
i missbruk finns det bögar pga missbruket , lägger ner de då de slutar knarka .

Dem argumenten vet du redan om. Varför höra det för 100:e gången igen???

Nej homosexualitet är inte en psykisk störning, testa att googla på INAH3....

Det är klart lidandekriteriet inte tolkas som det inberäknar det du skriver för då skulle homosexualitet räknas som psykisk sjukdom. Det jag menar är att om man ser till kriterierna och inte är politisk korrekt som du så kan man tolka det som psykisk sjukdom. Det fanns personer som Green som menade att homosexualitet inte var en psykisk sjukdom på grund av det förekommer hos djur, men det finns ju samtidigt andra psykiska sjukdomar som har likheter has djuren som hundar som upprepade gånger tuggar på sitt ben och får sår. Jag ser inget bra argument till att homosexualitet inte räknas som psykisk sjukdom. På tala om självmord(som du nämnde) är väl det vanligare bland homosexuella?

Fast nu väljer man ju inte att bli homosexuell. Lika lite som man väljer att bli heterosexuell. Eller du kanske valde att bli hetero? När gjorde du det isf och på vilka grunder valde du att bli hetero?
Varför skulle de bry sig om att vilja ha barn? Eftersom den längtan inte är kopplad till sexuell tillhörighet.


Så om man kan få biologiska barn så får man inte adoptera?
Mina barn är inga mobbare för att de har fått en uppfostran som gjort dem harmoniska och ödmjuka. Hur ska jag kunna påverka alla andras barn menar du?
Nej det gör du inte. Du tror att du gör det men egentligen är du bara fördomsfull mot homosexuella på grund av din unkna religion. Två pappor, två mammor, det har ingen betydelse för en kärleksfull uppväxt. Det som kan skada barnet är omgivningens fördomsfulla attityder, alltså sådana som din.

Ursäkta, men är det upp till föräldrarna att se till att deras barn inte blir mobbat? Det är väl för i helvete upp till alla andra föräldrar att lära sina barn att inte mobba. Vafan spelar det för roll om en har två pappor/mammor eller en mamma och en pappa, bara en pappa/mamma?

Fortfarande är det ett faktum att en stor majoritet av homosexuella använder sig av ett talspråk och av kroppspråk som hos andra människor skulle anses som tydliga tecken på psykisk störning. Det måste man få resonera om utan att för den sakens skull anse att dessa är mindre värda. Finns ju många i befolkningen som är deprimerade osv, och inte innebär deras diagnoser att dessa är mindre värda. Är bara realiteter.

Ett skrämmande argument mot att homosexuella adopterar.