Känns Stockholm eller Köpenhamn större när man är på plats?

Hur får du fram siffran 700%?? Jämför du enbart metro? Du är medveten om att det bara får dig att framstå som okunnig? Metron i KBH är en rätt liten del av det offentliga transportnätet - man har tex mindre än hälften så många resande som s-tågen och bara en fjärdedel så många stationer. Även stadsbussarna har fler passagerare (bara linje 5A har 65 000 passagerar/dag, vilket är över 40% av metrons passagerarantal). Men visst, Sthlm har fler resande med spårbunden trafik, vilket bla beror på att stan är omöjlig att cykla i, och att metron är mycket, mycket väl utbyggd för stadens storlek.


Du känner dig inte dum när du citerar dig själv efter att ha gjort en fullständig vansinnig jämförelse? Skulle vara kul att veta var du har rört dig. Är kollen lika usel som i exemplet med metron lutar det väl åt en promenad längs Nörre Voldgade nu när den är avstängd pga Nörreport-ombyggnaden... Ta en tur längs Åboulevarden under rusningstid och försök intala dig själv att du är i provinshålan Uppsala. Lycka till.

Och jo, trafiken är självklart mer hektisk i en stad som av geografiska skäl nästan är omöjlig att ta sig fram i (det är begränsat hur många tillfartsvägar man kan ha till öar och bergsknallar). Men skillnaden är inte särskilt stor. Ffa är det väl mitt inne i stan man märker skillnaderna, av orsaker ThematicMapper har påpekat. Är du ute på Köge Bugt- eller Hillerödmotorvägen i rusningstid är det rätt jobbigt också i KBH.


Håller med där. Södermalm påminner rätt mycket som Vesterbro, minus kvarteren längst ner mot Hovedbanen. Men annars känns Sthlm rätt... norrländskt. Just det här med att använda stadsrummet som en förlängning av hemmet verkar stockholmarna rätt ointresserade av och följdaktligen är aktiviteten kring tex lokala barer och caféer begränsad. Nu är ju skandinaver i ett europeiskt perspektiv usla på det här överlag, men Sthlm känns verkligen dött på vardagar. Vad beror det på? Så mycket sämre är inte klimatet i Sthlm. Kan det bero på de stora avstånden? Folk bor ju i allmänhet längre från stan i Sthlm än i KBH.

Så, KBH har de positiva fördelarna med en storstad (bra uteliv, variation, utbud) och Sthlm har... bilköer och kaos i metron?

Nu gör du precis som många av dina motståndare i tråden - spekulerar utan någon större koll. Stockholm har cirka 2 000 uteserveringar, och givetvis finns ytterligare flera tusen restauranger, caféer och barer. Det låter som ganska mycket för en befolkning som bara sitter hemma och käkar blodpudding, inte sant?

Till yttermera visso kan konstateras, ditt påstående om stockholmarnas dåliga nyttjande av stadsrummet till trots, att 700 000 människor varje dag reser med Stockholms lokaltrafik. Givetvis blir det liv och rörelse vid de stora knutpunkterna som Köpenhamn inte är i närheten av.

P.S. Läste förresten i dagens DN att stombusslinje 4 har ca 60 000 resenärer/dag, alltså något färre än linje 5A i CPH. Helt galna siffror! Det är en mellanstor nordisk stad som reser med en busslinje. Vore intressant att veta vilken busslinje i världen som har flest resenärer.

Det är vad jag anser vara ingredienserna till storstadskänsla. Jag tycker bättre om att staden har varierat uteliv och ett gott nyttjande av det offentliga rummet. Men likt en tidigare användare så tycker jag att en stad känns större med vägar i olika plan, en massa trafik och trängsel. Dåligt -ja, men det får hur som helst en stad att kännas större.

I fallet med dessa två städerna så tycker jag att båda har sina platser med storstadskänsla. Köpenhamn har en stor stenstad, USA-aktiga sirener (ja, det får en stad att kännas stor enligt mig) på utryckningsfordon, Nörreport, breda vägar inne i stan, flera ringvägar m.m. Stockholm har en stor tunnelbana (jag vet att många i Köpenhamn cyklar, men det ger inte samma känsla), Essingeleden, stora nivåskillnader och infrastrukturen därefter etc.

Kort sagt känns Köpenhamn större i de centrala delarna, medan Stockholm genom sin massiva infrastruktur har en storstadskänsla längre ut i staden.

Edit: Känns som att folk försöker övertyga varandra här. Det är ett högst subjektivt ämne, det går inte direkt att vinna titeln då alla tycker olika.

