Citat:
Ursprungligen postat av
Gefundenes F
Vi kan börja med att inte tydligt och självklart verka för Sd här på flashback. Sd har blivit ett smalt parti likt alla de andra. Snart kan ingen vettig människa veta vad man får säga och inte säga.
I och för sig är ju det ett problem bara för medlemmarna, men vill vi se dem vi gillar bli hängda för minst lilla felnavigering?
Antingen får vi välja Sd som det parlamentariska alternativ som är något mildare än pest eller kolera. Eller så får vi kanske lägga våra röster på Svp och hoppas att de så småningom växer till sig och blir ett vettigt alternativ. Sd fick också gå den långa hårda vägen för att komma dit där de är idag.
Det är uppenbart att SD valt det lilla partiets väg, inte folkrörelsens. Kalkylen - helt korrekt - är att en betydande tillväxt ändå är garanterad i nästa val i kraft av de övriga partiernas fanatiska politik. Partiledningen och lojalisterna väljer utan vidare ett lättlett, toppstyrt SD på 8% framför ett dynamisk parti på 18% med de konkurrerande maktbaser och falanger som måste finnas i en riktig gräsrotsrörelse.
Därmed är alla invandringskritiker lösta från varje "plikt" att verka för partiet eller ens rösta på det. Ett valresultat i närheten av 10% har redan tryggats av Reinfeldt och Ullenhag, inte Åkesson och Karlsson.
De europeiska normalresultaten på uppemot och över 20% vi ser i flera länder hade varit fullt möjligt att uppnå om man tidigt valt att skapa egna kanaler till de breda folklagren för opinionsbildningen. Men samtidigt är folkrörelsevägen beroende av att man är lyhörd och ödmjuk för det opinionen säger - att det rör sig om en sant populistisk rörelse med ett äkta underifrån-perspektiv.
Jag tycker det är uppenbart att man istället medvetet skapat en doktrin som har till syfte att splittra, att sålla bort medlemmar som drivs av det vi kunde kalla "patriotism" eller den känsla av gemenskap man finner i andra folkgrupper. Man har anammat etablissemangets avidentifikation av svenskarna som ett riktigt folk, istället för att självklart och stridslystet använda sig av vanliga människors rätt till tillhörighet som partiets kraftkälla.
SD:s naturliga nisch är INTE att ta på sig den omöjliga uppgiften att hålla ihop det svenska samhället genom att "öppna upp svenskheten". Att förneka vår existens som likvärdigt folk i hopp om att inte "exkludera någon" som potentiell väljare eller i den vanvettiga förhoppningen att inte längre kallas rasist.
Istället har man chansen att bli ett Sveriges Svenska Folkpartiet, alltså ett intresseparti för den överlägset största maktbasen i det nya, mångetniska Sverige - nämligen svenskarna. Att förneka att det ens finns svenskar på samma nivå som det finns kurder eller judar är en partistrategisk dumhet värre än ett islamistiskt KD eller storstads-C. Man slarvar bort sitt själva existensberättigande utan att få något tillbaka. För sanningen är ju att de enda invandrare som någonsin kan tänka sig välja SD är de som inte känner illvilja mot svenskarna utan faktiskt gillar ett Sverige som präglas av oss.
Men nu är ju partistrategernas syfte alltså inte att röstmaximera, eller skapa en rörelse som den socialdemokratiska som på egna villkor tog över tolkningsföreträdet och satte agendan. Man
vill skrämma bort drivkraften ur partiet, väl medveten om att den inte kommer att behövas i det korta perspektivet.