Marina Johansson försvunnen i Spekeröd 2010-07-27, hittad mördad 2012-04-14

En tyngd försvaret har är att påtala det oidentifierade fingeravtrycket på brottsplats samt de oidentifierade hårstrån som hittats i paketet som M låg i på fyndplats.

Allr annat är indiciecirkus.

Det är åklagaren som ska få ihop det och övertyga rätten att L är ett stjärnvittne som plockats fram från slasken.

De har ju haft ganska svårt att få ihop saker och ting tidigare. De ville ha F på flera ställen samtidigt för att deras scenario skulle gå ihop.

Och hur avgör polisen hur länge ett hårstrå legat i madrassen eller på presenningen då? Oavsett ägare?

Ok, och varför har inte advokat Hansson begärt att denna ska undersökas? Han har haft alla chanser till detta i två föregående prövningar och uppenbarligen skitit i det. Så såvida du inte besitter den kompetens som krävs av en advokat ....
Sluta att dravla om att detta handlar om rättssäkerhet. Dessa jävla fingeravtryck och hårstrån har inget med rättssäkerhet att göra. Föreslår att du kollar upp vad rättssäkerhet handlar om.

Dessutom att de vill få in ett vittne P.K som har haft förträngda minnen som gnagt honom tills nu i november då han plötsligt ville minnas att M sagt att F.S skulle skjuta henne då hon sov.

Det här börjar bli lite väl krystat av desperata åklagare och jag hoppas att inte HR gör samma misstag som i T.Q fallet, eftersom förträngda minnen är pasé rent vetenskapligt.

Jag är ganska säker på att advokat MH besitter den kompetens som behövs, han har fått sin klient friad i två domstolar, eller hur ?

MH ifrågasatte varför det inte hade kollats fingeravtryck, han lär garanterat ifrågasätta varför inte hårstråna undersökts.

Får man inga vettiga svar av polisen kan domstolen inte dra någon annan slutsats än att en annan person kan lämnat dem.

Denna mobil tänker jag inte beröra något mer. Jag vill inte länge bidra till att göra denna tråd ännu tradigare att läsa. Mobilen har redan avhandlas i en mängd inlägg, inte minst så framgå det av mina tidigare inlägg att den verkar vara med i slasken. Kommer du inte ihåg får du väl leta.

Rimliga förklaringar. Nej tyvärr detta räcker inte. Möjligtvis i om det finns en väldigt svagt case som det var i tidigare förhandlingar men nu blir det nog lite tuffare omgång. då kommer inte rimliga förklaringar i form av en massa kontanter i en dammig mobil att räcka
Nu är han häktad på sannolika skäl så det är inget svagt case

Det har ingen betydelse eftersom SKL skall kunna analysera hårstruktur samt om hårägaren brukar medicin eller droger. Sånt går att utläsas av hår, oavsett om rötter saknas.

Kanske naturhistoriska museet kan hjälpa till om nu inte SKL klarar av det.

Hur skulle den ha kunnat vara med i slasken vid förra rättegångarna när den inte var hittad när advokat Hansson fick tillgång till slasken?

Han var häktad på sannolika skäl nästan ett halvår innan TR frikände honom, tätt följt av HR.

Försvaret påtala det oidentifierade fingeravtrycket i TR och då var inte Ms kropp hittad, vilket gjorde det svårt för försvaret att påtala håtstråna i paketet.

Om vi tittar på FS uttalanden med tanke på bevisvärdering...dvs hans ´sussande på gravstenen.
Jag vet att det står målsägande men om ni vill läsa hela texten finns källan längst ner. Detta handlar om att man kan i vissa fall döma utan teknisk bevisning bara med stöd av målsägandes utsaga men det ger en fingervisning vad man bedömer i vittnesutsagor/ andra förhör.

Levande berättelse/fri från tvekan i avgörande delar - förmodligen avses härmed att berättelsen inte behöver "masseras" fram genom ledande frågor och referat till vad som uppgivits under förundersökningen (NJA 2010 s. 671)

Sammanhängande/klar berättelse (NJA 1980 s. 725, NJA 1992 s. 446, NJA 2010 s. 671 och SvJT 2012 s. 201)

Lång och detaljrik/utförlig berättelse (NJA 1980 s. 725, NJA 1988 s. 40, NJA 1991 s. 83, NJA 1992 s. 446, NJA 2005 s. 712, NJA 2010 s. 671 och SvJT 2012 s. 201)

Adekvat känslokoppling - d.v.s. gråter när berättar något hemskt o.s.v. (NJA 2005 s. 712). Efter NJA 2010 s. 671 kan det dock vara tveksamt huruvida detta kan beaktas vid trovärdighetsbedömningen då Högsta domstolen särskilt har uttalat att det många gånger är svårt att bedöma en utsaga med ledning av det allmänna intryck som målsäganden ger eller av icke verbala faktorer i övrigt.

Rimlighet, inget svårförklarligt - d.v.s. berättelsen i sig är rimlig/logisk (NJA 1980 s. 725 och NJA 2010 s. 671)

Personadekvans - d.v.s. berättelsen och framförallt begreppsanvändningen är vad man kan förvänta sig av en berättare med aktuell mogenhet och ålder (NJA 1986 s. 821).

Homogenitet/bra sammanhang - d.v.s. inga luckor i berättelsen (NJA 2010 s. 671)

Resistans/inte gjorts gällande att frångått utsaga vid tidigare förhör/rimliga förklaringar under pressande förhör - d.v.s. utsagan står emot motförhör (NJA 1980 s. 725, NJA 1988 s. 40, NJA 1991 s. 83 och NJA 1992 s. 446)

Fri från felaktigheter, motsägelser och överdrifter - (NJA 2010 s. 671)

Konstans - d.v.s. berättelsen ändras ej över tiden (NJA 1988 s. 40, NJA 1991 s. 83 och NJA 2010 s. 671). Kriteriet har ifrågasatts (SvJT 2012 s. 201).

Avsaknad av motiv till falska uppgifter - t.ex. hämnd eller skadestånd (NJA 1980 s. 725, NJA 1991 s. 83 och justitierådet Göran Lambertz tillägg i NJA 2010 s. 671)

Påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter - (NJA 2010 s. 671). Till denna markör hör även den s.k. "smittoeffekten" d.v.s. om det finns stödbevisning för delar av en målsägandens utsaga anses målsägandens allmänna trovärdighet öka, även i avseenden där ingen stödbevisning finns (Schelin, L., Bevisvördering i brottmål, 2007, s. 172 där detta påstås i anslutning till NJA 1993 s. 616).

källa: http://www.bevisning.se/brottmal.html#Bevisvardering_i_brottmal