Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2024-03-26, 22:39
  #1
Medlem
Hejsan Flashback, vänder mig hit då jag själv inte har någon hundvana eller direkt kunskap i ämnet.

Så lite om bakgrunden till mitt problem.

Jag bor med min familj och två små barn (Båda under fem) ute i skogen kan man säga med ett par villor som grannar.
Närmaste grannen som bor ca hundra meter bort är ett äldre par som närmar sig pension, båda är väldigt vänliga och vi har bra kontakt.

För ca ett år sedan berättade dom att dom skulle adoptera en Rottweiler som omhändertagits av Länsstyrelsen, dom berättade att dom inte får veta varför den blivit det men att den skulle ha "klippt" svans och det tydligt skulle vara tecken på att den inte haft det bra.

Jag tänkte att det säkert skulle bli bra då dom båda enligt dem själva haft flertal hundar tidigare.

Hunden kommer och det är en väldigt stor hund, jag är 1.80 och den når upp till min höft och i början gick det bra för mig att komma fram och klappa den men när den kom nära mina barn så började den direkt morra sådär som när den drar luft inifrån, frun sade då att det bara är för att den inte gillar hastiga rörelser och den behöver vänja sig.
Fine tänkte jag och vi körde på som vanligt.

Första incidenten hände förra sommaren då den "rymde" och sprang över till vår tomt där bara min fru och våra barn var, min fru är extremt hundrädd så hon sprang in i uterummet och stängde dörren efter sig, den stod då utanför dörren en bra stund och bara observerade dom.

Jag började nu bli mer misstänksam på hunden och när den fortsatte aggressivt morra mot mina barn varje gång den kom nära dom så valde jag att barnen inte skulle vara nära den längre.

I höstas när jag varit och plockat svamp och träffade på frun ute med hunden frågade jag om hon ville ha lite svamp vilket hon gärna ville, denna gång när jag kom nära dom började den morra mot mig och gjorde utfall mot min hand, jag hann som tur ta bort handen innan jag blev biten.
Efter detta har jag valt att inte längre gå fram till hunden.
Frun ursäktade hunden med lite sånt där beteende som äldre damer kan ha typ "Men sådär får du inte göra lilla vän" ah ni kanske fattar.

För någon vecka sedan när frun skulle ut med hunden så började den små jogga mot mig innan hon fått på den kopplet, den närmade sig när jag satt på trappen och när jag ställde mig upp då jag numera inte alls känner mig säker på hunden började den skälla och morra och hoppade på bakbenen som att den var beredd på utfall.

Jag upplever som ni kanske ser i historien att hunden beter sig bättre när den är ute med mannen än med frun.

Tack om ni tagit er igenom historien såhär långt men min frågeställning är som följer:

1. Tror ni hundkännare att min oro kring hundens kapacitet att skada någon (Speciellt barnen jag är rädd för då sommaren snart kommer och dom kommer börja springa runt härute) är befogad eller är det mer att den är beskyddade av sina ägare och att så länge vi håller oss borta så bör allt vara lugnt?

2. Finns det något jag kan göra för att få hunden mindre aggressiv gentemot mig/oss, dvs något i vårat beteende eller hur vi bemöter hunden?

Jag förstår såklart att jag kan behöva prata med paret och har tänkt att om det sker någon mer incident så kommer jag behöva sätta mig ner med dom och berätta hur vi känner och förhoppningsvis hitta någon lösning.

I sista utväg vet jag även att jag kan vända mig till länsstyrelsen men vill såklart inte behöva gå så långt.

Tacksam på alla tankar och tips

Mvh
Citera
2024-03-26, 23:23
  #2
Medlem
Baalzamons avatar
Ägarna måste göra klart för den att den inte kan uppföra sig så. De verkar inte vara kapabla att ta hand om en sådan hund.
Citera
2024-03-26, 23:33
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Mr.J-son
Jag började nu bli mer misstänksam på hunden och när den fortsatte aggressivt morra mot mina barn varje gång den kom nära dom så valde jag att barnen inte skulle vara nära den längre.

Mvh
Ja det är nog bäst att barnen inte har någon kontakt med denna hund. Hunden är antagligen skadad psykiskt om Länsstyrelsen har omhändertagit den.
Citera
2024-03-26, 23:50
  #4
Medlem
AnnaChiaras avatar
Jag hade inte tagit några risker utan köpt 10 meter rådjursnät på granngården och nätat in trädgården på den del barnen leker, och den del som är kopplat till uterummet. Hur det än löser sig, kommer det att ta tid, och under tiden måste din fru och barnen vara trygga. Det kan bara du kontrollera på din egen tomt.

