Det är så sorglig läsning, förhören.
Ett fullständigt slumpmässigt mord av en förvirrad individ.
FUP sidan 1091
Citat:
Ja, jag ser en person, jag ser inte riktigt vad det… vem det är eller om det… jag ser inte att det är en tjej, jag ser (ohörbart) att det är en kille på det sättet utan allt går så, det går så jävla fort det bara hände liksom jag tar upp vapnet (ohörbart) jag stannar inte och siktar eller stannar inte med siktet på personen utan jag drar bara upp vapnet (ohörbart) och så trycker jag av och sen blir det inget mer än det, det är som jag hinner, jag tänker ingenting, inte liksom siktar inte på något speciellt ställe, siktar inte… har siktet (ohörbart) jag vet inte det blir som (ohörbart) vapnet så skjuter jag (ohörbart) och jag hör ju ett skrik där och så att går jag vidare tillbaka här, hoppar över ett staket, två stycken, lägger tillbaka vapnet och efter det så går jag tillbaka hit för att titta vad som, om, det är ju, ja, om personen, hur det gick för personen (ohörbart), ser inte någon person, ser inget, jag ser inte blod eller någonting så jag fortsätter ner för att se, kommer upp (ohörbart).
