Högskoleprovet

Ny länksamling; 2014-01-19: (FB) Högskoleprovet [/mod]


Tja.. Hur höjer man sitt resultat? Jag vet ganska många som har "pluggat" inför högskoleprovet - och de har höjt sina resultat! Här nedan kommer lite tips inför alla delar på Högskoleprovet. En liten GUIDE. Först och främst vill jag säga: PLUGGA PÅ GAMLA PROV.

En hel del av tipsen här nedan kommer från en .doc-fil som jag haft på datorn en längre tid, samt att jag själv blandat det med lite egna tips osv..

Här har vi lite tips från gamle Sven:

http://www.teff.se/provet/index2.php <- om hur provet exempelvis går till, samt hur man kan förbereda sig rent mentalt.

http://www.hogskoleprovet.tk <- ett HP-forum, där man kan få hjälp med HP-studierna.

ORD-delen

Arnes ordprogram som fanns gratis förra året (ägs nu av 2komma0) användes ju flitigt av många människor. I hans "java-program" fanns cirka 4500 ord och 37 av dessa ord fanns faktist med på FÖRRA högskoleprovet. Nu finns ett liknande program ute, med ord som förekommer på Högskoleprovet och det finner ni här:

http://ord.gtrx.net/ <- Där finns det nya ordtestet och det funkar oerhört bra. Ligger man runt 30-40 varje runda så torde det gå bra på ORD.

Jag har faktist varit med och "utvecklat" programmet lite, genom att hjälpa admin att lägga in ordlistor som jag då "tog" från Arnes ordprogram (eftersom arnes ordprogram kostar pengar numera). Kanske sparade runt 2500 ord i en liten ordlista..

I bokhandeln finns det dessutom några bra ordhäften med "typiska" HP-ord man kan träna på.

Allmänt om orddelen

ORD-delen utgör 40 frågor och är därmed en tredjedelen av högskoleprovet. Provtiden är 15 minuter och till varje fråga finns fem svarsalternativ. I genomsnitt har de äldre provdeltagarna bättre resultat än de yngre. Eftersom det är en så stor del så är det värt att satsa mycket energi på att verkligen utöka sitt ordförråd. Det finns genvägar att lära sig ord och även att förstå ord som man inte kan. Vi har här sammanfatta några knep att förstå ord som man egentligen inte kan.

Prefix
Svenska språket har genom tiderna influerats av andra språk. Delar av ord kan ibland ha en speciell betydelse som kan hjälpa till att förstå ordets betydelse. Dessa delar har sitt ursprung från framförallt latin, grekiska och engelskan.

Att utöka sitt ordförråd
Genom att regelbundet läsa kommer ditt ordförråd att berikas. Vanliga dagstidningar är en bra källa till nya ord. Det gäller dock inte bara att läsa dem utan man måste även förstå dem. Det gäller också att läsa så att man ser de svåra orden. Ett sätt att komma ihåg ord kan vara att först försöka tänka ut vad ett ordet kan betyda. Sedan skriver man ner ordet och slår upp det i en ordbok. Sist så sätter man in ordet i en mening för att komma ihåg det i ett sammanhang. Om man försöker lära sig 20 nya ord per dag så ökar man sitt ordförråd med nästan 2000 ord på tre månader.
Om du är intresserad av material där du kan träna på svåra ord så kan du köpa häftet "Från abnorm till ödesdiger" genom att klicka här (kort info om häftet).

Att associera
Det finns metoder för att utnyttja sitt passiva ordförråd. Ibland vet man inte vad ett ord betyder men man har kanske hört det i någon gång i något sammanhang. Det är då man kan associera sig fram till betydelsen.

Att sätta in i sammanhang:
Om man inte vet vad till exempel tillstymmelse betyder så kan man sätta in ordet i en mening där man vet att det brukar förekomma. "det fanns inte en tillstymmelse till chans". Även om vi inte vet vad ordet betyder så kan vi utnyttja svarsförslagen.

