Boendestöd?

Har lite funderingar på det här med "boendestöd"

Jag lider av depression och panikångest/generell ångest. Bor hemma hos föräldrarna än så länge är 24 år snart. Vill kunna flytta, men att flytta ensam skrämmer mig något enormt. Vet inte om jag kommer klara av det. Kom på att det ju finns något som heter "boendestöd" ? vem har rätt till sånt? vad gör dom? kan man bara få det om man har någon diagnos som tex Asperger eller liknande?

Det är biståndsbedömare hos socialtjänstens underavdelning (här heter den funktionshinder- och vuxenenheten) som avgör om du har rätt till bostöd.

Du tror inte bara det kan vara en barriär du behöver ta dig igenom då?

Vid tex Lss-insatser ( lagen om stöd och service) så är man berättigad till stöd om man tex är utvecklingsstörd eller hör till någon diagnos inom autismspektrum, som Asperger syndrom. Ibland är det behovet som avgör, och inte diagnosen i sig. ( detta gäller tyvärr ej Lss. Många med Adhd som skulle vilja ha stöd via Lss får ej det, för de hör ej till de diagnoser som är berättigade till Lss ) Vad jag vet så kan även psykiskt sjuka ha rätt till boendestöd. Det beror väl på graden av psykisk sjukdom och i vilken mån man inte klarar sina dagliga sysslor hemma. Vet en tjej som har boendestödjare ett par gånger i veckan som tex hjälper henne gå och handla mat, eftersom hon är rädd att gå ut ensam. Hon har psykiska besvär efter sin svåra uppväxt och har beviljats boendestöd sen många år tillbaka. Och en kvinna som jag träffat som jobbar som just boendestödjare har jobbat hemma hos psykiskt sjuka personer för att hjälpa dem med vardagssysslor de har svårt att klara på egen hand. Om du har rätt till boendestöd så antar jag att du tillsammans med ansvarig myndighet bestämmer vilken hjälp du ska ha och hur ofta. En del har boendestöd regelbundet, men rätt sällan, andra betydligt oftare.

Tänk på att myndighetspersoner kan vara lite knepiga, men stå på dig och ta gärna med dig en anhörig som stöd vid möten. Kolla med soc, lss-handläggare eller tex en kurator inom vården ifall du är berättigad till stöd. Kanske är det så att du faktiskt klarar mycket mer än du tror, men om du har varaktigt behov av hjälp i din vardag så bör du också få det. Som sagt, stå på dig, var envis och ta reda på så mycket du kan om dina rättigheter. Är det sen så att du klarar alltmer själv, kan man ju då minska eller avsluta boendestödet för dig. Ta mod till dig och hör dig för med soc hur det är med såna här insatser. Och skulle de neka dig kan du dels överklaga, dels höra om det går att få hjälp via någon annan instans.

Psykiska problem -> PoP
/Mod

Det kan säkert vara så att det är en barriär jag måste ta mig igenom, men jag är rent ut sagt livrädd. Sjukt att vara 24 år och livrädd att flytta ensam, men jag har sånna psykiska problem. Suttit med panikångest hela dagen som vanligt och morsan har fått klappat mig på ryggen och försökt lugna ner mig, om jag bott själv vet jag inte vad jag hade tagit mig till!

Just med städning och så är väl inget problem egentligen tror jag. Håller rätt bra ordning. Det handlar nog mer om ensamheten, eller att jag kommer stänga in mig i hemmet.

bostödet följer ju brukarens behov. det är ju "hjälp till självhjälp i vardagen". dom kan följa med en och handla, eller ta en fika, eller gå till biblioteket. sånt vardagligt som kanske inte funkar alla gånger. Men du låter, sorry to say, mer i behov av bra vänner än bostöd. Hoppas du har det.

Går du hos en kurator? Annars tycker jag att de är bästa sättet för dig att kanske få en kontakt och kanske då få hjälp med att finna en boendestödjare och som andra skrivit så e du nog även i behov av bra vänner som kan stötta dig i vardagen en boendestödjare kan ju inte vara hos dig 24/7 och de kan ju vara olika som kommer så får du förtroende för en så kanske de går på semester och sen får du ångest för att du inte känner personen som ska hjälpa dig i vardagen ? =/ Vet inte men tror att de är kurator som du ska kontakta om dem inte vet så ring via kommunens växel och bli kopplad till handikappsomsorgens kurator för hon har bra koll på sånt där, har du ens ett jobb du går till så att du skulle kunna ha en lägenhet överhuvudtaget?

Tråden har en del år på nacken, men man uppmanas ju här att söka efter befintliga trådar snarare än att starta nya.

Boendestöd har i många kommuner inget äkta engagemang för sina brukare. Jag har haft boendestöd en längre tid och de har tydligt gjort klart för mig att boendestödets mål är att avsluta sina insatser, dvs målet är att de egentligen inte ska behövas. Å ena sidan har flera av dem sagt att de har valt sina jobb för att de gillar att hjälpa och jobba med människor, å andra sidan är alltså målet att de ska avsluta sina insatser. De hänvisar också till den ordinarie psykiatrin när man får allvarligare problem, dvs det är inget som de ska behöva hjälpa folk med.

Vad är kraven för boendestöd egentligen?

Jag har klarat mig rätt bra men har väldiga problem med att prioritera rätt i livet och sköta uppgifter som jag borde sköta. Jag följer mina intressen istället.

Jag har högfungerande autism/asperger. Är det bara att ringa till socialtjänsten och säga "hej" så kommer det två unga snygga tjejer och hjälper mig göra saker i rätt ordning och rätt prioriteringar?

Tjenare Fido

Det finns inget facit mig veterligen utan det görs personliga bedömningar. Men här ska du få lite råd som kan öka dina chanser.

