arbetslös vill ta livet av mig orkar inte mer

Låna pengar ta oljeriggar utbildningen i norge, det finns jobb va bara redo på att göra vad som mannen ta inte den enkla lösningen

Det där är ju en uppenbar lögn. Finns det 400.000 arbetslösa och 50.000jobb så är det 350.000 som inte kan få jobb.

Mitt råd till TS är att ge fan i att jobba. Sök meningen med livet, fråga dej själv varför du lever och existerar.
Livhanken klaras alltid. Livet är så mycket lyckligare när du friställer dej från slaveriet.
Jag själv levde som slav under skulder och mådde skit, idag, efter år av kämpande, har jag 0:- skulder och mår jävligt bra.

En stilla undran, vem skulle betala för den s.k. medborgarlönen då?!

Har du bett någon vän eller familjemedlem kolla igenom ditt CV? Söker man så många jobb och inte får gå på intervjuer finns det säkerligen något som arbetsgivare stör sig på i ditt CV.

Dessutom är det viktigt att man behärskar personliga brev. Bara ett CV räcker inte långt.

Något jag stör mig på är att det är ett jobb att vara jobbsökande, för att få jobb så måste man köra med det där billiga försäljarsnacket om sig själv även om det är ett sunkigt lagerjobb så är det den som skrivit i sitt personliga brev " jag är otroligt driven extremt stresstålig människa som bestiger mentala berg och plogar fram i livet en riktig vinnarskalle". jag menar man blir ju inte en bättre arbetare bara för man kan skriva om sig som man var självgodheten själv. Men ändå är det de som skriver så som får jobben bara för mallen är så. Dessutom visas det noll hänsyn till att arbetsökanden inte har det där självförtroendet när deras flickvän lämnat dem för en annan som har jobb och pengar föräldrarna och samhället ser ner på dem arbetsförnedringen och soc prioriterar blattar och arbetstagarna prioriterar självgoda idiotet.

Girighet.. Om alla hade jobbat halvtid eller det hade inte ens behövts men 2/3 av fulltid så hade hela svenska folket haft jobb. Man kanske inte hade haft bilen man drömt om efter ett år utan kanske ett och ett halvt eller två år men något jag frågar mig ofta är varför man jobbar så mycket som man gör. Nästan lite onödigt mycket. Tror många hade mått bra utav att jobba kanske 6h varje dag istället för till exempel 8h, vissa hade mått sämre. Men jobben hade räckt långa vägar.

Taxikort?

Det finns en anledning till att det aldrig finns 0% arbetslöshet.
Finns det ingen konkurrens om jobben kan inte arbetsgivarna hålla nere lönerna.
Systemet hade krackelerat utan arbetslöshet.

TS borde som utvecklare sätta sig in i nåt open source projekt, typ Wordpress eller Drupal.
Skaffa dig polare inom communityt och gör dig ett namn.

Efter det har du inga problem längre att få jobb... det lovar jag.

Anmäl dig till vikarepoolen för förskola/lågstadie etc. i din kommun. Jag jobbade där typ 6 mån. när jag inte hade nåt annat för mig och jämfört med typ diskare eller andra manuella jobb var det busenkelt.

Det är dessutom lite upplyftande att vara kring barn, de är roliga att jävlas och skämtas med sålänge man håller det på lämplig nivå! Vardagen är aldrig exakt samma två dagar i rad (även om inklockning/utklockning/lunch alltid är samma händer det alltid något nytt).

Om inte det passar hade jag rekommenderat någon kombination av transport jobb eller personlig assistans job (du kan välja åtminstone lite hur handikappade personer du vill ha att göra med, kan vara ett grymt skönt jobb!). Båda dessa är relativt "självständiga" jobb, tror också det hade kunnat ge en något positivt perspektiv på livet att jobba med handikappade eller mindre lyckosamma människor, kolla filmen "intouchables" för exempel. (http://www.imdb.com/title/tt1675434/).

I övrigt rekommenderar jag att du börjar röra på dig, minst 3 ggr i veckan. Vad du gör är mindre viktigt, bara du successivt tränar din lungkapacitet/uthållighet/styrka/snabbhet/explosivitet/färdighet inom någon atletisk disciplin är du på rätt väg (http://www.youtube.com/watch?v=rdNSkzT6UHE).

