Master i matematik vid KTH

Jag vet inte heller så mycket mer än det och det jag hört från en bekant som pluggar det.

Jag är ganska säker på att det bara finns ett renodlat aktuarieprogram i sverige och det ligger vid SU. Det kräver en kandidatexamen i matematik eller matematisk statistik. Dessutom måste du ha minst 120hp matematik exklusive examensarbetet och av de måste minst 45hp va matte och minst 45hp matstat. Finns en hel del information på SUs hemsida:

http://www2.math.su.se/gemensamt/grund/linjer/aktuarie/index.html

Efter att du läst detta programmet behöver du dock göra ett diplomarbete och göra tre års praktik innan du kan ansöka om att bli diplomerad aktuarie. Eventuellt kan du behöva komplettera några kurser beroende på vad du läst.

Anledningen till att det är så hyllat är dels för att det är en brist på denna kompetensen och därför får arbetsgivare försöka locka med höga löner, bra arbetsmiljö och andra fördelar. Visst du kan tjäna samma summor inom IB men då får du sannolikt slita röven av dig och vara beredd på att bli utbytt när du inte presterar eller du inte behövs.

Arbetet i sig bygger som jag fårstått det mycket på samarbete i en mindre grupp specialister och därtill är arbetsuppgifterna avancerade och stimulerande för hjärnan.

Kort sagt är det ett bra yrke helt enkelt. Bra lön, bra arbetsmiljö, mycket eget ansvar, möjligheten att arbeta vart som helst i världen. Osv. Om man brinner för den sortens statistik känns det som lite av ett drömyrke!

Det låter ju helt klart intressant, synd bara att man antagligen jobbar på ett försäkringsbolag istället för något mer direkt produktivt! Vet inte om jag hade känt att jag åstadkommit något om jag suttit och värdesatt premier om dagarna även om det kanske är intellektuellt stimulerande.

Låter som sagt intressant, men de når inte upp i samma löner som en duktig inom IB. Iaf inte om man ska tro på statistik från exempelvis den här sidan: http://www.humancapital.se/lonestatestik_Human_Capital.html

Men bra betalt är det och folk som jobbar med det verkar vara nöjda.

Inget improduktivt i att vara aktuarie, i så fall skulle man ju inte tjäna en massa pengar. Lönen du får är ju en funktion av värdet på ditt arbete, d.v.s. det värde som du producerar!

Min uppfattning är att det är betydligt större spridning inom IB. Så det finns en del som får en ganska bedrövlig effektiv timlön, medan andra tjänar storkovan som du nämnde.
Medan som diplomerad aktuarie (vilket tar ganska lång tid måste tilläggas) tittar du på en ingångslön om minst 40k/månaden i den privata sektorn och du kan förvänta dig iallafall 50k/månaden efter tio år i branschen. De som lyckas riktigt bra kan tjäna uppemot 90-100k/månaden men så är det inom många yrken om man är bland de bästa i sin bransch.

Nu är jag inte insatt men utav vad man kan läsa sig till i IB-tråden så jobbar man mycket mycket mer inom IB så skillnaden i timlön är nog inte så stor? Sen bör man ju komma ihåg att det förmodligen är mycket svårare att ta sig fram inom den branschen.

EDIT: snabb var du CarlF.Newton. Jag kan väl komma med en egen fråga: Kan man endast bli diplomerad aktuarie om man gått utbildningen på SU? Går det inte om t.ex. gått F?

Menar mer produktivt för världen i stort. Jag hade i alla fall mått bättre på min dödsbädd om jag varit en duktig ingenjör som varit med och utvecklat genuina produkter och lösningar än en finansmatematiker som beräknar försäkringsrisk eller slår ihop lån till gynnsamma paket för banker.

Baserat på Chalmers så visst, till utomstående säger man ju att man läser till civilingenjör, men till kursare av olika årgångar säger man ju att man läser master X, lite på samma sätt som att man säger att man går i trean. Publikanpassad kommunikation, helt enkelt.


På Chalmers blir den exakta titeln
"Master of Science in Engineering
Main field of study: Engineering Physics
Master program: (vad du nu har valt)"

Tar man ut kandidaten översätts denna med
"Bachelor of Science
Major subject: Engineering Physics"

Okej.

Om man exempelvis tar kursen Analysens grunder så står det på SUs hemsida:
Källa: http://sisu.it.su.se/search/info/MM7001

På Mat.kand på SU läser man tydligen kursen i åk. 2. Samtidigt läser KTH:arna denna kurs i årskurs 4.

Hur förklarar du det? Är det inte i princip samma kurs?

De kraven som står där är de generella kraven som krävs för grundläggande masterskurser. Man kan såklart läsa den i tvåan men de behöver inte och då det står "avancerad nivå" så betyder det att kursen är till för att läsas i mastern. Sen så kan man såklart läsa exakt den kursen i tvåan på KTH med, jag vet folk som gjorde det, men det är inte normen.

Här är SU's kandidatprogram:
Där valbara kurser kan vara vad som helst mellan himmel och jord. Det som ingår här lär dig mindre matematik än det obligatoriska i basblocket på Teknisk fysik.

Sen så finns det kurser som ges på avancerad nivå hos SU men som för exakt samma innehåll hålls på grundläggande nivå på KTH. Analytiska funktioner och Ordinära differentialekvationer(Kollade just tentorna för dessa vilka är skrattretande enkla) är båda helt täckta av obligatoriska kurser man läser i tvåan på KTH och man får dessutom mindre HP för dem på KTH. Dock finns det vad jag vet inga exempel åt andra hållet.

4/6 av det, iallafall.

Om man väljer noga på de 67.5 valbara poängen på matematikkandidatprogrammet på SU så kan man läsa motsvarande inte bara alla obligatoriska kurser på KTH's master (45 poäng, varav man på kandidaten redan läst (obligatoriskt) 15hp motsvarande sannolikhetsteori och diskret matematik), utan även 37.5 av de 45 valbara poängen.

Men detta gäller förstås även om man läser en master på (t ex) SU. Min poäng tidigare var att på en matematikkandidat måste man välja en massa (matematik)kurser för att komma upp i 180 poäng. På TF kan man i och för sig också välja till kurser, men det blir då utöver de ordinarie 180 poängen, och då kan man inte ens räkna in i dem examen på kandidatnivå.

Och ja, de flesta som läser KTH's master har läst mer matematik än den som är de formella behörighetskraven. D-studenter lär väl ha läst t ex diskret matematik, och de IndEkare som väljer matematikmastern lär ha läst en hel del mat.stat. redan.

Hur ser egentligen studentsammansättningen ut på KTH's matematikmaster? Hur många läser, och från vilka civing-inriktningar kommer de? Finns det många externa studenter?

Man behöver inte läsa just aktuarieprogrammet. Man behöver i teorin inte läsa någon master överhuvudtaget, om jag inte missminner mig. Det räcker med att man uppfyller de (mycket specifika) kraven som finns på aktuarieförbundets hemsida (googla!). Fördelen med aktuarieprogrammet är att det är gjort för att uppfylla just dessa krav.
Men titta en extra gång på aktuarieförbundets diplomeringskrav, för man kan faktiskt misslyckas med att uppfylla dem även om man läst aktuarieprogrammet, om man väljer fel kurser. Det ska vara 60hp vardera i matematik och matematisk statistik, och dessa poäng får inte vara inom tillämpningar (vilket de lätt kan bli om man väljer fritt).