Nya rättegången angående mordet på Marina Johansson, Spekeröd

Därför att en den åtföljdes av ny, icke tidigare förebragt bevisning. Resning ska beviljas om det föreligger ny bevisning, och denna i sig sannolikt skulle ha lett till en ändrad dom. MH har ingen ny bevisning att luta sig emot.

Det hade varit något hjälpsammare för diskussionen om du här då hade sammanfattat vilken som faktiskt är din position, om nu MrFolds tolkning är felaktig.

Nej. Det där är en alternativteoretisk dolkstötslegend. Hovrätter är rent generellt noga med sitt oberoende gentemot HD, och HD kan minsann inte beställa något önskat resultat i en hovrättsdom. En beviljad resning är inte någon beställning - det har hänt vid mer än ett tillfälle att HovR ånyo har fällt när HD har beviljat resning till den tilltalades fördel. I all synnerhet finns det ingen hovrätt i Sverige som skulle ta ett resningsbeslut med två dissidenter som en beställning på fällande dom. Som jag skrev i ett tidigare inlägg var bevisningen mot FS i den tredje rättegången av typen Vill man fälla, så kan man. Och hovrätten ville fälla. Alldeles av sig själv.

Det där var ju faktiskt riktigt intressant, jag är inte lika uppdaterad som du uppenbarligen men jag kan inte dra mig till minnes vad det är för fall som inte fått en annan utgång efter att HD har beviljat resning i målet, kan du vänligen uppdatera mig?

Jag har inte uttryckt någon åsikt i den fråga som MrFold har tolkat.
Jo, jag vet, jag ville bara visa vem som grundade dolkstötslegenden, en av domens ivrigaste försvarare.

Jag måste uppdatera mig själv först, så att jag inte säger fel, och problemet är att jag inte hittar uppgiften där jag trodde att jag hade läst den, så det kan ta lite tid.

Jag kan hitta uppgiften åt dig där hovrätten fällde efter att HD beviljade resning till fördel, så går det lite snabbare:


Text knyckt från "Justitiekanslerns andra rättssäkerhetsprojekt".

Men det kräver att något hovrättsråd tar initiativet och risken att bli betraktad som dum eller oduglig i sitt ämbete, fritt ur Kejsarens nya kläder.

Japp, det var det fallet jag tänkte på i första hand, men det finns fler. Jag hittade ett annat, mer komplicerat fall, där en man som dömts till tio månaders fängelse grov oredlighet mot borgenärer i Svea Hovrätt år 2004 beviljades resning pga domvilla 2008, varefter hovrätten "med en delvis annan bevisvärdering" dömde honom till grov oredlighet mot borgenärer i alla fall, dock bara till villkorlig dom, vilket betydde att staten lika förbannat blev skadeståndsskyldig i slutändan.

(http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2010/2010-11-25%20T%205072-06%20dom.pdf)

Vem som tar initiativet framgår ju inte i efterhand, och en fullsutten hovrätt består ju av tre lagfarna domare och två nämndemän. Men möjligen är det belysande att de fall jag vet där fällande hovrättsdom avkunnats efter resning i den tilltalades förmån har varit enhälliga.

Precis, ett råd har inte vågat stå ensam mot HD, men tre vågar. Så under diskussionen kan ett råd se att hen är i underläge och ta tillbaka sin invändning. Men tre tillsammans vågar stå emot HD.

Men först gäller att ett råd måste ta initiativet, och även om det inte framgår av domen så kan hens inställning påverka det framtida samarbetet med de andra råden, och även karriären.

Om HR ska gå emot HD är det osannolikt att det sker med annat än en enig HR. Har motsatsen skett någon gång, att HR har varit ense med resningen, och ett råd har haft avvikande mening? I så fall, vad har hänt med hens karriär?

Självklart eftersom du totalt sågade en resning i Marinafallet. Det är väl naturligt att du sen anser att det gick lite väl långt. Facit är alltid obehagligt att få under näsan, men det finns inget som ger resningsbeslutet tvivel här utan det är mer klarlagt att det va helt rätt beslut. Och ingen med juridisk dignitet har lagt fram några som helst klagomål vare sig innan eller efter beslut.

Att man inte inser att försvaret tex har haft ett guldläge med att svamla fritt är en annan sak som möjligen gör att problemet med resningen anses vara för mycket,. Eller rent av så att du inte insåg vilket bevis Marinas kropp utgjorde. Svamlet har därmed cementerats till vad det är nämligen ovidkommande dynga. Det du nu ska göra är att begrunda dina egna uttalande om hur fel du har haft och att du inte insåg vad som skulle komma. Du har alltså i dina påståenden varit ganska så hård och inte haft öppningar som för andra varit helt självklara.

Just det min gode Hamilkar, och MH lutar sig mot det faktum hur en domstol resonerar kring förebragd bevisning om brottet har sin utgång i en olycka.

Det är det första MH skriver i överklagan, vad man anser är missat, och hur det går igen som en röd tråd i bevisvärderingen.

Precis som i resningen. Försök nu läsa överklagan igen, vem vet du kanske lär dig ?