Citat:
Ursprungligen postat av
Vresrosen
Hold your horses and your tongue!
Cinnabar tar upp en viktig poäng, och hen brukar se saker vi andra inte ser omedelbart. Det är självklart att vi alla lägger skulden på pappan, ensam för att ha mördat barnen.
Men omgivningen har anledning att vara efterklok, för den galenskapen som drev honom till att tända eld på barnen kan inte vara en överraskning. Ofta tar man inte signaler på allvar, eller ser störningar.
Och gör man det så ser omgivningen på det som förtal av en man av en bitter f.d. fru. Man är tvungen att lämna ut barn till f.d. patrners, även till dårfinkar för annars förlorar man vårdnaden. Det heter att barnen måste träffa båda föräldrarna och det gäller för en stakars mamma att samarbeta med sitt ex, hur tokig han än är. Annars heter det umgängessabotage.
Av information i tråden tillhör dessa personer kretsen kring det ökända mordbrännargänget, som förtalar och stalkar varandra in i döden. Efter länken till bloggen upprättelsewetter, som tjugohundratretton postade blev det ett samband till andra mordbrännare.
Vem som gör vad eller en gång i tiden hade rätt spelar ingen roll längre, de är kriminella galningar och man borde ha hållt sig själv och barnen långt borta ifrån dem. Nu trillar det in åtal och domar på fängelsestraff, för deras stalkande har spårat ut helt.
Jag tror alltid det finns signaler. Tänker på Kierkegaards begrepp "leap of faith" där de som så gärna vill nåt (bli frälsta, "få" sin älskade etc) ser signalerna men väljer att hoppa över dom.
Nåra runt om som ser signalerna blir avfärdade som avundsjuka eller illasinnade om de försöker påpeka nåt negativt.
Därför tiger ofta omgivningen still.
Hur det är i det här fallet vert vi ej. Handlingen i sej räcker för mej för att döma mannen til evig pina.
