Citat:
Ursprungligen postat av
Bohlwinkel
LO-basen har säkert koll på hur snacket går men framförallt skulle jag tro att han har den sedvanliga agendan när det kommer till SDs opinionssiffror; undvik till varje pris att vidgå att saken har något med MENA-invandringen att göra.
Intressant att just LO av alla aktörer är så måna om att skrämma sina medlemmar. Har haft mina funderingar kring detta.
Debatten om arbetskraftsinvandringen och rasism är ett klassiskt exempel på att försöka dölja ett medvetet argumentationsfel. Lögn skulle andra kalla det för. Man förflyttar fokus från sakfrågan, dels för att man vet om asylinvandringens groteska effekter för samhället, men dels, och det viktigare, att LO faktiskt inte längre har något att tillföra sina medlemmar. Var och en som någon gång behövt hjälp av facket vet att man i alla fall får sköta allting själv. Eller att arbetsmiljöverket och tillsynsmyndigheter säger till. Därmed finns det mycket liten eller ingen anledning för en anställd att vara med i facket. Därför behöver LO diskussioner om hur hemska SD är för att dölja sin egen obetydelse. Etablerad media sysslar med samma och sak av samma skäl.
Mass- och den stora arbetskraftsinvandringen är ett symptom på att myndigheter, politiker, media och forskare tappat kontrollen och att fenomenet lever sitt eget liv. Det här sker också inom andra områden i samhället, t.ex. privatiseringen av den offentliga sektorn. I stort sett alla håller med om att privata utförare måste kunna gå med vinst, men den totala hysterin med all avsaknad av kontroll och ansvar beror på att politiker, media och myndigheter saknar kunskap i ämnet. Eller att man hoppas och ibland också bestämmer sig för att problemen ska lösa sig själv. Leif GW Persson har uttryckt samma saker om kriminalitet. Han har vidare uttryckt sig att polisen som vi känner idag kommer att försvinna. När det gäller LO har man redan kommit dit.
Allt detta skapar en kuslig känsla av osäkerhet och att vi lever i ett tillstånd av limbo. Det här verkar bekant. Gud hjälpe hans själ står det på många runstenar. Dessa hälsningar från forntiden berättar för oss idag om att man då skulle passa sig jävligt noga och att ingen gick säker. Den enda räddningen var att vid tinget rösta på Kungen och sedan hålla fast vid tron. Saker och ting upprepar sig. Tusen år senare skrämmer etablissemanget fortfarande folket med nonsens och rena lögner om mörkerkrafter och att vi endast bör rösta på förhand av makteliten utsedda och godkända ledare, dvs. sjuklövern. Annars tar fan oss, eller som det mer modernt heter, att vi alla blir nazister.
I den brasilianska filmen ”
tropa de elit” inser till slut ledaren för den speciella insatsstyrkan inom militärpolisen att kampen mot drogkartellerna är lönlös. Ytterst beror det inte på korrupta poliser och politiker eller att vänsterextrema forskare med den politiskt korrekta medians hjälp förhärligar drogkarteller, utan på ett större systemfel. Det är den diagnos vi kan ställa på Sverige idag. I ett sunt samhälle konkurrerar givetvis krafter inom etablissemanget med varandra om makten. Så sker märkligt nog inte. De aktörer som borde stötas ut och sållas bort - till exempel flera folkrörelser, åtskilliga tidningar inom gammelmedia, regeringspartier som Centern och Kristdemokraterna, flera universitetsämnen med mera – kan ändå hålla sig kvar eftersom de stödjer och hyllar makteliten i löfte mot att få vara kvar. Denna elit stärks än mer i och med att fler företrädare för folket istället blir lojala makten. Här kan ungdomsstyrelsen och röda korset nämnas. Som om inte det räcker väcks dessutom döende krafter vid liv för att bli trupper som bevakar folket. Jag tänker närmast på ideologier som bland annat företräds av den antisvenska och terrorvänliga organisationen expo, men också på nyliberala tankar som personifieras av fejkhistorikern Henrik Arnstad. Man har klagat på kungamakten som ett föråldrat system som saknar funktion. Jag menar att man nog ska granska sig själv istället.