Om vi tittar på FS uttalanden med tanke på bevisvärdering...dvs hans ´sussande på gravstenen.
Jag vet att det står målsägande men om ni vill läsa hela texten finns källan längst ner. Detta handlar om att man kan i vissa fall döma utan teknisk bevisning bara med stöd av målsägandes utsaga men det ger en fingervisning vad man bedömer i vittnesutsagor/ andra förhör.
Levande berättelse/fri från tvekan i avgörande delar - förmodligen avses härmed att berättelsen inte behöver "masseras" fram genom ledande frågor och referat till vad som uppgivits under förundersökningen (NJA 2010 s. 671)
Sammanhängande/klar berättelse (NJA 1980 s. 725, NJA 1992 s. 446, NJA 2010 s. 671 och SvJT 2012 s. 201)
Lång och detaljrik/utförlig berättelse (NJA 1980 s. 725, NJA 1988 s. 40, NJA 1991 s. 83, NJA 1992 s. 446, NJA 2005 s. 712, NJA 2010 s. 671 och SvJT 2012 s. 201)
Adekvat känslokoppling - d.v.s. gråter när berättar något hemskt o.s.v. (NJA 2005 s. 712). Efter NJA 2010 s. 671 kan det dock vara tveksamt huruvida detta kan beaktas vid trovärdighetsbedömningen då Högsta domstolen särskilt har uttalat att det många gånger är svårt att bedöma en utsaga med ledning av det allmänna intryck som målsäganden ger eller av icke verbala faktorer i övrigt.
Rimlighet, inget svårförklarligt - d.v.s. berättelsen i sig är rimlig/logisk (NJA 1980 s. 725 och NJA 2010 s. 671)
Personadekvans - d.v.s. berättelsen och framförallt begreppsanvändningen är vad man kan förvänta sig av en berättare med aktuell mogenhet och ålder (NJA 1986 s. 821).
Homogenitet/bra sammanhang - d.v.s. inga luckor i berättelsen (NJA 2010 s. 671)
Resistans/inte gjorts gällande att frångått utsaga vid tidigare förhör/rimliga förklaringar under pressande förhör - d.v.s. utsagan står emot motförhör (NJA 1980 s. 725, NJA 1988 s. 40, NJA 1991 s. 83 och NJA 1992 s. 446)
Fri från felaktigheter, motsägelser och överdrifter - (NJA 2010 s. 671)
Konstans - d.v.s. berättelsen ändras ej över tiden (NJA 1988 s. 40, NJA 1991 s. 83 och NJA 2010 s. 671). Kriteriet har ifrågasatts (SvJT 2012 s. 201).
Avsaknad av motiv till falska uppgifter - t.ex. hämnd eller skadestånd (NJA 1980 s. 725, NJA 1991 s. 83 och justitierådet Göran Lambertz tillägg i NJA 2010 s. 671)
Påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter - (NJA 2010 s. 671). Till denna markör hör även den s.k. "smittoeffekten" d.v.s. om det finns stödbevisning för delar av en målsägandens utsaga anses målsägandens allmänna trovärdighet öka, även i avseenden där ingen stödbevisning finns (Schelin, L., Bevisvördering i brottmål, 2007, s. 172 där detta påstås i anslutning till NJA 1993 s. 616).
källa:
http://www.bevisning.se/brottmal.html#Bevisvardering_i_brottmal