Jag skulle också ringa länsstyrelsen och prata med en handläggare om hunden. Du skulle kunna ringa en länsstyrelse i en annan kommun först, för att anonymt få lite bekräftelse på situationen. På din länsstyrelse kanske de könner igen hunden om du ringer dit med en gång.
Citera
2024-03-27, 00:09
  #5
Avstängd
Ollontjusares avatar
Rottweiler är en av de värsta hundraser som finns, extremt aggressiv och lynnig i humöret dom kan vända på en femöring, många polismyndigheter runtom världen har dessutom förbjudit hundrasen p.g.a dess extremt hårda bettstyrka, blir en vuxen man attackerad av rottweiler är det stor risk för att det blir men för livet.

Det är en fara och hot mot dina barn, att polisanmäla och trassla med myndigheter är bara att glömma, dom bryr sig inte förrän det ligger ett dött barn på uppfarten.

Förgifta fanskapet eller skjut den och iscensätt en bilolycka, känner du jägare borde du kunna fråga om olika tricks, varg har förgiftats i vissa områden så där får man en referens för mängd och kemikalie mm.

Döda hundjäveln innan den dödar dina barn!
Citera
2024-03-27, 00:21
  #6
Medlem
Det är uppenbart att dom inte klarar av den och ska ha kvar den.
Jag vet hur det är att leva i denna typ av skräck då min hund blev attackerad av en stor xl bully för ett år sen, den kom rusandes när jag och hunden var påväg hem. Och det var ett sånt där mesigt par. En tanig kvinna som höll i kopplet och ibland deras lilla dotter. Min hund klarade sig tack vare att han är snabbare och hittades över en mil bort här i storstaden många timmar senare.

Men överfallet satte spår i mig och hunden bodde i huset bredvid. Dom flesta grannar i området hade en historia med den hunden. Kände mig osäker varje kväll jag gick ut. Och mitt ena barn som förr brukade gå ut med hunden fick sluta med det. I dag är min hund rädd för allt möjligt han inte var rädd för innan. Hunden har tack o lov flyttat nu.

Men den var också sån som morrade när man kom nära.
Nej fyfan. Anmäl dom till länsstyrelsen direkt. Det är ingen frisk hund. Men jag hade nog satt upp ett stängsel runt tomten om den är relativt liten, för som andra skrivit kan det säkert ta tid innan nåt händer, om det ens gör det.

Tycker inte att det är ni som ska anpassa er utan dom ska se till att den inte sätter sin fot hos er! Varför måste den t.ex. vänja sig vid era barn? Vad betyder "bra kontakt" utöver det vanliga småpratet man har med grannar?
__________________
Senast redigerad av Patchoulioud 2024-03-27 kl. 00:41.
Citera
2024-03-27, 00:24
  #7
Medlem
Flaklypans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mr.J-son
Hejsan Flashback, vänder mig hit då jag själv inte har någon hundvana eller direkt kunskap i ämnet.

Så lite om bakgrunden till mitt problem.

Jag bor med min familj och två små barn (Båda under fem) ute i skogen kan man säga med ett par villor som grannar.
Närmaste grannen som bor ca hundra meter bort är ett äldre par som närmar sig pension, båda är väldigt vänliga och vi har bra kontakt.

För ca ett år sedan berättade dom att dom skulle adoptera en Rottweiler som omhändertagits av Länsstyrelsen, dom berättade att dom inte får veta varför den blivit det men att den skulle ha "klippt" svans och det tydligt skulle vara tecken på att den inte haft det bra.

Jag tänkte att det säkert skulle bli bra då dom båda enligt dem själva haft flertal hundar tidigare.

Hunden kommer och det är en väldigt stor hund, jag är 1.80 och den når upp till min höft och i början gick det bra för mig att komma fram och klappa den men när den kom nära mina barn så började den direkt morra sådär som när den drar luft inifrån, frun sade då att det bara är för att den inte gillar hastiga rörelser och den behöver vänja sig.
Fine tänkte jag och vi körde på som vanligt.

Första incidenten hände förra sommaren då den "rymde" och sprang över till vår tomt där bara min fru och våra barn var, min fru är extremt hundrädd så hon sprang in i uterummet och stängde dörren efter sig, den stod då utanför dörren en bra stund och bara observerade dom.

Jag började nu bli mer misstänksam på hunden och när den fortsatte aggressivt morra mot mina barn varje gång den kom nära dom så valde jag att barnen inte skulle vara nära den längre.

I höstas när jag varit och plockat svamp och träffade på frun ute med hunden frågade jag om hon ville ha lite svamp vilket hon gärna ville, denna gång när jag kom nära dom började den morra mot mig och gjorde utfall mot min hand, jag hann som tur ta bort handen innan jag blev biten.
Efter detta har jag valt att inte längre gå fram till hunden.
Frun ursäktade hunden med lite sånt där beteende som äldre damer kan ha typ "Men sådär får du inte göra lilla vän" ah ni kanske fattar.

