Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar

Det är något underligt med opinionsundersökningarna.

Enligt Status.se så skiljde det ~2% mellan högsta och lägsta värdet i september förra året, gapet ökar kontinuerligt fram till ~5% i dag.

Medelvädet har ökat från ~5% till ~9%. Vilket betyder att osäkerheten i mätningarna blivit större.
Ni som är gamla kalenderbitare, brukar det svänga mycket över årstiderna eller är det något annat vi ser här?

http://status.st/

Det konstiga är väl att två mätningar i rad, Mars och April, får båda 20.8% osäkra. Slump eller är det kanske Wolodarski själv som fick sätta sina drömsiffror i undersökningen och glömde bort att ändra osäkra?

Jag förstår mycket väl din lilla agenda här på FB. Att smutskasta SD så mycket som möjligt för att möjligtvis locka över någon enstaka vilsen själ till ert så kallade "parti".

Skriva i vers?
Negern?

Är du berusad, zombie eller bara tyken?

Ser nu att Vänsterpartiets skuggbudget ligger på förstasidan på alla tidningar, i helgen när SD presenterade sin nämndes inte SD i någon tidning, förutom expressen, men de hade den inte på förstasidan utan körde på "skandalen" där. SVT och TV4 nämnde inte heller skuggbudgeten, får väl se om de tar upp vänsterpartiets... Med de större partierna går det ju att argumentera att SD bara har 5,7% och S & M har 30%. Men Vänsterpartiet är mindre än SD i riksdagen och mycket mindre i alla opinionsundersökningar, så tar man upp vänsterpartiet så ska man ta upp SD, allt annat är oseriöst.

Ipsos nedgången nämndes också i alla tidningar och i både SVT och TV4, ja det är väl bra, om det skulle vara så att MSM också tog upp när SD går fram. Men gör de då det? Nej, varken SVT eller TV4 tog upp det. Tidningarna hade det som TT notis som vanligt, men ingen bild med en glad Åkesson på förstasidan blev det, men vid nedgång är det toppnyhet med stor text och en bild på ledsen Jimmie.
Synd att svensk media inte är konsekvent och objektiv i sin rapportering.

Fast det är kanske inte så konstigt. V skulle mycket väl kunna ingå i regeringen 2014, tillsammans med S, och delar av deras förslag skulle kunna bli verklighet. SD kommer inte att ingå i någon regering och deras skuggbudget blir därmed ganska ointressant.

Om man ska förklara SD:s nedgång så kanske man kan se på hur ofta Åkesson synts i rutan, sannolikt den enda av SD:s politiker som går hem lite bredare än enbart hos den hårda kärnan av supportrar. Under järnrörsskandalen kom han fram ofta, och många menade att han hanterade det bra, men under de senaste månaderna har han inte synts så ofta. Det här är naturligtvis en svaghet för SD, att vara så beroende av en företrädare.

Den senaste ”aphelvetes-skandalen” är kanske inte så allvarlig, men återigen fick en relativt pantad SD-politiker mediautrymme. Hans ryggmärgsreflex var att skylla på att han förmodligen varit full vid tillfället, något som hans polare kanske tycker är en rimlig förklaring men det ger knappast förtroende hos allmänheten.

Media tar inte upp SDs budget för att de vill inte att SD ska kännas som ett vanligt parti. Höstbudgeten från SD var ändå "vanlig" och den skulle nog gått hem hos många landsbygdsbor. Jan helin (aftonbladet), wolodarski (DN), thomas mattson (expressen) har alla gått ut och sagt att SD inte ska behandlas som ett vanligt parti, SD ska bara lyftas fram när någon i partiet sagt något dumt eller när det går dåligt för partiet, och kanske vid invandrarfrågor, man ska tänka att det är ett enfrågeparti med en massa rasister.