Ett sätt är att försöka bena upp svåra ord. Om vi tar ordet vidmakthålla så går det att dela upp i tre delar: vid, makt och hålla. Om man smakar på orden och flyttar runt dem så för man Vid makt hålla, att hålla vid makt.

Det är bra om ni lär er de svenska prefixen.

LÄS:

Här måste man förbereda sig långsiktigt genom att läsa många böcker och träna på snabbläsning.

"Texterna i högskoleprovet är alltid okontroversiella och skulle aldrig förmedla rasistiska eller kvinnoförnedrande åsikter. Detta gäller även svarsalternativen. När det förekommer alternativ som kan uppfattas som stötande kan de strykas direkt. Ett exempel är en fråga från högskoleprovet 94-10-29. Där frågas det efter vilken funktion myten kring modersrollen fyller. Ett av svarsalternative är att syftet med modersrollen är att stämpla barnlösa kvinnor som störda och avvikande. Oavsätt vad texten handlar om är det osannolikt att provförfattarna skulle tillåta en sådan åsikt på högskoleprovet."

"En annan typ är de "orimliga avledarna". Saker som inte är sanna i verkligheten kommer inte heller att vara sanna på högskoleprovet. En uppgift på högskoleprovet 92-05-09 var att man skulle välja rubrik till en text som handlade om cancerforskning. Ett svarsalternativ löd: Cancer - problemet äntligen löst. Detta svarsalternativ kan genast stryka eftersom det är uppenbart att problemet med cancer inte är löst. Så länge som personer drabbas och i värsta fall avlider av cancer så kan man knappast påstå att problemet är löst."

Ofta är det lättare att stryka alternativ än att hitta det rätta svaret. Lyckas man stryka alternativ så ökar ju även chanserna att gissa rätt

"Sant men ej svar: Nästan alla svar på läsdelen överensstämmer med det som är sant i verkligheten. Däremot kan det ju finnas svar som är sanna men som inte svarar på frågan. Ett extremt exempel skulle kunna vara ”månen lyser på natten ” som svar på frågan ”varför är himlen blå”. Påståendet att månen lyser på natten är sant, men det har inget med frågan att göra. ”sant men ej svar”- avledare är ofta hämtade från texten, det vill säga alternativet innehåller något som står i texten men som ej svarar på frågan.
Nyansavledare: Som namnet antyder så handlar nyansavledare om nyanser i språket. I en högskoleprovstext om ”massmedieteknologi” stod det följande – ”Neil Postman hävdade att massmedia fungerar bäst när massmedia verkligen erbjuder underhållning”. I en av frågorna till texten frågas det just efter Neil Postmans åsikt om massmedia. Ett alternativ var att ”endast massmedia idag kan erbjuda verklig underhållning”. Detta är ett starkare uttalande än det som stod i texten. Det är ett bra sätt för provförfattarna att konstruera avledare. De tar något som nämns i texten och försvagar eller förstärker det."


Att vara mentalt förberedd kan ge dig några poäng extra. Nedan förljer förslag på några böcker som hjälper dig att komma i "mental form".


Nu kal jag rekommendera några böcker ni kan läsa:

Tony Buzan: Avancerad läsning, Tony Buzan: Använd din hjärna ännu bättre, Lars Eric Uneståhl: Integrerad mental träning, Shakti Gawain: Kreativ visualisering.

TIPS UNDER PROVET FÖR LÄS/ELF:

Läs noga igenom de instruktioner som finns på första sidan av varje delprov och lyssna på de anvisningar som du får inför varje delprov. Var uppmärksam på frågornas formulering, så att du svarar på rätt frågeställning. Om du inte kan svara på en uppgift på en gång bör du hoppa över den och gå tillbaka till uppgiften när du gått igenom hela delprovet. Markera uppgiften med t ex en stjärna så du vet vilken fråga du inte besvarat.

Du får anteckna hur mycket du vill i provhäftet. Skriv ned nyckelord om det underlättar. OBS! Anteckna inte i svarshäftet. Svarshäftet rättas med optisk läsning. Eftersom den optiska läsningen är känslig för alla markeringar som görs utanför svarsrutorna ska du inte anteckna i svarshäftet, det kan leda till felrättningar.