När du kommit igång med detta och börjar känna dig något mera presentabel bör du söka dig till diverse aktiviteter som kräver grupp för att genomföra (menar inte utseendemässigt, det är irrelevant, men det är fördelaktigt att smörja sin sociala kompetens med lite konformism innan man ger sig ut i den till synes så obekväma sociala jungeln). T.ex. någon bokklubb, eller någon sportgrej som bollklubb/korplag/klättringsklubb/datorspels-LAN/jagvetifan. Är iallafall bra att ha någon strukturerad gruppaktivitet i sitt liv ifall man känner sig ensam, dessa leder ofta till åtminstonne ta-en-bira-och-kolla-matchen vänskaper.

Sist tycker jag att du ska helt och hållet ge fan i arbetsförmedlingen, det är myndighetstrams som inte ådstakommer ett skit förutom att få folk att känna sig aktiva i sitt jobbsearch utan att egentligen vara det. Ser bra ut på papper därför politiker lyckas sälja det men egentligen är det ett helvete. Jobb kommer du få så småningom, inget snack om saken. Se till att du har med dig CV till alla ställen du besöker, och om du inte besökt en restaurang/affär på mer än 3 månader kan du gott och väl undvara 30 minuter och besöka dem igen, så hamnar du högst upp i CV-högen igen! Ifall de dessutom känner igen dig lär de dessutom se på dig fördelaktigt ur en anställningssynvinkel då det visar på aktivitet och initiativtagande. Se till att klä dig och kamma/tvätta dig innan du presenterar dig för ett företag, chefer är lika ytliga i selektionsprocessen som resten av samhället!

Och ta för fan inte livet av dig, om du ser dig själv som så patetisk att du på allvar överväger det så vill jag att du PM:ar mig anledningen till detta. Jag kommer inte psykoanalysera dig eller nåt sådant men jag kan åtminstone ge dig en objektiv vy på sammanhanget, och antagligen relatera till viss del. Med det sagt så tycker jag inte att självmord aldrig är en lösning, men vad jag tycker är att säkert 95% av folk som tar livet av sig i välfärdsland för så pga. icke-värdiga anledningar, och jag anser att det är ett grovt slöseri. Inte rent pragmatiskt kanske, människor är det knappast brist på, men ifrån ett livsperspektiv som tillgodoser det mänskliga tillståndet och alla dess egenskaper ifrån ett upplevelsebaserat värderingssystem tycker jag det är en otrolig skam när ett mänskligt liv tas i onödan. Men som sagt, har du en bra anledning ser jag inte ner på dig för valet.

Jag lämnar dig med ett par youtube klipp som hjälpt mig förbättra min världssyn och drivkraft, eller åtminstone öppnat mina vyer för vidare lärande och utforskande.

http://www.youtube.com/watch?v=oRDlnV4TJhs

http://www.youtube.com/watch?v=T3JzcCviNDk

http://www.youtube.com/watch?v=-Xgjb8spwew

http://www.youtube.com/watch?v=6hwpF0u50Ws

http://www.youtube.com/watch?v=aUL-ujIcv_8

Vi är 400 000 arbetslösa i Sverige.
Vad gör dig så speciell?

Jag är just nu inne på min andra FAS3 plats.
Jag har i princip aldrig haft ett fast arbete i mitt liv och är 45.
Vad farao gnäller du för?
JAg kan acceptera men situation, varför kan inte du?
Jag dansar, tränar.Lagar en god middag då och då. Läser en bok och ser en kass skräckfilm då och då.
Vad mer kan man begära av livet?
Ät, drick och var glad för imorgon kan du vara död.
Två utbildningar på sex sju år och hundratusentals i studieskulder? JAha. Vem bryr sig. Snyft snyft. Jämfört med en tolvåring i Bangladesh som knyter mattor tolv timmar om dan sex dar i veckan, så har jag det ganska bra.

Och du med. Lipsill.

Ha ha. Visst är det larvigt. Varför finns inga avspända rekryterare med distans till sig själva som kan slänga sin egen mall, lägga fötterna på bordet och sedan verkligen samtala med den arbetssökande, samt inleda med just de betraktelser som du har gjort. Det är så mycket falskspel över detta med brev och intervjuer och bägge parter vet om det.

Och att rekryteringar tar tid, nog är det förståligt att det pressar de som söker jobb.