För någon vecka sedan när frun skulle ut med hunden så började den små jogga mot mig innan hon fått på den kopplet, den närmade sig när jag satt på trappen och när jag ställde mig upp då jag numera inte alls känner mig säker på hunden började den skälla och morra och hoppade på bakbenen som att den var beredd på utfall.

Jag upplever som ni kanske ser i historien att hunden beter sig bättre när den är ute med mannen än med frun.

Tack om ni tagit er igenom historien såhär långt men min frågeställning är som följer:

1. Tror ni hundkännare att min oro kring hundens kapacitet att skada någon (Speciellt barnen jag är rädd för då sommaren snart kommer och dom kommer börja springa runt härute) är befogad eller är det mer att den är beskyddade av sina ägare och att så länge vi håller oss borta så bör allt vara lugnt?

2. Finns det något jag kan göra för att få hunden mindre aggressiv gentemot mig/oss, dvs något i vårat beteende eller hur vi bemöter hunden?

Jag förstår såklart att jag kan behöva prata med paret och har tänkt att om det sker någon mer incident så kommer jag behöva sätta mig ner med dom och berätta hur vi känner och förhoppningsvis hitta någon lösning.

I sista utväg vet jag även att jag kan vända mig till länsstyrelsen men vill såklart inte behöva gå så långt.

Tacksam på alla tankar och tips

Mvh

Till och börja med, en Rotteiler är inte en "mördarhund" utan en vallhund! Dvs den har framavlats att skydda fårflocken mot tex varg, därav storleken! (till skillnad från Dobbermann som är attackhund!)

Nu till frågorna.

1: Prata med ägarna som måste ge hunden "instruktioner" om vart deras markgränser går!

2: En hund älskar alltid "godis" tex varje gång hunden dyker upp så får han/hon en godis vilket då tränar den till att ni är ett gott intryck och kanske tom börjar fö
En hund är naturligt inte aggressiv mot människor och kan ganska enkelt tränas till att var lojal snarare än att vara aggresiv. MEN visst en snippad Rottweiler är som en människa utan tunga, svårt att kommunicera då den inte kan visa om den är glad, arg, rädd eller rentav aggresiv!

Hade jag vart dig så hade jag köpt lite goda levergodis för hundar så nästa gång han kommer och skall morra, ge "släng" han en lever godis och inom kort så tror jag att han mer vill flytta till er än att stanna hos sin ägare!

Har han dock tränats till att bitas så skall ni kräva att ägarna kopplar honom!

En frisk hund attackerar inte en person utan att den blir hotat om ens då! Du (eller dina barn) kan säkert få han att sitta el ligga bara genom att ge han en godis!

Det är ingen skillnad på en Chiuwawa eller en Rottweiler, bara storleken som gör att du blir rädd!
Citera
2024-03-27, 02:35
  #8
Medlem
LostinDarknesss avatar
Får hunden tillräckligt mycket motion?

Det är en stor hund som behöver få utlopp för sin energi. Är det endast en tant som går med den i koppel så kan jag anse att det borde falla under djurmisshandel.
Är du säker på att den morrar? Många hundrädda människor tror oftast att hunden är aggressiv fast den inte är det.

Det är inte okej att hunden rymmer om ni är rädda. Du måste tala med grannarna om det.
Om inte annat så är det deras sak att sätta upp stängsel runt huset och inte ni.

Nu när du har insett att ni är rädda för hunden, så gå inte fram till den.

Skäller hunden någon gång mot er eller morrar den bara?
Är den rumsren?

Denna hunden har historik. Klart man ska respektera dennes bagage. Man kan inte vara naiv och tro att allt är frid och fröjd enbart för att man själv anser att den har fått komma till några trevliga människor.

Det är upp till ägaren / ägarna att förstå sin hund. Det är upp till ägaren att sätta gränser, både för hunden men även gentemot andra människor som vill komma fram och hälsa på den.

Men man ska även ALLTID fråga hundägaren om det är okej att hälsa på hunden innan man går fram och göra det!

Hundar med trauman gillar inte plötsliga snabba rörelser. Även ljud kan trigga dom.

Nu ligger det inte i ditt ansvar, men om du känner att de inte riktigt förstår sin hund så hade jag åtminstone frågat om jag fick lära känna den bättre (med munkorg på i början) och ta med den ut på en joggningsrunda några gånger samt spendera lite tid med den och till slut lära den få hälsa på barnen och frun under säkra förhållanden där du känner att du kan ge den information som behövs till din familj samt avbryta en osäker situation.