Bli inte stressad om de ser att någon gör provet snabbare än du. Koncentrera dig istället på dina lösningar. Kontrollera de svar du är tveksam om. Titta också efter så att du inte svarat fel eller av misstag hoppat över en fråga. Det är bra om du kan koppla av under lunchen, så att du känner att du samlar krafter till eftermiddagen.

Nästa del - NOG Egentligen är NOG väldigt lätt, om man verkligen koncentrerar sig till MAX. Många har problem med NOG har jag märkt. Läs texten nedan..

"Det finns vissa uttryck som är ständigt återkommande i NOG-uppgifterna på högskoleprovet. De viktigaste av dessa är sammanfattade i texten nedan. När man ser uttrycket så är det bra att direkt kunna översätta det i en ekvation. Sammanslagningar Det fanns 13 äpplan och päron tillsammans. (ä + p = 13) Kalle har 7 kr tillsammans med Petter. (k + P = 7) Fredrik, Hendrik och Ulla har tillsammans 16 barn. (P + H + U = 16) Totalt värpte Agata och Beda 45 ägg. (A + B = 45)

Fler/Färre Det finns 34 fler lejon än tigrar. (l = t + 34) Cykeln var 45 000 kr billigare än Bilen. (C = B - 45 000) Helen var 4 år äldre än Pia. (H = P + 4) X gånger fler Det finns dubbelt så många pingviner som sjölejon. (p = 2s) Päronen var 4 gånger fler än Äpplen. (P = 4Ä) Ola har lika många systrar som bröder. (s = b) X gånger färre Katarina är hälften så gammal som Fredrik. (K = F/2) Ett äpple väger en tredjedel av en melon. (ä = m/3)
Reduktion med bråk Antalet småbåtar motsvarar 3/4 av totala antalet fartyg. (s = 3/4f) Anna, Pia och Bo hade tillsammans hälften så många kulor som Jan (A + P + B = 1/2J) Antalet flickor och pojkar blev lika många när antalet flickor reducerades med hälften. (1/2f = p) Här följer ett antal formuleringar som är vanliga på högskoleprovet. Om... (något händer).... blir, händer, återstår....(något annat). Om antalet personer i kön dubblas så blir det 8 stycken. (2p = 8) Om Kalle lämnar tillbaka hälften av pengarna så återstår 38 kr (p / 2 = 38) Om Jane tar 3 godisar till har hon lika många som Urban. (J + 3 = U) Om man reducerar antalet mogna potatisar med 1/4, så blir det resterande antalet mogna potatisar dubbelt så många som de omogna. (3/4 m = 2o)"

FORTSÄTTNING:

Sedan har vi ju den sköna DTK-delen.

DTK står för diagram kartor och tabeller. Provförrättarnas syfte är att kolla deltagarnas förmåga att tolka grafisk information. Figurerna är hämtade från verkligheten. Graferna kan handla om allt från Sveriges jordbruksareal till antal trafikolyckor eller avrättningar under medeltiden. Man behöver oftast inte veta vad diagrammen handlar om utan det räcker att kunna hitta informationen i bilderna.

Varje uppslag består av två frågor och två eller flera figurer. Det är alltså två frågor som hör till samma figurer. Till varje fråga finns fem svarsalternativ. Uppgifterna är av mycket varierande karaktär. Ibland kan man direkt läsa av diagrammen och andra gånger tvingas man göra uträkningar. Förutom plus och minus så måste man behärska procenträkning, multiplikation och division. För att få maximalt resultat krävs även att man har en god strategi att luta sig tillbaka på.

DTK-STRATEGI

Som i alla andra delar är det viktigt att man har en strategi. Med hjälp av strategier så arbetar man sig metodiskt igenom frågorna. Det är också en trygghetskänsla att ha en strategi om man skulle bli stressad. Så här skulle en strategi kunna se ut.

Steg 1 - Innehållsorientering

Ta en snabb titt på illustrationerna och vad de handlar om. Läs snabbt igenom rubriker. Titta på varje karta, tabell eller diagram. Stryk under nyckelord som du tror kan vara viktiga. Nyckelorden beskriver viktig information som hjälper dig att hitta rätt svar. Exempel på nyckelord kan vara årtal, sort eller enhet. Det finns inget som är rätt eller fel när du markerar nyckelord. Det viktiga är att orden kan hjälpa dig att hitta rätt svar. Innehållsorienteringen får ta högst 30 sekunder.

Steg 2 - Läs frågan

I steg 2 läser du första frågan men inte svaren. Risken är att du bara blir förvirrad av att läsa svarsalternativen. Även här ska du leta nyckelord som hjälper dig att komma ihåg vad du ska leta efter.

Steg 3 - Hitta rätt tabell

Med hjälp av nyckelorden som du markerat i frågan hittar du nu rätt tabell.

Steg 4 - Strukturorientera

Kolla nu vad det står i kolumnen. Kolla också vad alla uppgifter har för enhet (procent, andel, tal osv).

Steg 5 - Hitta informationen

För att hitta informationen kan det ibland vara bra att utnyttja svarsalternativen, speciellt om informationen är omfattande. Svara därefter på frågorna.

Att angripa frågorna rätt

Frågorna i DTK-delen är ofta byråkratiskt formulerade och det kan ibland vara nödvändigt att läsa frågan flera gånger för att förstå var man ska leta efter. Ett par typiska frågor som förekommit på högskoleprovet är dessa:

Ungefär hur stor var, enligt diagrammet, utlandsskulden i det europeiska landet med den näst största utlandsskulden jämfört med utlandsskulden i det asiatiska landet med den näst största utlandsskulden?

Hur stor andel av medlemmarna i Antroposofisk-medicinska är negativt till den behandlingsmetod som ungefär varannan idrottsläkare i Biologiska-medicinska föreningen är negativa till?

Det här är en ganska vanlig DTK-fråga. Som du ser är det rätt krångliga frågor och det gäller att få med alla information i frågan. För att man inte ska bli förvirrad gäller det att läsa frågan på ett bra sätt. En bra metod för att angripa den här typen av frågor är att börja med att läsa slutet på meningen. Vi visar med hjälp av det senaste exemplet:

Först tar man reda på vilken metod som hälften av läkarna i Biologiska-medicinska föreningen är negativa till. Man kollar då i tabellen eller diagrammet för att hitta svaret, som är, låt oss säga Irisdiagnostik. När man har funnit Irisdiagnostik läser man frågan igen, och sätter in den i stället för den andra halvan av frågan:

Hur stor andel av medlemmarna i Antroposofisk-medicinska är negativt till Irisdiagnostik?

Då ser frågan genast lite lättare ut.

Avrundning: Det är vanligt att det kommer frågor på DTK där det är en fördel eller ett krav att du kan avrunda på ett bra sätt. Lär dig därför detta inför provet.

Omvandling från bråk till procent: Man har stor nytta av att kunna omvandla de vanligaste bråken till procent. Exempelvis:

1/2 = 50%
1/3 = 33%
1/4 = 25%
1/6 = 17%
1/20 = 5%

..och dylikt..


Kladda i provhäftet: För att minimera slarvfel så ska du kladda mycket i provhäftet. Ringa in och stryk under delar som du tror är viktiga. Viktiga delar kan vara nyckelord såsom år, namn, mm. Det är även viktigt att använda linjalen till så många uppgifter som möjligt

Matematiska kunskaper: De kunskaper som krävs för NOG-delen har man nytta av i DTK-delen. Skillnaden är att man måste räkna ut i DTK-delen. Då är det särskilt viktigt att man har koll på förkortning, bråk, procent och skala.
Procent: Vad är 14 % av 460?
Börja med att ta 10 % av 460 som är 46.
Tag sedan 1 % av 460 som är 4,6.
Svaret tar du gånger 4 och plussar sedan på 46.
Resultatet blir 46 + [4,6 * 4] = 64,4

Detta är den typ av procenträkning som krävs. Det är även viktigt att kunna skilja på procent och procentenheter.

