Regeringens nya terrorstrategi:
Del. 2.
Del. 2.
Citat:
De brottsbekämpande myndigheternas ansvar för att förebygga och bekämpa terrorism fokuserar på den säkerhetshotande verksamhet som personer i Sverige utför och inte på de argument och idéer med vilka denna verksamhet motiveras och rättfärdigas. Uppgiften går därför utöver traditionella brottsförebyggande åtgärder. Värdefulla insatser kan bedrivas av andra aktörer inom samhället, exempelvis skola, socialtjänst och kommuner liksom av frivilligorganisationer och forskningsväsendet.
Det förebyggande arbetet är viktigt av flera anledningar. Framförallt kan risken för terroristattentat minskas genom att färre personer utvecklar en vilja att begå eller stödja terroristbrottslighet.
Den fria tillgången till internet, mobilnätet m.m. är ett viktigt verktyg för att motverka antidemokratiska och extremistiska tendenser. Öppna och demokratiska samhällen med fria informationsflöden har bättre förutsättningar att stå emot propaganda och vilseledande information.
Förebyggande åtgärder bör ytterligare öppna upp för möjligheter att anmäla misstänkt beteende och skapa kontakt med individer som i handling visar sig vilja begå eller stödja terroristbrott. Arbetet bör dessutom bidra till att öka medvetenheten om demokratins grundvalar och till ett samhälle som ifrågasätter den våldsbejakande extremismens propaganda om intolerans, hot och våld. Utöver arbetet med att värna och stärka demokratin generellt bör åtgärder särskilt fokuseras på de individer som i handling visat sig ha påbörjat en process mot att stödja eller delta i någon form av våldsbejakande extremism och dess våldshandlingar. Samtidigt är det viktigt att följa upp de frågor om åsikts- och föreningsfriheten som arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism kan väcka. Det är viktigt att det förebyggande arbetet baseras på vetenskapliga undersökningar och beprövade metoder.
Målsättningarna på området innefattar en strävan att
– öka människors trygghet,
– effektivare hjälpa enskilda att undvika att bli indragna i våldsbejakande extremism och att få stöd om de vill lämna en sådan miljö,
– öka kunskapen om uppmaning och rekrytering till terrorism och våldsbejakande extremism, särskilt internets betydelse i sammanhanget,
– sprida kunskap till allmänheten, privata aktörer och myndigheter om drivkrafterna bakom terrorism och våldsbejakande extremism,
– stärka medvetenheten om det demokratiska systemets grundvalar, särskilt bland unga människor, och
– förbättra samordningen och samverkan mellan alla aktörer som arbetar med att förebygga terrorism, bl.a. genom ökad sektorsövergripande planering.
Regeringen har även gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att fördela medel till organisationer inom det civila samhället som genomför verksamhet för att stärka ungas demokratiska värderingar och därigenom förhindra att unga rekryteras till våldsbejakande extremism. Stödet har också fördelats till organisationer som genomför demokrati- och ledarskapsutbildningar för unga som kan agera som förebilder. Ungdomsstyrelsen fördelar även medel till avhopparverksamheter.
Ingen enskild myndighet kan ensam svara för allt som behövs för att behålla ett öppet och fritt samhälle. Ett antal myndigheters insatser visar på bredden av arbetet. Mycket tyder på att det finns utrymme för att utveckla och förbättra existerande åtgärder för att förebygga terrorism och våldsbejakande extremism.
Polisen genomför särskilda ansträngningar för att motverka brott med motiv att kränka en person på grund av hudfärg, nationellt ursprung, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.
Inom EU pågår flera olika projekt för att motverka våldsbejakande extremism. En polisiär fortbildningskurs i att upptäcka och förebygga radikalisering på lokal nivå ska tas fram. Innehållet i utbildningen hämtas från ett EU-finansierat projekt med elva deltagande EU-länder som kallas Community Policing Preventing Radicalisation & Terrorism (Coppra) som Säkerhetspolisen och övriga polisen deltagit i.
Sveriges samarbete med andra länder syftar främst till att minska hotet mot Sverige och svenska intressen. Dessa samarbeten bör därför vara i linje med de svenska bedömningarna av hotet från terrorism mot Sverige och svenska intressen.
5.2 Förhindra terroristattentat
Sammanfattning: Förhindrande av terroristattentat syftar till att upptäcka och minska hot samt stoppa pågående attentat. Förhindrande av attentat innebär också att utreda terroristbrottslighet och ställa ansvariga personer till svars för sina gärningar.
Inom detta område är det viktigt att bl.a.
– säkerställa moderna metoder för inhämtning av information,
– utöka tillsynsuppgifterna för Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden, och
– se över de tre tidsbegränsade lagarna med särskilda bestämmelser om hemliga tvångsmedel.
Det finns i princip två möjliga sätt att förhindra attentat. Det ena är att minska individens avsikt och vilja att begå attentat, vilket uppnås framför allt genom förebyggande åtgärder som beskrivits ovan. Det andra är att begränsa individers eller gruppers förmåga och möjligheter att genomföra attentat.
