Jag försökte ta livet av mig igår

Om man på allvar vill begå självmord slänger man inte i sig några kartor Citalopram (vem fan försöker för övrigt begå självmord genom en överdos SSRI?) medans mamma är hemma, och dagen efter startar man inte heller en tråd på flashback när man berättar om händelsen. Det gör man om man vill ha uppmärksamhet.

Oj, Ts.... fy fan vad jobbigt! Förstår det var en hemsk upplevelse! Hoppas du aldrig nånsin gör om det, eller försöker ta livet av dig på andra sätt, hur dåligt du än mår. Himla tur du klarade dig! Hur mår du nu?
Överdos kan ge svåra plågor, ja...personen kan dö under svårt lidande, illamående och smärtor. Jag tycker inte en enda människa ska ta livet av sig, men ska man dö bör det ske ögonblickligen och smärtfritt. Bäst dock leva sitt liv klart först, och sen dö av ålder i sömnen.

Jag har aldrig gjort några seriösa självmordförsök. Men haft tunga självmordstankar periodvis, mest pga min uppväxt var ett stort trauma. Har väl lite halvhjärtat försökt strypa mig med nån sjal. Har aldrig berättat det för någon tidigare, bara ni här som vet. Men ju äldre jag blir så blir saker också bättre, faktiskt. Jag tänker inte längre på barndomens fasor. Jag låter inte traumat definiera mitt liv. Jag fortsätter leva från nu. Jag vet jag kan ha ett bra liv, fast det ofta varit jättesvårt tidigare.

Jag hoppas du Ts får den hjälp du behöver, och att du kommer må bra.
Livet är för att levas, även om det innehåller svårigheter, och du ger själv livet en mening.
Bara för att uppmuntra dig lite får du en dikt, som jag tycker har en sällsam klang och kraft:
Den är skriven av Walt Whitman, amerikansk poet ( och gay )

Two falcons high up in the air
Two fish swimming in the sea
No more lawless than we

Vilka jävla fjortisfasoner, proppar i sig piller som hon inte har nån aning om vad dom egentligen gör.

Nu blev det nog ett litet missförstånd i min text.

Min mamma var givetvis inte hemma! Jag trodde att hon var hos min bror och fikade. Så hon stormade in i mitt rum med jacka och skor på.

Jag förstår inte er resonemang, att jag försökte ta livet av mig med citalopram bara var korkat? Man kan ta livet av sig med i princip alla tabletter som finns. Det handlar om mängden tabletter som man tar, med eller utan alkohol etc.

Jag är jävligt tacksam att jag inte tog spritflaskan från vitrinskåpet som grädden på moset, för då hade jag garanterat förstört hjärnan.

Din mamma var inte hemma men lyckades ändå storma ditt rum?

Känns inte som att du är själmordsbenägen egentligen utan det där som du gjorde verkar mest vara ett rop på hjälp, men visst jag kan ha fel och ska inte trigga igång ditt självmordstänk. Men ärligt talat du är ung och många kan känna sig vilsna i den åldern, du har säkert hört det tusen gånger tidigare men ingenting blir faktiskt bättre om du tar livet av dig, vad vinner du på det? Tänk dig dina föräldrar som förmodligen har kämpat för dig hela sitt liv, och så går du bara och slänger bort det. Det kommer bli bättre om ett par år när du är färdig med plugget och har egen lya, se det lite som att du befinner dig i en formsvacka för tillfället bara.

Beklagar att du mår dåligt, dock så förefaller ditt försök mer vara ett rop på hjälp/uppmärksamhet än ett seriöst självmordsförsök. Läkare är frikostiga med att skriva ut SSRI just av den anledningen att det är ett av de mer ofarliga läkemedlen på marknaden.

Du försökte inte ens.
Du kontrollerade inte huset så att ingen var hemma och så att ingen skulle närvara inom några timmar och du hade inte läst på om substansen du tryckte i dig.

Om du slänger i dig RÄTT substans så slipper du plågas till döds och det går hyfsat fort.

Leds på dessa egocentriska självmord al'a "rop på hjälp". Visserligen har jag viss förståelse för de unga som inte vet bättre, men en vuxen människa (flashbackindivid >18år) borde väl ändå inse konsekvenserna av sitt handlande?

Varför utsätta sina medmänniskor, familj och anhöriga för en sån extremt vedervärdig upplevelse annars? Är det dem ni vill illa? Måste man ta sitt liv ska det göras ordentligt.

Måste finnas hundratals sätt som är bättre lämpade för att erhålla hjälp, kan man tycka..

Sen tycker jag vidare att det är egoistiskt att göra dessa försök, då de när de uppmärksammas tar ambulans/akutresurser från andra uppdrag, såsom verkliga akuta somatiska sjukdomar.

Mår man grymt jävla dåligt och försöker ta livet av sig på impuls kan jag mycket väl förstå att det blir ogenomtänkt. Man tar dom mediciner man har tillgängligt och bara hoppas på att det går fort. Dom flesta vill ju dö fort. Sen blir det ju då oftast inte bra när resultatet blir ett slarvigt och impulsivt självmordsförsök. Människan är seg och vill man döda sig själv går det ju självklart bättre om man planerar. I övrigt är det ju skonsamt att man i varje fall inte slänger sig framför ett tåg som det var nån som skrev. Men någon måste ju hitta en och jobbigt för någon blir det ju oavsett.

Men jag tror att hur ett självmordsförsök ser ut lär vara en bättre indikator på personens state of mind än något som faktiskt har med kompetens eller liknande att göra. Jag har överdoserat en del tabletter men det var mest i mitt fall som "om jag dör? jag bryr mig inte. och alla andra kan dra åt helvete". Sen visste jag att tabletterna inte skulle vara skadliga på det sättet, har hört från läkarklasskompisar att det skall vara rent logiskt/biokemiskt/fysiologiskt omöjligt att ta livet av sig med benso (gick dock inte på den lektionen och kompisen mindes inte hur det funkade). Antar dock att det borde vara nåt i stil med:

Benso -> stärker gaba synapser (hjärnans inhibitoriska del) vilket gör en seg och kan lindra ångest
Benso i överdos -> man slocknar, somnar, men reflexer och andning/hjärtslag har antagligen inte mycket med gaba att göra. -> resultat: man somnar bara (ingen givande eller riktig sömn antagligen, alkohol som har samma funktionsmekanism afaik gör att hjärnan fungerar för dåligt för att kunna sova på riktigt varför många vaknar tidigt dagen efter, fulla av energi men knappast utvilade bara för att hjärnan börjat då funka som den ska igen) men man slutar aldrig att andas och hjärtat slutar inte slå.

För att dem är okunniga fjortisar som du naturligtvis. Och en överdos är helt olika på olika droger förstår du väl?

Det var ett epilepsianfall. Folk som säger krampanfall menar 99,9% av gångerna ett grand mal epilepsianfall.

Det var ju du som klagade på att man känner alla symptomen, det är klart som fan att du gör om du bara tar od på random medicin. Vill man verkligen dö så spenderar man alla sina pengar på att köpa fentanylplåster, löser och skjuter lösningen i venen. jag har svårt att se att man skulle vara medveten och må dåligt då.

Hejsan TS!
Skönt att du klarade dig och känner att du inte vill göra om det.
Jag har själv försökt att avsluta livet med piller å alkohol. Jag borde faktiskt ha dött men gjorde det konstigt nog inte...
Mådde så jävla kass å skrev ett brev till min familj osv, tog på mig kläder jag tyckte var passande, la mig på sängen och inväntade döden. Livet kunde liksom inte bli värre tänkte jag då.
Det kunde bli värre, för jag vaknar på sängen dagen efter på kvällen och har en sån jävla baksmälla att jag knappt inte kunde gå, satan i gatan så dålig alltså
Ingen visste ju om det heller så det vara bara att försöka resa på sig. Just då kände jag det som att det helt enkelt inte var min tid att lämna in än, för jag borde som sagt egentligen ha dött på den blandningen...
Hemskt att skratta åt det kanske, men det kände så ironiskt på nåt sätt att jag verkligen inte trodde det kunde bli värre å vaknar å mår liksom sju resor värre hehe!

Men jag tror att jag på nåt sätt faktiskt behållit den där känslan med att jag plockas nog ifrån livet när det är min tur och jag inte har nåt mer att tillföra... försök att tänka så du också, det hjälper lite när man mår dåligt.
Lycka till i livet!