Skalor: När det gäller kartor så är den naturligtvis viktigt att man behärskar skalor. MAN MÅSTE obehindrat kunna förvandla sträckan på en karta till ett verkligt avstånd. T.ex. hur långt är det från A till B om skalan är 1:50 000? Skalan är 1:10 000, Hur stor är kvadraten?

Något man alltid ska kontrollera när en "kartfråga" kommer är var man har norrpilen. Andra teckenförklaringar är inte något man behöver lära sig. Om det kommer finns främmande symboler på kartan så finns det alltid en förklaring till dessa i marginalen.

Lägga ihop slutsiffror:
Lägg ihop följande tal i huvudet:
1 693 417, 11 342 316, 23 421 191, 32 564 201 och 521 141.
Jobbigt? Okej, du får välja ett svarsalternativ:
A. 68 564 191
B. 69 356 222
C. 69 542 266
D. 69 842 267
E. 70 216 173
Svaret kan man komma fram till med huvudräkning på några sekunder. Lägg helt enkelt ihop de sista talen i den övre talserien. Första talet, 1 693 417, slutar ju på 7 osv. Totalt blir det 7+6+1+1+1 = 16. Svaret ska alltså sluta på 6. Det enda av svarsalternativen som slutar på 6 är svarsalternativ C. Om frågan är av typen "I vilket län har antalet utländska medborgare ökat med 1205 personer från 1990 till 1994 ", så är den här metoden är mycket snabb och effektiv.

DIAGRAMMEN PÅ DTK:

Diagrammen på DTK-delen kan vara av många olika typer. Stapeldiagram, cirkeldiagram och linjediagram är några av de vanligast förekommande typerna.

Ibland består uppgiften av bara en karta (eller tabell, eller diagram) men ofta finns det flera. Figurer kan också förekomma i kombination. Till varje diagram hör en förklarande text som talar om vad diagrammet visar. Där kan tex mått och enheter vara angivna. Till vissa figurer kan det finnas en fakta ruta som kan var nödvändig att tyda för att lösa uppgiften.


ENGELSK LÄSFÖRSTÅELSE (ELF)

Uppgifterna på ELF-delen kan delas in i tre typer: Långa texter med 4 - 6 frågor på varje, korta texter med en eller högst två texter och till sist en text med luckor där varje ord utelämnats, vanligtvis ungefär 6 luckor.
För att skriva bra på ELF-delen så måste man kunna läsa och förstå engelska på ett bra sätt. Enda sättet är att precis som i LÄS-delen läsa kontinuerligt. Då man läser så ökar man inte bara på sina språkkunskaper utan man förbättrar även sitt passiva ordförråd. Man underlätta läsningen genom att välja intressanta texter. Dessa behöver inte komma från böcker utan kan lika gärna vara från tidningar. Eftersom ordförrådet är viktigt så har man även här nytta av att förstå prefix.

Idén om hur man attackerar texterna för att maximalt utnyttja tiden är börja med lucktexterna. Dessa är värda att bränna lite tid på. Det är den del där man kan få mest poäng för minimal textvolym. När du har bestämt dig för ett av de fem svarsalternativen, sätter du in det i texten och kolla att det stämmer.

Efter lucktexterna tar man de långa texterna och avslutningsvis tar man de korta texterna. I det engelska språket finns det en stor del småord som har stor betydelse. Dessa ledord förändrar innebörden av texten. Som exempel tar vi: Harry loves television, but he despises soap operas. Det lilla ordet but förändrar hela betydelsen av meningen. Om det frågas efter Harrys åsikt om tv så är det troligare att svaret handlar om hans förakt för "tvåloperor", än att han gillar tv i allmänhet. Nedan följer en lista med de viktigaste ledorden. För att du lättare ska lära dig alla ledorden kan du tänka på, eller skriva, en mening där ledordet förekommer. Då blir det lättare att komma ihåg.