Regeringens målsättningar innefattar en strävan att
– minska risken för terroristattentat i Sverige eller mot svenska intressen och öka förmågan till tidig upptäckt av terroristbrottslighet,
– öka svårigheten att använda Sverige som bas för stöd till terrorism t.ex. terrorismfinansiering,
– tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Säkerhetspolisen, övriga polisen, andra myndigheter och andra aktörers ansvar för att förhindra terrorism,
– förbättra samverkan och samarbetet lokalt och nationellt för att effektivare kunna förhindra terroristattentat,
– fördjupa det internationella samarbetet för att minska hotet mot Sverige och svenska intressen och för att lämna relevant bidrag till andra länders legitima arbete för att förhindra terroristattentat,
– öka förtroendet för rättsväsendets myndigheters förmåga att möta
hotet från terrorism på ett rättssäkert och proportionerligt sätt, och
– öka kunskapen om hur terroristbrottslighet kan förhindras genom att ta tillvara dokumenterad erfarenhet från övningar och händelser, i större utsträckning basera arbetet på vetenskap och beprövad metod, ta tillvara möjligheterna med internet, säkerställa en hög kvalitet i brottsutredningarna och behålla en hög forensisk kunskap och kompetens.
Enligt kodexen om Schengengränserna får ytterligare kontroll vid de inre gränserna tillfälligt återinföras om det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller inre säkerheten. Exempelvis återinförde Sverige kontrollen vid sina inre gränser den 22–23 juli 2011 med anledning av terroristattentaten i Norge.
Inom EU finns två viktiga samarbetsorgan för brottsbekämpningen: Europol och Eurojust. Europol har fått ett tydligare mandat och ökat förtroende att hantera det polisiära samarbetet inom unionen. Europol arbetar bl.a. med att analysera och dela information om terrorism på europeisk nivå. Även Eurojust, som är ett organ för förbättrat åklagarsamarbete vid gränsöverskridande brottsutredningar, står under omvandling och kommer att få nya befogenheter och redskap som innebär ökade möjligheter till snabbare och säkrare resultat.
Inom EU har ett direktiv antagits som syftar till att harmonisera medlemsstaternas regler om skyldigheter för leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät att lagra trafik- och lokaliseringsuppgifter samt uppgifter som behövs för att identifiera en abonnent eller användare för att säkerställa att uppgifterna finns tillgängliga för avslöjande, utredning och åtal av allvarliga brott. De uppgifter som ska sparas svarar – enkelt uttryckt – främst på frågorna om vem som kommunicerade med vem, när det skedde, var de som kommunicerade befann sig och vilken typ av kommunikation som användes. Uppgifterna får inte avslöja innehållet i en kommunikation. Regeringen har lämnat förslag till genomförande av direktivet. Det föreslås även särskilda bestämmelser för att skapa ett tillfredsställande skydd för de uppgifter som sparas.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/18/62/21/53439d04.pdf
Det förebyggande arbetet är viktigt av flera anledningar. Framförallt kan risken för terroristattentat minskas genom att färre personer utvecklar en vilja att begå eller stödja terroristbrottslighet.
Den fria tillgången till internet, mobilnätet m.m. är ett viktigt verktyg för att motverka antidemokratiska och extremistiska tendenser. Öppna och demokratiska samhällen med fria informationsflöden har bättre förutsättningar att stå emot propaganda och vilseledande information.
Förebyggande åtgärder bör ytterligare öppna upp för möjligheter att anmäla misstänkt beteende och skapa kontakt med individer som i handling visar sig vilja begå eller stödja terroristbrott. Arbetet bör dessutom bidra till att öka medvetenheten om demokratins grundvalar och till ett samhälle som ifrågasätter den våldsbejakande extremismens propaganda om intolerans, hot och våld. Utöver arbetet med att värna och stärka demokratin generellt bör åtgärder särskilt fokuseras på de individer som i handling visat sig ha påbörjat en process mot att stödja eller delta i någon form av våldsbejakande extremism och dess våldshandlingar. Samtidigt är det viktigt att följa upp de frågor om åsikts- och föreningsfriheten som arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism kan väcka. Det är viktigt att det förebyggande arbetet baseras på vetenskapliga undersökningar och beprövade metoder.
Målsättningarna på området innefattar en strävan att
– öka människors trygghet,
– effektivare hjälpa enskilda att undvika att bli indragna i våldsbejakande extremism och att få stöd om de vill lämna en sådan miljö,
– öka kunskapen om uppmaning och rekrytering till terrorism och våldsbejakande extremism, särskilt internets betydelse i sammanhanget,
– sprida kunskap till allmänheten, privata aktörer och myndigheter om drivkrafterna bakom terrorism och våldsbejakande extremism,
– stärka medvetenheten om det demokratiska systemets grundvalar, särskilt bland unga människor, och
– förbättra samordningen och samverkan mellan alla aktörer som arbetar med att förebygga terrorism, bl.a. genom ökad sektorsövergripande planering.
Regeringen har även gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att fördela medel till organisationer inom det civila samhället som genomför verksamhet för att stärka ungas demokratiska värderingar och därigenom förhindra att unga rekryteras till våldsbejakande extremism. Stödet har också fördelats till organisationer som genomför demokrati- och ledarskapsutbildningar för unga som kan agera som förebilder. Ungdomsstyrelsen fördelar även medel till avhopparverksamheter.
Ingen enskild myndighet kan ensam svara för allt som behövs för att behålla ett öppet och fritt samhälle. Ett antal myndigheters insatser visar på bredden av arbetet. Mycket tyder på att det finns utrymme för att utveckla och förbättra existerande åtgärder för att förebygga terrorism och våldsbejakande extremism.
Polisen genomför särskilda ansträngningar för att motverka brott med motiv att kränka en person på grund av hudfärg, nationellt ursprung, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.
Inom EU pågår flera olika projekt för att motverka våldsbejakande extremism. En polisiär fortbildningskurs i att upptäcka och förebygga radikalisering på lokal nivå ska tas fram. Innehållet i utbildningen hämtas från ett EU-finansierat projekt med elva deltagande EU-länder som kallas Community Policing Preventing Radicalisation & Terrorism (Coppra) som Säkerhetspolisen och övriga polisen deltagit i.
Sveriges samarbete med andra länder syftar främst till att minska hotet mot Sverige och svenska intressen. Dessa samarbeten bör därför vara i linje med de svenska bedömningarna av hotet från terrorism mot Sverige och svenska intressen.
5.2 Förhindra terroristattentat
Sammanfattning: Förhindrande av terroristattentat syftar till att upptäcka och minska hot samt stoppa pågående attentat. Förhindrande av attentat innebär också att utreda terroristbrottslighet och ställa ansvariga personer till svars för sina gärningar.
Inom detta område är det viktigt att bl.a.
– säkerställa moderna metoder för inhämtning av information,
– utöka tillsynsuppgifterna för Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden, och
– se över de tre tidsbegränsade lagarna med särskilda bestämmelser om hemliga tvångsmedel.
Det finns i princip två möjliga sätt att förhindra attentat. Det ena är att minska individens avsikt och vilja att begå attentat, vilket uppnås framför allt genom förebyggande åtgärder som beskrivits ovan. Det andra är att begränsa individers eller gruppers förmåga och möjligheter att genomföra attentat.
Regeringens målsättningar innefattar en strävan att
– minska risken för terroristattentat i Sverige eller mot svenska intressen och öka förmågan till tidig upptäckt av terroristbrottslighet,
– öka svårigheten att använda Sverige som bas för stöd till terrorism t.ex. terrorismfinansiering,
– tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Säkerhetspolisen, övriga polisen, andra myndigheter och andra aktörers ansvar för att förhindra terrorism,
– förbättra samverkan och samarbetet lokalt och nationellt för att effektivare kunna förhindra terroristattentat,
– fördjupa det internationella samarbetet för att minska hotet mot Sverige och svenska intressen och för att lämna relevant bidrag till andra länders legitima arbete för att förhindra terroristattentat,
– öka förtroendet för rättsväsendets myndigheters förmåga att möta
hotet från terrorism på ett rättssäkert och proportionerligt sätt, och
– öka kunskapen om hur terroristbrottslighet kan förhindras genom att ta tillvara dokumenterad erfarenhet från övningar och händelser, i större utsträckning basera arbetet på vetenskap och beprövad metod, ta tillvara möjligheterna med internet, säkerställa en hög kvalitet i brottsutredningarna och behålla en hög forensisk kunskap och kompetens.
Enligt kodexen om Schengengränserna får ytterligare kontroll vid de inre gränserna tillfälligt återinföras om det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller inre säkerheten. Exempelvis återinförde Sverige kontrollen vid sina inre gränser den 22–23 juli 2011 med anledning av terroristattentaten i Norge.
Inom EU finns två viktiga samarbetsorgan för brottsbekämpningen: Europol och Eurojust. Europol har fått ett tydligare mandat och ökat förtroende att hantera det polisiära samarbetet inom unionen. Europol arbetar bl.a. med att analysera och dela information om terrorism på europeisk nivå. Även Eurojust, som är ett organ för förbättrat åklagarsamarbete vid gränsöverskridande brottsutredningar, står under omvandling och kommer att få nya befogenheter och redskap som innebär ökade möjligheter till snabbare och säkrare resultat.
Inom EU har ett direktiv antagits som syftar till att harmonisera medlemsstaternas regler om skyldigheter för leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät att lagra trafik- och lokaliseringsuppgifter samt uppgifter som behövs för att identifiera en abonnent eller användare för att säkerställa att uppgifterna finns tillgängliga för avslöjande, utredning och åtal av allvarliga brott. De uppgifter som ska sparas svarar – enkelt uttryckt – främst på frågorna om vem som kommunicerade med vem, när det skedde, var de som kommunicerade befann sig och vilken typ av kommunikation som användes. Uppgifterna får inte avslöja innehållet i en kommunikation. Regeringen har lämnat förslag till genomförande av direktivet. Det föreslås även särskilda bestämmelser för att skapa ett tillfredsställande skydd för de uppgifter som sparas.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/18/62/21/53439d04.pdf