Att din fru springer är till att börja med det sämsta hon faktiskt kan göra. Denna gång gick det ju bra. Men om det sker igen och hon inte hinner stänga någon dörr, så är hennes reaktion helt förödande. Och det hela kommer att bli en dålig situation (om hunden nu är aggressiv på riktigt) Ni tar gärna promenader med den när du känner att du har kontroll både på hund, frun och ungarna. Även låta barnen få spela boll framför den (kopplad till en början) så den får lära sig vad som är normalt för barns beteende. Att låta en hund betrakta är underskattat.

Hundar gillar ofta kvinnor, mer än män då män utgör hot då det är oftast män som har gjort illa hunden eller är större byggda. Sedan sker det ju såklart tråkigheter med kvinnor med såklart. Denna hunden skyddar antagligen tanten sin och ser alla utomstående som ett potentiellt hot. p ga sin historik.

Hunden behöver tid på sig att känna sig trygg i sin omgivning och området runt er. Därefter kan den börja hälsa på er. Dock låter det inte direkt som att hunden är aggressiv i din beskrivning. Utan reserverad samt nyfiken. Möjligt att den finner dig ts som ett hot.

Hur gamla är dina barn? Stora hundar med historik gillar oftast inte barn under 12 år skulle jag nog vilja påstå.

Hundägaren får ha munkorg på den tills den är kopplad ifall den skulle rymma.

Har själv haft en hund med historik. Den rymde 1 gång den med. Då var det munkorg på direkt tills jag fann kommunikationen med den. Samt man får koppla hunden innan man går ut. Men den kan ju råka slita sig ändå ute. Vet att det tar emot att ha munkorg på sin hund. Men tills dess att man känner hunden så är det att föredra!

Ni kan välja att vara rädda och hata hunden samt göra det till ett riktigt problem för er alla. Eller omfamna situationen och passa på att lära er om hunden med historik. Samt ge den en ärlig chans. Och kanske t om älska den en dag.

Valet är erat!

Men ibland får man även inse att precis allt inte går att lösa till rosa moln. Utan man får förstå vad hunden trivs bäst med och säkert alltid kommer att ha svårt för. Men vägen dit kan ändå leda till något positivt för er alla. Och hunden behöver inte förflyttas utan ni alla kommer veta vad som gäller då.
__________________
Senast redigerad av LostinDarkness 2024-03-27 kl. 02:56.
Citera
2024-03-27, 04:13
  #9
Medlem
StudiumValors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mr.J-son
1. Tror ni hundkännare att min oro kring hundens kapacitet att skada någon (Speciellt barnen jag är rädd för då sommaren snart kommer och dom kommer börja springa runt härute) är befogad eller är det mer att den är beskyddade av sina ägare och att så länge vi håller oss borta så bör allt vara lugnt?

2. Finns det något jag kan göra för att få hunden mindre aggressiv gentemot mig/oss, dvs något i vårat beteende eller hur vi bemöter hunden?

Jag förstår såklart att jag kan behöva prata med paret och har tänkt att om det sker någon mer incident så kommer jag behöva sätta mig ner med dom och berätta hur vi känner och förhoppningsvis hitta någon lösning.
Mvh
1. hundarna skall vara kopplade. Om de inte är det skall du filma det och anmäla det.
2. det är ingen vits att vänta med att prata med hundägarna. berätta att du är orolig och fråga hur ni skall lösa situationen. Har de hunden kopplad och du håller avstånd lär det ju inte vara ngn risk.
Citera
2024-03-27, 08:44
  #10
Avstängd
Är jycken inte felknullad i skallen till födseln så ligger bristen på hanteringen hos kvinnan i fråga -denna borde få en hel Carolina reaper in i gomspalten snarare än byrackan.

KK för barn OCH djur borde vara standard, tyvärr.
Citera
2024-03-27, 08:53
  #11
Medlem
Skaffa en hagelbrakare, den kan du alltid använda i självförsvar mot hundaset.
Citera
2024-03-27, 08:56
  #12
Medlem
YP4XQs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Flaklypan
En frisk hund attackerar inte en person utan att den blir hotat om ens då! Du (eller dina barn) kan säkert få han att sitta el ligga bara genom att ge han en godis!

Det är ingen skillnad på en Chiuwawa eller en Rottweiler, bara storleken som gör att du blir rädd!

Min flickvän blev biten av en Rottweiler en gång. Den trasade sönder halva låret på henne inom loppet av två sekunder.

Pröva godis och ha koll på hunden, eller ge den råttgift i godiset eller maten. Ägarna verkar ju ha noll koll på hur man har en hund eller? Så varför i hela helvetet blev de godkända att överta en fullvuxen rottweiler??
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback