Kapitalförsäkring till förmånstagare, vad har dödsboet för rätt?

Hej!

Jag och min bror står som enda dödsbodelägare till vår far som gått bort. Inget som helst testamente har upprättats och därmed fördelades tillgångar mellan oss två i samförstånd med min fars sambo som var mycket lätt att ha att göra med.

Nu, ett halvår senare, framkommer att min far hade en irländsk kapitalförsäkring på 200.000 kronor via Handelsbanken som han har satt en helt annan förmånstagare på. Det som gör saken extra sjuk är att detta är en grannkäring (läs älskarinna/sol- och vårare (misstänker vi starkt)). Sambon fick ingenting över huvud taget!

Vad gäller? Går förmånstagarnamnet i försäkringen som ändå ägs av vår far och i mina ögon då även dödsboet före arvsrätten? Hur kan det i så fall kunna vara så? I så fall skulle man kunna sätta en förmånstagare på allt man äger i en kapitalförsäkring och på så sätt komma runt allt vad dödsbo/dödsbodelägare/arvsrätt heter! Kan detta verkligen stämma eller är det något vi kan göra? Som ni förstår handlar det inte så mycket om pengarna som själva förfarandet och handlingen som sådan, vilken vi anser är fruktansvärd och så grymt orättvis! Givetvis skall granntanten konfronteras också face to face men vad det ger återstår att se. Vi vill se vad vi juridiskt sett kan åstadkomma så vi har torrt på fötterna när vi framför vår argumentation.

Vill också säga att jag fick reda på detta av banken idag, så inget har ännu betalats ut, men ett papper har skickats till förmånstagaren om beslutet och bankmannen sa att vi (min bror och jag) skall skriva under kopia som skickas till oss. Jag ställde frågan: "-Och om vi inte skriver under?". "-Ja, jag får nog återkomma om det. Jag är inte 100 procent säker på det juridiska, så jag ska rådfråga en jurist". Så han lär väl återkomma. Men här finns ju kunskap i överflöd, så jag hoppas verkligen på er hjälp.

Tack på förhand!

Du får söka upp lämplig jurist som kan ge dig ett definitivt svar men jag tror det är som du befarar.

En kapitalförsäkring lever ett eget liv utanför arvsrätten och det är förmånstagarna i ordning som tar del av innehållet.

Dock kan du endast ha värdepapper och kontanter i en sån försäkring så man kan inte helt kunna undan arvsrätten med dom.

Tack för snabbt svar. Tror du att du kan utveckla det ovan lite, då jag inte riktigt förstod hur du menade.

En kapitalförsäkring kan endast innehålla värdepapper (aktier, obligationer, fonder och dylikt) samt kontanta medel i olika valutor.

Du kan inte ha tex fastigheter eller bilar i en kapitalförsäkring i ett försök att kringgå arvsrätten.
Till det behöver du en stiftelse. Jag tror den måste vara placerad utomlands då jag är rätt osäker på att den strukturen finns att tillgå i sverige. En stiftelse fungerar på samma sätt som en kapitalförsäkring vid dödsfall. Stadgorna dikterar vem som tar över.

Hoppas det förtydligar det hela.

Okej, jag tror jag förstår det mesta i alla fall. Finns det fler med input så är jag givetvis tacksam.

Detta kräver ett svar av en professionell jurist som kan ta hänsyn till alla faktorer.

I väntan på det kan jag ju säga att huvudregeln är att man kan skänka sina pengar till vem man vill. Men, det finns begränsningsregler, t.ex. får man inte minska bröstarvingarnas arv under laglotten. Så en viktig fråga hur stort arvet var? Fick ni mindre nu än vad ni skulle ha fått om ni fått laglott men med dessa 200 tkr inräknade i kvarlåtenskapen?

En annan viktig fråga är kapitalförsäkringen tecknades. Veckan före dödsfallet? Eller för 10 år sedan? En annan viktig fråga där jag inte har en susning är vad det kan innebära att kapitalförsäkringen är irländsk? Var pappa möjligen irländsk medborgare? Eller var han svensk medborgare och bosatt i Sverige?

Hej, och ursäkta det sena svaret. Tack för att du tog dig tid. Varför jag eller min bror ännu ej svarat är för att vi helt enkelt inte förstår ditt svar till fullo. Dvs, med risk för att idiotförklara oss själva så hängde vi inte med i juridik-terminologin.

Det jag kan konstatera är att: Vår far är svensk medborgare och har alltid varit det. Han har också alltid varit bosatt i Sverige och är helsvensk. Varför han valde irländsk kapitalförsäkring har jag ingen aning om. Handelsbanken kanske rådde honom till att placera dom där.

Avseende tecknandet av kapitalförsäkringen så skedde det den 15/4 2009.

Sen, det vi inte förstår är din förklaring som börjar med "Men, det finns begränsningsregler...". Om du kunde "översätta" den texten mer lekmannamässigt så vore vi väldigt glada. Tack igen för din/er tid!

Handelsbankens kapitalförsäkringar var placerade i Irland p.g.a. att man inte var säker på hur vissa av reglerna för k-klassade försäkringar skulle tolkas i Sverige. Istället skapades Handelsbanken life & Pension Ltd. Det är enda anledningen till att er far hade försäkringen placerad där. Dessa försäkringar erbjuds inte till bankens kunder längre så ni kan nog räkna med att den har några år på nacken.

Gällande förmånstagarförordnandet så kan ni alltid försöka klandra det. Oddsen är inte jättestora men ibland kan det vara värt ett försök. Kapitalförsäkringar går ju, som någon skrivit ovan, utanför de ordinarie arvsreglerna.
Det ni måste visa är i så fall att försäkringen tecknats för att kringgå det svenska systemet med laglotter. Det kan också bli problem med lagval. Nu är inte komparativ rätt min styrka, men det kan bli så att irländsk rätt skall tillämpas.

Tråkigt att höra att er far verkade ha saker på sidan om, och lycka till om ni väljer att försöka klandra förmånstagarförordnandet.

//Kess

Kessenchu förklarar bra. Jag ska försöka konkretisera det.

Först: Jag antar att ni inte kan hävda att er pappa var dement eller utsatt för påtryckningar han inte kunde stå emot. För att kunna hävda något sådant måste man ha väldigt starka argument.

Då har vi kvar att pappa kanske gått er laglott förnär. Hur mycket blev det kvar att fördela? Gör tankeexperimentet att pappa inte köpt kapitalförsäkringen, alltså haft 200k mer kvar, och att han i testamente hade givit väninnan 200k och barnen resten. hade det gått utan att ni förlorat er laglott? I så fall är det inte mycket att diskutera, tyvärr.

Brytpunkten går vid 400k, då blir er laglott 200k och ni måste acceptera att pappa skänkte bort 200k.

Var alltså arvet efter pappa så pass stort är det nog att gilla läget. Om er laglott blev kränkt bör ni tala med en kompetent familjejurist (Jag är alltså inte sådan, bara intresserad lekman). Ligger ni och balanserar kring att kvarlåtenskapen var 400k kan mitt resonemang kompliceras om försäkringen ökat mycket i värde sedan 2009.

Jag skaockså säga att jag förstår det svek ni upplever.

Sitter i en liknande situation,där min sambos far har gått bort.
men där är kapitalförsäkringen på 1,8 mille, och förmånstagaren är hennes bror.
Fadern var svårt hjärnskadad efter en stroke. hade ej tal ,skrift eller mattematisk förmåga.
försäkringen blev tecknad under sjukdomstiden-med hjälp av sonen.
Till råga på allt så omkom han i en mordbrand.
brodern är gift med en advokat,som säger att vi kan glömma pengarna,
hon säger att det kommer att kosta oss minst 100 000 att strida för pengarna.
och dom pengarna har inte vi så blir väl blåsta.

Huvudregeln återfinns i FAL 14:7.

7 § Är förmånstagare insatt, skall försäkringsbelopp som utfaller efter försäkringstagarens död inte ingå i dennes kvarlåtenskap.
Om tillämpningen av ett förmånstagarförordnande som gäller för försäkringstagarens död skulle leda till ett resultat som är oskäligt mot en make eller bröstarvinge efter försäkringstagaren, kan förordnandet jämkas så att försäkringen helt eller delvis tillfaller maken eller bröstarvingen. Vid prövningen skall särskilt beaktas skälen för förordnandet samt förmånstagarens och makens eller bröstarvingens ekonomiska förhållanden.
Har dödsfallet inträffat sedan det har dömts till äktenskapsskillnad mellan försäkringstagaren och hans make eller sedan talan om äktenskapsskillnad väckts men innan bodelning har förrättats, gäller i stället för det som sägs i andra stycket att, om maken inte vid bodelningen kan få ut sin andel därför att försäkringen tillfaller någon annan som förmånstagare, denne är skyldig att avstå vad som fattas.
Den som vill begära jämkning enligt andra eller tredje stycket skall väcka talan mot förmånstagaren inom ett år från det att bouppteckning efter försäkringstagaren avslutades eller dödsboanmälan gjordes. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till jämkning förlorad.
Angående förordnandets verkan mot försäkringstagarens borgenärer finns bestämmelser i 15 kap. Lag (2006:464).

Ett förmånstagarförordnande kan dock ogiltigförklaras enligt reglerna i ÄB 9 + 13 kap. Där återfinns följande regel.

3 § Har någon tvungit testator att upprätta testamentet eller förmått honom därtill genom missbruk av hans oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning, är testamentet ej gällande.
Samma lag vare, om testator blivit svikligen förledd att upprätta testamentet eller om han eljest svävat i villfarelse som varit bestämmande för hans vilja att göra testamentet.

Om det ar som du beskriver skulle jag def. ta kontakt med en kunnig advokat, omgaende.