Skillnad på Rawls och Nozicks teori om rättvisa

Skulle behöva hjälp att förstå skillnaden mellan Rawls och Noziks teori om rättvisa.

Som jag har förstått det så tycker Rawls att man ska utgå från den sämst ställda gruppen i samhället men då bara om de inte går in på andras inviders rättigheter t.ex. äganderätten.

Nizick tycker inte att man ska göra omfördelning utav samhället för att det då kränker andra människors rättigheter.

Saken är den att jag finner teorierna ganska lika i det jag förstått. Jag vet dock att så inte är falllet så om skulle vara jättetacksam om nån kunde förklara vad jag missat?

Rawls pratar om rattvisa utkomster. Huruvida t.ex. en fordelning ar rattvis beror pa hur sjalva fordelningen ser ut. Om t.ex. ett fatal personer ager all mark i ett samhalle och resten blir utan, sa kan man fran Rawls perspektiv argumentera for att fordelningen ar orattvis. Nozick, a andra sidan, menar att det inte spelar nagon roll hur resurserna ar fordelade. Det ar hur fordelningen uppstod som avgor huruvida den ar rattvis eller ej. Jag minns inte ordagrant, men Nozick talar om legitimt forvarv och legitima overforingar (samt korrigering av olegitimt forvarv och olegitima overforingar). Sa lange en egendom ursprungligen forvarvades pa ett legitimt vis (t.ex. genom att skapa foremalet i fraga) och sa lange egendomar byter hand via frivilliga overforingar sa ar den slutliga fordelningen alltid rattvis. Rattvisa kommer ur rattighetsbegreppet, och for Nozick ar aganderatten fullstandig. Nar alla har ratt att gora med sin egen egendom precis vad de behagar sa ar allting som gors utan tvang ocksa rattvist, d.v.s. i enlighet med aganderatten. Oavsett vad slutresultatet blir.

Han menar att om man tittar pa hur mycket vissa har och hur lite andra har, bestammer att fordelningen ar orattvis och upprattar ett resursomfordelande system (t.ex. progressiv beskattning), sa ar det att ogiltigforklara alla individers handlingsfrihet och formaga att avgora vad som ar bast for dem sjalva. Om alla borjar med en helt jamn fordelning av allting sa kommer folk genast att borja byta foremal, eftersom olika individer far ut olika grader av tillfredsstallelse av olika typer av egendom. Sa fort folk borjar att handla med varandra sa blir fordelningen ojamn; vissa far mer av ett visst slags foremal och andra far mer av ett annat. Politisk omfordelning ar att standigt ogiltigforklara denna process dar folk utfor frivilliga byten for att bli lyckligare och nollstalla samhallet med jamna mellanrum bara for att folk inte vet sitt eget basta.

Har bara läst Nozick's bok men som jag förstått det är det en stor skillnad på hur systemen är uppbyggda. Rawls ligger extremt nära utilitarismen i sin struktur, skillnaden är att han förordar en maximin princip snarare än maximerings princip, det är den enda egentliga skillnaden mot utilitarismen.

Nozick däremot bygger på rättigheter i Lockes anda, vilket blir en helt annan struktur. Skillnaden blir gigantisk eftersom Rawls får ett fungerande system som är väldefinierat och har en matematisk struktur som tillåter att man konsistent kan behandla alla typer av frågor. Nozick däremot har ett inkomplett system som är fyllt med översimplifieringar, interna motsättningar och totalt absurda konsekvenser. Som natt och dag.

Intressant det här.

Vad har för dom för argument för att äganderätten skulle ha en orubblig position i frågan om rättvisa?