Har polare som bor/har bott i både Sthlm och Kbh, och har själv jobbat vid en del tillfällen i Sthlm. Sthlm har säkert bra uteliv om man jämför med andra svenska städer, men jämfört med Kbh är det mer koncentrerat till helgerna. Vilket ju är ett typiskt svenskt beteendemönster. Handel och café-/publiv på lokalplanet är också mer utbrett i KBH - bla har DK ju rätt stränga plan- och bygglagar kring köpcentra och tidigare har också lukkeloven skyddat fristående handlare, medan Sverige är Europas mest köpcenterfierade land (mer köpcenteryta/invånare än något annat land). Höga priser och överdriven reglering av utelivet är en annan sak som skadar stadslivet - i KBH dricker man på sitt lokala bruna värdshus och festar tills man har lust att dra hem (det finns ALLTID barer som har öppet, vissa 24/7), i Sthlm förfestar man hemma hos en polare (ofta kul, men hur det ser ut på stan när alla sitter hemma i lägenheterna kan du säkert räkna ut) och efter 2-tiden är det svårt att hitta något utan att krångla med köer, vakter och inträde.


Är faktiskt förvånad över att busslinjer i Sthlm är så hårt belastade. Har alltid upplevt det spårbundna nätet som betydligt mer finmaskigt än i Kbh. I Kbh är ju förbindelserna till brokvarteren mer eller mindre obefintliga med s-tåg/metro så där är buss ett måste (5A går över just Nörrebro), men i Sthlm? Är det mellan utkantsområdena? Har fått intrycket att förbindelserna "på tvärs" är rätt dåliga? Systemet är väl nästan uppbyggt så att man ska in till stan och byta?

Vad gäller liv och rörelse vid de stora knutpunkterna är det endast Sthlm C som skiljer sig rejält från Kbh. Näst största stationen Slussen har 81 000 resande, tredje största 54 000 och sen går det snabbt ner till 20-35 000 ( http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana#Stationer ). Både Hovedbanen och Nörreport har runt 150 000, och Vesterport hade för några år sen 30-35 000. Inget uppseendeväckande där.
Tycker personligen inte stationer bidrar så mycket till stadslivet om de inte är rejält stora eller byggda så att folk dröjer sig kvar i området. Vesterport är ett tydligt exempel på en station som inte gör så mycket till eller från, eftersom den ligger lite i ett ingenmansland i stan (är ju öde - eller åtminstone bara genomfartsleder - på tre av fyra sidor av stationen), medan Nörreport är motsatsen med sin närhet till både Köbmagergade och Torvehallerne. I Sthlm upplever jag väl Slussen som rätt isolerad från stadslivet, medan Östermalmstorg ligger bra i kontakt med torget och saluhallen.

Fyran går mellan Radiohuset på Gärdet och Gullmarsplan. Jag åker den med jämna mellanrum om jag ska åka kortare sträckor i innerstaden och den "råkar" komma, någon den ofta gör eftersom att den går med fyraminuterstrafik. Att den skulle ha 60,000 resenärer lät mycket då den sällan är fylld vilket väl i och för sig beror på turtätheten och att det är en ledbuss.

Den följer i princip olika tunnelbanelinjer, jag antar att den ska avlasta tunnelbanan så att folk väljer bussen framför att åka en station med tuben. Alternativt när någon ska åka mellan tunnelbanelinjer exempelvis från Stadion till Odenplan och istället för att åka in till centralen och byta kunna ta bussen Odengatan ned även om det säkert skiljer mycket lite i tid. Och framförallt om någon ska åka mellan Kungsholmen och Södermalm.

Det skulle vara intressant att se hur långt folk åkte i snitt med bussen.

Skämtar du eller har du bara varit i Stockholm i november? Det kryllar ju av uteserveringar, varenda café har fan ställt ut stolar på trottoaren nu.

Angående stombusslinjerna så ser de stora ut kontra T-centralen då siffrorna för T-centralen bara gäller in & ut ur spärren, alltså ej transfers mellan linjer. Dessutom är de färskaste siffrorna högre, T-centralen har över 200k in & ut per dygn.

Givetvis är det mer koncentrerat till helgerna, jag är övertygad om att du kan upptäcka samma trend i CPH. Men att Sthlm skulle vara helt dött (vilket du försöker insinuera) på vardagar är brutalt felaktigt, särskilt den här årstiden. Du har helt enkelt fel på den punkten.