Några bra ledord man bör kunna:

• but
  only
  whereas
  despite
  previous
  before
  and
  too, also
  however
  while
  though
  nevertheless
  earlier
  until
  or
  alike
  another
  futhermore
  for, due to
  therefore
  most
  least
  contemporary
  when...then
  moreover
  since, because
  thus
  more
  less
  than
  simultaneous
  as...

Texterna

Läsdelen består av 20 uppgifter med fyra svarsalternativ per fråga. Delproven består av fem texter som är från populärvetenskapliga tidskrifter, debattartiklar och smala faktatidningar.
Det största problemet på den här delen är att få tiden att räcka till. Man har i genomsnitt 10 minuter per text som ska räcka till att läsa texten och svara på frågorna. Textlängden varierar men är i genomsnitt en sida. Även typsnittet kan variera i storlek
.
Frågorna

De fyra frågorna till texten har lite varierande karaktär. Vissa är av typen hitta medan andra är av typen fatta. Svaren till hitta-frågorna finns på speciella ställen i texten, medan fatta frågorna är av mer allmän karaktär. En typisk fatta-fråga kan vara "Vilken rubrik passar bäst till texten?"
Huvudregler
Det absolut viktigaste tre huvudreglerna för att få bra resultat på LÄS-delen är:
1) Öva läshastigheten

2) Attackera frågorna rätt
3) Lära sig läsa aktivt, dvs förstå vad du läser

Läshastigheten
Läshastigheten är inget man över upp veckan före högskoleprovet. Det krävs att man läser kontinuerligt och helst varje dag. Många som läser långsamt tycker att det är tråkigt att läsa just eftersom det tar mycket tid. Då riskerar man att hamna i en ond cirkel där man stannar upp i utvecklingen av läshastigheten pga att man undviker att läsa. Det finns några småknep för att få upp motivationen och hastigheten då man läser.
Stimulerande text:
När man läser är det viktigt att man läser sådant som man är intresserad av. Det behöver nödvändigtvis inte vara böcker utan kan lika gärna vara tex populärvetenskapliga texter. Alltså - råd ett: Försök läsa varje dag och läs texter som du är intresserad av.
Resultat:
Mät resultat. Varje gång du läser så tar du tid hur lågt du hinner läsa på tex 15 minuter. Skriv upp resultatet dvs antal sidor och jämför sedan hur mycket du han tidigare och efter tex en veckas daglig läsning. Du kommer på detta sätt märka att du faktiskt gör framsteg.

Lästeknik:
Lästekniker finns för snabbare läsning. En teknik bygger på att man ökar läshastigheten på samma sätt som man gjorde precis när man lärde sig läsa flytande. När man började lära sig läsa så lärde man sig att forma bokstäverna till ord. Från början stakade man sig fram och till slut så lärde man sig att läsa flytande. Det gick då betydligt fortare att läsa, än om man formade ljudet för varje bokstav som tillslut bildade ett ord. På samma sätt ökar man hastigheten genom att istället för att läsa ett ord i tagen, så läser man två eller tre ord samtidigt. När man behärskar tekniken fullt ut så läser man en eller en halv rad samtidigt. Det gäller då att inte se orden som sammansättningar av bokstäver utan som en enhet.

Exempel
Ordet "finns" läser man inte f-i-n-n-s, utan som en enhet dvs "finns". När man utvecklat tekniken och ser en mening "finns det snö?", så läser man inte de tre orden som tre enheter, utan som en dvs "finnsdetsnö?".
Att behålla tempot:
Från början känns det konstigt att läsa på det här sättet men läshastigheten ökar betydligt när man behärskar tekniken. Det kan kännas dumt att sitta och peta med ett finger i texten för att se var man är, men det är ett bra sätt att hålla reda på var man är i texten. Så ett bra stöd för att kunna läsa snabbt är just att ha ett finger i texten. Då slipper man avbryta lästempot för att man råkar tappa bort sig i textmassan.

Stimulerande text:
Försök läsa varje dag och läs texter som du är intresserad av.

