Allt om Calcio!

Gli Azzurri mot Die Mannschaft på fredag alltså.

Hur allvarligt tar Italienarna på en sådan här träningsmatch? Tyskarna brukar inte prestera speciellt bra när det inte gäller något.

Gli Azzurri har en seger på de senaste 10 vänskapsmatcherna. Mot San Marino.

Men man har snackat ganska mycket om detta fenomen, och vill nog gärna visa att man kan klara av vänskapsmatcher också.

Aha alltså kommer Italienarna gå in mera seriöst till matchen på fredag än dom gjort tidigare.

Trots att dom då inte heller spelar bra i träningsmatcher så var dom väl ett av dom lag som kvalade först in till VM det imponerar mer på mig.

Men jag tänkte mer på folket i allmänhet hur uppspelta är dom inför träningsmatcher kommer dom sitta klistrade framför TV-apparaterna och bita på naglarna eller är det mer soft inställning.

Jag har faktiskt ingen aning. Pulsen höjdes något till den senaste vänskapsmatchen som var mot Argentina och var till den nya påvens ära.

Nu är det mot Tyskland. Bra match mot klassiskt motstånd, där Prandelli kan testa lite.

Problemet med Calcio är att det måste betyda något. Både för publiken och spelarna. Vafan t o m gruppmatcher i mästerskap kan bli problem av samma anledning. Man sätter sig ofta i onödigt svåra situationer.

Man är bäst då paniken lyser i ögonen. När de sätter allt på ett kort.

Sista tre minuterna mot Tyskland 2006:
http://www.youtube.com/watch?v=YVznc0Qo0EI

Man ville till varje pris undvika straffläggning. Avslutade matchen med Totti, Gilardino, Del Piero och Iaquinta på planen. För mig var det VMs bästa match. Och hade inte tyskarna haft argentinamatchen i benen skulle det kunnat ha slutat annorlunda.

En annan kanske ännu mer klassisk match är semifinalen 1970, med en om möjligt ännu mer fantastisk avslutning:
http://www.youtube.com/watch?v=vTvGJxvl3_w

Finalen 1982 blev inte alls lika klassisk, trots Pertinis finger och Tardellis firande…

Men nu är det vänskapsmatch. Och det är trots nostalgin svårt att riktigt få upp pulsen.

För att knyta an till hjältar från svunna tider och mitt korta inlägg om il Capitano, Daniele Conti så har pappa Bruno skrivit ett öppet brev i L’Unione Sarda.

Roma legend Bruno Conti has written an open letter to his son, Cagliari captain Daniele Conti. “I had tears in my eyes.”

The player celebrated his 300th Serie A appearance on Sunday, scoring a brace in the 2-1 win over Torino.

“I thought that I’d seen it all, but then I found myself at the age of 58 on the sofa watching television, with tears in my eyes and your mother next to me. She couldn’t say a word, as we were too enchanted and emotional to speak and break this spell,” wrote Conti in L’Unione Sarda newspaper.

The Cagliari captain ran to embrace his son Manuel – Bruno’s grandson – after the final whistle of the game.

“That embrace represents our family. Everyone knows the great player you have become, but few know what a great man, a great son and a great father you are.”
…

“Maybe face to face your mother and I never really told you how proud we are. As well as honouring our blood on the pitch, you and your wife Valeria carried on our family values in a society that is complex, problematic and superficial.

“It’s what your grandfather Andrea did, the builder and father of seven children. This, my son, is why we’ll never stop thanking you.”

http://www.football-italia.net/41699/bruno-contis-letter-daniele

*

Hans kolleger på mitten, Nainggolan och Ekdal, spelar numera i sina landslag. Och visst bör Italien kanske hålla en högre nivå?

Men ser man på mittfältarna som nu är kallade av Prandelli:

Candreva (Lazio), De Rossi (Roma), Diamanti (Bologna), Florenzi (Roma), Giaccherini (Sunderland), Marchisio (Juventus), Montolivo (Milan), Thiago Motta (Paris Saint Germain), Parolo (Parma), Pirlo (Juventus), Poli (Milan);

Så hade Conti absolut kunnat ta plats. Fast inte i startelvan.

Personligen lägger jag inte särskilt stort värde i att il Capitano spelade sin 300:e match i Serie A. Det viktiga var att han räddade klubben från en djup kris och kanske Lopez jobb.

Det som är stort är att han stannade hos Cagliari under åren i Serie B. Han har spelat 391 serie-matcher i Cagliaris tröja. Han spelade i U21-landslaget då han valde att stanna kvar hos Cagliari då de åkte ned i Serie B.

Han är frispråkig och vågar ta ställning. Mot tränare, motståndare och nu senast mot myndigheter. Han är nu en av de stora profilerna i Serie A. Och fortfarande jävligt relevant.

PS
Vafan bara jag som skriver i tråden (förutom den gode Cyberkalle ). Håller jag på att tjata ihjäl den?

Jag läser och gillar, men orkar inte skriva, så fortsätt för all del ni som skriver

Tackar för svaret.
Hur kunde du vara så elak och slänga in dom där klippen?

Det går inte så bra för Tyskland mot Italien i mästerskap.

Det trista med detta är att Gli Azzuri sjunker på rankingen; som ju beaktar även träningsmatcher.

Visst; en silvermedalj i EM väger ju tyngre än ranking; men de skulle kunna vara mycket bättre om de slutade loja så jävligt.

Men då vore de iofs inte italienare.

Jag vet.

Sorry

Men jag är en konservativ jävel som gillar traditioner. Och att England åker ut på straffar samt att tyskarna förlorar mot gli Azzurri tycker jag ska hålla…

Men på lite mer allvar så kan det vara intressant att skåda tillbaka till 2006, för att se vad som hänt sedan. Tyskland har onekligen stigit fram och tagit plats.

Alla trendnissar följde Barcelona och Spanien, men har nu börjat snegla på Bayern München och Dortmund, samt Tyskland. Dock ännu inte Bundesliga i stort…

Italien däremot var i fritt fall år 2006, och världsmästartiteln var egentligen ett mirakel, mot alla odds. Sedan dess har man ur spillrorna tagit sig samman, lite i skymundan. Fortfarande är det dock till stor del Buffon, De Rossi och Pirlo som spelar huvudrollerna, åtminstone tills Balotelli får ordning på formen.

Men jag saknar 10:an. Tidigare hade vi Mancini, Baggio, Del Piero, Zola och Totti, som var samtida och överlappade varandra. Nu?

Nu har man istället en ”reserv-Pirlo” i form av Verratti. Som det blir allt svårare att motivera varför han inte spelar. Förutom då att han konkurrerar med världens kanske bästa spelare… Tänk om han varit en trequartista…

Den matchen är ett bra lackmustest. Så fort jag träffar någon som tyckte den matchen var dålig så vet jag att personen i fråga inte älskar fotboll och än mindre har någon kunskap om ämnet.

Bara det är ju idioti av stora mått. Minns att Holland låg topp 10 2002 och de var inte ens kvalificerade till VM...