Skulle det vara någon nyhet att PK-etablissemanget och journalistsekten fullkomligt avskyr SD och tar varje chans de får att motarbeta partiet på det mest oärliga sätten? Trots detta så kom SD in i riksdagen med god marginal i valet 2010 när folket äntligen fick säga ifrån. Men nu när Åkesson och resten av karriäristerna i SD-toppen fått leka politikeradel med riksdagslöner så har de snabbt glömt varför svenska folket röstade in dem trots att medieetablissemanget var 100% emot dem. Nu har lantisarna från Blekinge fått för sig att bara de kryper tillräckligt inför PK-media i den stora huvudstaden och säljer ut allt det som folket röstade in dem för i valet 2010 så kommer PK-etablissemanget att acceptera dem och börja behandla dem som vilket sjuklöverparti som helst

Det största problemet med den väg som Åkesson och karriäristgänget valt är att den underminerar i överhuvudtaget SD:s hela existensberättigande och därmed även hela den grund som partiet står på. Om man låter det rådande moraliskt bankrutta och Sverige-fientliga PK-etablissemanget sätta den huvudsakliga agendan för SD, som sedan kallblodigt slänger trogna och kompetenta medlemmar åt vargarna för att de någon gång uttryckt sig på ett sätt eller t o m bara läst en bok som etablissemanget ej anser politiskt korrekt, så borde det vara glasklart för de med lite förståelse för politik och psykologi att man då befinner sig i något som kan beskrivas som en kollaps i slowmotion.

Varför ska SD:s kärnväljare rösta på ett parti som spottar dem i ansiktet och vänder dem ryggen för att istället bli ett PK-parti som desperat och patetiskt söker acceptans hos ett PK-etablissemang som alltid hatat och ljugit om dem? Och varför ska sedan medelklass-Svensson med huvudet i marken som flytt till sin lilla välfärdsbubbla i etniskt svenska villa- och bostadsrättsområden rösta på ett halvdant PK-parti som fortfarande hatas av hela medieetablissemanget när denne istället kan rösta på ett fullfjädrat PK-parti med koshercertifiering från media och därmed till 100% garanterar PK-poäng och PK-ryggdunkar från omgivningen?

SD kunde och borde efter riksdagsinträdet fortsatt som en enad kraft som utan ursäkt står upp för Sverige och svenska folket och utmanar det rådande moraliskt bankrutta PK-etablissemanget med det långsiktiga målet att förändra det till sin, Sveriges och folkets fördel. Detta skulle garanterat en stadig och kraftig tillväxt iochmed att den mångkulturella verkligheten breder ut sig när Reinfeldt slår massinvandringsrekord samt av att en icke-ursäktande Sverige-vänlig kraft normaliseras i samhällsdebatten.

Istället har nu Åkesson och SD-toppen valt att krypa inför journalistsekten genom att sälja ut allt som ger partiet sitt existensberättigande i hopp om att accepteras av PK-etablissemanget. Det var fel väg och det borde Åkesson och SD-toppen känt instinktivt ifall de skulle haft någon verklig kompetens och förståelse för verkligheten. Nu kommer SD istället vandra samma väg till irrelevans som de två andra intetsägande riksdagspartier som även de sålt ut sitt existensberättigande i PK-ismens namn, d v s KD och C.

Jag utesluter inget numer, media har visat sig bluffa med rapportering förut. Dock så finner jag det osannolikt att "man" skulle lyckas manipulera samtliga institut att påvisa en nedgång samtidigt. Jag tror det skulle vara svårt att genomföra en sådan utstuderad manipulering där alla institut registrerar en unison nedgång, utan att någon läcker ut direktiven.

Men visst, konstigare saker har hänt, så jag utesluter det inte.

Jag reagerade just här ovan på att det "spretar" mer och mer på status.st

från ~2% skilnad mellan störst/minst till i dag ~5%.

Och andelen osäkra är stor, tycker jag.

Men är andel osäkra verkligen så stor? Är osäkra= soffliggare? Isåfall röstade 84,63% av alla röstberättigade 2010, 16% röstade alltså inte. 20% osäkra är inte så mycket egentligen.

Jag vet inte. Men andelen osäkra har ofta angivits i mindre tal. Kanske några bättre insatta kan reda ut detta?