Resultat:
Mät resultat. Varje gång du läser så tar du tid hur lågt du hinner läsa på tex 15 minuter. Skriv upp resultatet dvs antal sidor och jämför sedan hur mycket du han tidigare och efter tex en veckas daglig läsning. Du kommer på detta sätt märka att du faktiskt gör framsteg.

Att attackera frågan rätt
Det första man ska göra på delprov LÄS är att bläddra igenom provet och snabbt kolla igenom texterna. Man ska sträva efter att ta den lättaste texten först. Det är i regel den text som man är mest intresserad av. Ofta är samtliga texter relativt ointressanta och då får man ta den kortaste texten först. Det finns två anledningar till att man ska inte ska ta den svåraste först. Den första anledningen är att man annars riskerar att inte hinna med de lättare texterna. Andra anledningen är att man kan få en dålig start och riskera att bli stressad.
När du valt vilken text du ska börja med, så ska du först läsa frågorna så att du får ett hum om vad du ska söka. Du ska också stryka under nyckelord som kan vara lätta att hitta i texten. Dessa ord kan tex vara år eller namn.
Nästa steg är att läsa inledningen i texten. Det är den viktigaste delen av hela texten. Man får där ett bra grepp på vad texten handlar om och om texten har något speciellt syfte. När man bearbetat inledningen så arbetar man sig igenom resten av texten. Detta gör man samtidigt som man stryker under ord som är viktiga, tex om man hittar något av nyckelorden från frågorna. Det är bra om man är något återhållsam med understrykningarna så att man vet att dessa delar verkligen är viktiga.
Tumregeln är sedan att svara på hitta-frågor före fatta-frågor. Dessa är lättare att svara på.

Att läsa mer aktivt

Läsandet på högskoleprovet ställer helt andra krav på dig än den läsning du är van vid. Trots att texten bara är en sida lång ska du svara på fyra frågor, och du har inte tid att vila mellan texterna. För att du ska klara av LÄS-delen måste du börja läsa mer aktivt. Det innebär att du ska tänka på vad du gör och försöka sätta in det du läser i ett sammanhang. Ett bra sätt är att stanna upp efter att du läst ett textstycke och tänka tillbaka på vad du har läst. Textstyckets längd kan variera mellan ett stycke och en halv sida.

Hoppas att GUIDEN hjälper er inför nästa HP.

LYCKA TILL!

Jo, men guiden var riktad till de som anser och säger det vara omöjligt att "plugga" inför HP. Det kan man göra långsiktigt med mycket slit. Vissa har det lättare, medan andra har det svårare. Rätt så relativt.

Väldigt välskriven guide. Jag läste inte allt, men det mesta verkade ju logiskt. Med tanke på hur många trådar som handlar om högskoleprovet, att forumet numera heter "arbetsliv och studier" och att högskoleprovet för ganska många är vägen till vidare utbildning kanske det vore vettigt att klistra denna tråd, eller vad tycker ni? Några borde kanske anmäla sig som försökskaniner, först göra högskoleprovet, sedan plugga med hjälp av detta, och sedan göra om provet igen.

Många som hänger på www.hogskoleprovet.tk (f.d. www.provet.nu ) gör ju så. De får tips av andra osv.. Ett bra "forum" måste jag tillägga.

Det FUNGERAR om man tänker långsiktigt, samt lägger ner MYCKET tid

Fan, nu blev jag ju sugen på att se om jag kan höja från 1.7 - hade ungefär 50 procent rätt på både NOG och DTK . Mycket, mycket bra initiativ, scar.

Om vi är behörig moderator, så håller vi med.

*tråd klistrad*

Så jävla bra! Jag hade själv tänkt att sammanfatta lite tips...

En eloge till dig!

Tack.. Komplettera gärna med lite tips ni andra.

Luftwaffe verkar ju ha lite tips.

Har gjort provet en gång innan utan armbandsur/klocka , tänkte därför ta med mig detta denna gång.

Frågan är får man ha med sig ett digitalt armandsur typ Casio? eller får det endast vara ett "vanligt" armbandsur (med visare)?