Vilken är den bästa boktiteln?

Jag gillar skarpt Flann O'Brien och särskilt denna titel som får en att bli nyfiken

At Swim-Two-Birds som på svenska blir Sanning är ett udda tal vilket faktiskt var O'Briens eget förslag till titel (Truth is an odd number)

Tom Wolfe har också en del titlar som gör att man vill läsa böckerna

The electric Kool-Aid acid test
The bonfire of the vanities som nästan blir ännu bättre på svenska, Fåfängans fyrverkerier

Förhoppningsvis kan någon författare av kiosklitteratur som skriver om en metodisk mördare låna titeln från Eike Petermanns epos

Analytiska metoder

Fastän den egentligen handlar om matematisk analys så är det en perfekt titel på en seriemördarbok.

"I have no mouth and I must scream" av Harlan Ellison. Jag har inte läst den eftersom jag anar att den inte kan leva upp till titeln.

"Fahrenheit 451" - smaka på den. Den heter så därför att det är vi den graden papper fattar eld. Töntigt att Michael Moore plagierade den till sin film om Bush...

Det måste ha varit ett av mina första inlägg, nu blir jag nostalgisk.

Jag lägger till Förlorade illusioner, eftersom det är en perfekt sammanfattning av livet, och Remarques Den svarta obelisken pga referensen till att Adolf Hitler lär ha beställt en obelisk i svart granit till sitt mausoleum.

Jag gillar korta, koncisa och helst enstaviga titlar. Dessvärre börjar de väl ta slut vid det här laget.

Dune är nog favoriten i alla fall. Ligger så skönt i munnen.

Brave New World - ger verkligen en underbar känsla.
High Fidelity
Äcklet och Idioten passar också
Här kommer Gud och hon är en katt eller vad den heter. Roligt.

One Flew Over the Cuckoo's Nest är också väldigt trevlig.

Tough guys don't dance
Norman Mailer

Glöm för all del inte bort "Pe culmile disperarii" ("På förtvivlans krön") - den håller jag som den tjusigaste.

Bernanos "Sous le ciel de Satan" är fasansfullt snyggt! Men där ska även Anders Österling krediteras för en tjusig översättning: "Under djävulens färla".

Avslutningsvis, när jag ögnar genom bokyhllan, fastnar jag ofta direkt vid Luis Aragons "Le Con d'Irène" ("Irenes fitta").

Titeln Brave new world är lånad från Shakespeares Stormen.
En titel som etsade sig fast i mitt huvud när Gullebyxan skrev om den i frågesports tråden är Håll käften och var söt av Vita Andersen.
Två andra jag titlar jag gillar är Musils Mannen utan egenskaper och Vid Grand Central Station där satt jag och grät av Elizabeth Smart.

Jag vet, men det gör den knappast sämre, eller hur?
Håld kaeft og var smuk, som den heter på orginalspråk, avskyr jag. Dels för att Vita Andersen får alla övriga danskor att skämmas genom sitt författarskap, dels för att det låter så vulgärt.