Jo, och att Sverige är mer konservativt när det kommer till utskänkningstillstånd, samtidigt som man har anammat en mer kapitalistisk (läs: amerikansk) stil i form av köpcentrum, är ingenting som stockholmare varken förnekar eller är glada över. Det har dock mer med politik att göra.

Dessutom kan man välja att se på köpcentrum som ett sätt att få HELA staden att leva, och inte enbart de centrala delarna. Förorter som Vällingby, Skärholmen, Kista osv har fått ett rejält uppsving i och med galleriornas uppkomst. Med det sagt så vill jag återigen poängtera att jag inte är någon stor supporter av dessa kolosser. Vill mest poängtera att man kan se det på olika vis.

Men i slutändan verkar det vara så att argumenten för att CPH skulle vara en större stad än Sthlm bottnar i alkohol-/krogkulturen, medan Sthlm har i stort sett samtliga övriga argument på sin sida.

Menade givetvis att det är mer koncentrerat till helgerna än i KBH. Att där är mer folk ute en lördagkväll än en tisdagkväll är standard i alla städer. Och nej, jag menar inte att Sthlm är helt dött - bara att det är mindre levande än KBH på vardagar.


Ser storcentra som något av det mest stadsfientliga jag kan tänka mig. De är designade för att vara så strömlinjeformade de bara kan vara - kliniskt fria från allt som är originellt och intressant. Som jag tidigare har sagt är en av poängerna med storstäder det varierade utbudet. Att då smälla upp en jävla köplada som inte bara enbart erbjuder samma tröttsamma H&M-Intersport-Jack&Jones-skit som alla andra köplador utan också slår undan möjligheterna för fristående handlare att etablera något i området - det är anti-urbanitet rakt av!

Köpenhamn har ju ett par riktiga jävla fiaskon på stadsbyggnadskontot här de senaste åren. Örestad och Islands Brygge. I båda fallen områden som HADE kunnat bli riktiga, levande stadsdelar - befolkningstätheten är rätt hög med mycket 6-10-våningarshus - men som istället har blivit sterila förortslandskap. Varför? Jo, för att man i båda fallen redan från starten har omöjliggjort ett levande kvartersliv genom att smälla upp Field´s resp. Fisketorvet i utkanten av stadsdelarna. Inte fan kommer det poppa upp småbutiker a´la Österbro när all handel redan har koncentrerats till ett storcenter!

De äldre delarna av KBH - och många av förstäderna - är lyckligtvis till stora delar förskonade från sån här skit och därför relativt levande. På ett sätt som områden utanför Sthlms innerstad sällan är.

Utan att hänga upp sig på just storcentra är detta förresten något som jag tycker verkar vara lite av en genomgående skillnad mellan KBH och Sthlm - att man i Sthlm har en förmåga att centralisera verksamheter, medan livet i KBH är mer utspritt över hela stan. Fler som har det intrycket?

Stockholm känns större. Geografiskt sett mer utspritt. Mer trångt också liksom. En relativt liten kärna dit nästan alla åker eller åker igenom. Stockholm känns större för så fort det händer något som stör trafikflödet så sitter man liksom fast i långa köer.

Mer folk också eftersom alla ska knöka sig igenom ett relativt fåtal olika farleder.

Finns det inte också en rätt stor snedfördelning av jobb/bostäder mellan norr/söder om stan? Har fått intryck av att det är en jävla jobbpendling norrut på morgonen.

Nu har jag bara varit I KBH en gang men tycker det känns påtagligt mindre. Bara det att man kan gå runt igenom hela staden och de saknar riktiga stadsdelar känns det som.
Stockholm verkar ha mycket mer diversifierade stadsdelar Solna, Södermalm, norrmalm etc som tydligt skiljer sig från varandra.

Lägg därtill:
-Större urban område
-Fler människor
-Högre hus
-Tunnelbanesystem som faktiskt tar dig till olika stadsdelar.
-Vattnet gör också att sthlm verkligen får sina naturliga stadsdelar

Man kan säga att verksamheter i Stockholms sammanhängande kvartersstad är utspridda. Det gäller även de förorter som planerades innan 1930: Kransen, Aspudden, Råsunda, Sumpan, delar av Enskede. Även i vissa nyare delar, såsom Hornsberg är det utspritt.

Från 1930 planerades Stockholm till stor del efter de modernistiska principerna som handlade om att separera funktioner från varandra. Bostäder och arbetsplatseer blandades inte. Nu håller man på att frångå detta och försöka åtgärda de modernistiska misstagen.