Förberedelser innan hembesök av socialtjänsten

1. Spara alla dina sopor i 2 månader
2. Spara all disk lika länge
3. Städa fan inte någonting och strö saker omkring dig.
4. sluta öppna din post ca 2 månader (spara alla möjliga brev men glöm inte att lösa av räkningar så du inte får problem på riktigt) det är viktigt är att du har en bra bibba post att sticka under näsan på soc.
5 Låna några katter och töm inte lådan tills det att det börjar lukta gött
6 lägg in dig på psykakuten en vecka pga att du är sönderstressad (det kan vem som helst göra spela lite suicid eller kom på något annat och stå på dig bara tills de tar emot dig) här inne pratar du flitigt om att du behöver ha hjälp med struktur i vardagen äter mat och får lite justa mediciner och du kan absolut inte tänka dig att gå hem de närmsta dagarna eftersom du mår så jävla dåligt

OBS var i förberedelserna också noga med att lukten inte går ut i trappuppgången etc för då får du småstäda lite under tiden!!!!

Gör precis så som du skrev, kontakta socialtjänsten och be att få tala med en biståndshandläggare. Här säger du sedan hur jävla svårt livet är, du har sopor och disk staplade längs med väggarna, Du luktar hummer eftersom tvättmaskinen gick sönder i fjol och din sociala fobi gör att du ändå inte träffat någon de senaste 5 åren och att du även har svårt att duscha eftersom du inte har tid eftersom du spelar tv-spel dygnet runt. Säg att det kommit klagomål från grannarna på lukt i trappuppgången och att hyresvärden varnat dig och du riskerar att bli vräkt samt att du inte släppt in någon i bostaden på 10 år.. hela situationen gör dig enormt stressad. På frågan om hur du försörjer dig kan du enklast svara att mamma och pappa betalar såvida du inte har f-kassa för det är alltid gångbart och sätter lite guldkant på ansökan. men utveckla inte din ekonomiska situation beträffande inkomst gentemot socialtjänsten för det har ingen påverkan egentligen i att ansöka om boendestöd så länge du inte ansöker om försörjningsstöd vilket hade varit det absolut bästa egentligen för det är ett säkert kort för boendestöd. Men du får ju ljuga så det går ihop. Däremot säg att du det senaste även slutat öppna din post och att du inte vet varför och du har en massa inkasso naturligtvis och att det är en tidsfråga innan kronofogden blir inblandad.

Tjata hål i huvdet på biståndshandläggaren och se till att de gör ett hembesök där du visar upp din misär i all sin prakt och där du behöver ha hjälp att kunna jobba framåt och att du läst på nätet om boendestöd och att det känns som att det skulle vara den bästa lösningen för dig.

Så ska du se att du får hjälp att ansöka och även med stor sannolikhet kommer att bli beviljad detta. Se till att du i beställningen mot socialtjänsten är jävligt noga med att ett av dina mål är att bryta social isolering och att promenader är motmedel samt att du även också behöver öva på att åka buss med boendestödet. kanske du måste boka en tid på psyk också för att få lite understöd och dokumentation till din historia ifall det skulle behövas. lite extra ammunition är alltid fint att ha.

Ok och nu lämnar du hem katterna och städar fort som fan hela lägenheten och går och dushar och öppnar din post medan du väntar på att boendestödet hör av sig och bestämmer tid för att träffa dig.

Härifrån totalt nekar du dem att komma in i lägenheten och du vill alltid träffas på utsidan för en promenad och åka buss tills du känner dig trygg. Och eftersom det är ett av dina mål i beställningen så kommer du undan med detta. Nu kan du träffa alla på boendestödet och sedan väljer du ut de unga snygga tjejerna som du bara vill träffa och meddelar biståndshandläggaren att du bara vill träffa dessa eftersom du känner trygg med dem. och sedan avbokar du alla möten med alla andra förutom dessa tills de ger med sig och inser att du bara träffar dem. Sedan kan du promenera med dem och åka buss tills du snurrat upp dem och kan hitta på annat kul med dem. Allt med tiden berättar du att de är så bra för dig att du påbörjat jobbet med de andra målen i lägenheten själv. Tills den dagen du bjuder hem dem och visar resultatet.

Så varsågod en vattentät historia hur du får egentid med unga snygga tjejer. Om alla var fula så får du byta kommun bara tills du hittar några som funkar.

Observera att om du kan trycka in att du har lite aktivt missbruk i din historia så är det alltid ett stort plus i kanten. Få saker gör scoailtjänsten så besatta och ivriga att utföra sin kirurgi som missbruk. Men du måste som sagt ljuga så att det går ihop.

Sedan kommer du att ha lite trista saker i din journal hos soc i 5 år men vad är det man säger, lite får man tåla.

Lycka till nu Fido

Tjenare,

Nu har det ju gått lite tid. Behövde inte göra något av det där... Bor i hus och har det ganska städat. Posten behöver jag inte fejka. Flera lådor fulla av oöppnad post. Jag missbrukar inget.

Ringde bort till soc och en biståndshandläggare ringde tillbaka. Det löste sig på en gång typ. Behövde inte göra någon ansökan, telefonsamtalet räckte. Sen var jag dit på ett kort möte bara. De fick kontaktuppgifter till psykiatrin, men vet inte om de ringde dit?

Det står redan en del trista saker i journalerna hos soc. Haft lite otur. Jag tror inte att det här påverkar helhetsbilden negativt.

Det är väl inte helt klart. Ena ansökan är godkänd, men ska få hjälp från två avdelningar. Fått jakande besked via telefon från den andra också. Måste ju ändå säga att jag blev positivt överraskad över hur enkelt och smidigt det gått.

Är det alltid så här enkelt? Eller finns det någon baktanke tror du?