Är representativ demokrati värdig ett modernt samhälle?

Är inte helt säker på var jag skulle lägga den här tråden så MOD är fri att flytta den om den anser det behövas.

I Sverige blir vi från dag ett i skolgången matade med demokratins förträfflighet. Demokratin leder samhället framåt, demokratin hjälper dom förtryckta, demokratin ger folket möjlighet att styra samhället i den väg dom anser rätt.
Motsatsen till demokratin är diktaturen. Diktaturen får vi lära oss är dålig, diktaturen förtrycker, diktaturen låter inte människornas röst komma fram.

Med dom här vetenskaperna i bagaget, är det rimligt att år 2014 ha en representativ demokrati i ett modernt samhälle? Ska demokratins inverkan begränsas till att folket får lägga en lapp i en låda med namnet på det parti de tycker minst illa om? Ska den demokratiska utvecklingen stanna vid att folket ska lita på att dessa politiker, dessa högavlönade moderna adelsmän ska hålla sitt ord utan någon som helst säkerhet?

Borde inte målet, att man med teknikens och drivets kraft arbeta för att utveckla demokratin ytterligare om det vi lärt oss är sant om demokratins enorma fördelar? Borde vi inte arbeta för att folket ska ha mer talan, att folket ska få sin röst fram bättre? Utvecklingen av demokratin är i min vetskap lika med noll i konungariket Sverige. Vi har exakt samma parlamentariska representativa demokrati som vi hade för 20, 30 och för 50 år sedan. Varför finns det inget drev om att utveckla demokratin? Varför finns det inget drev att utveckla mer direktdemokratiska system som redan funnit och fungerat väl i andra länder under en lång tid?

Borde inte direktdemokrati vara den bästa och ultimata formen av demokrati där folket alltid får sin exakta talan och styrelseval fram? Om nej, finns det en gräns för den demokratiska överlägsenheten och varför? Om ja, varför arbetas det inte något för att verkställa detta nya styrelsesätt?

Är demokratin bara bra i vissa mängder? Vem bestämmer var denna gräns isåfall går och varför?

Den direkta demokratin är omständlig och kostsam genom sina ständiga folkomröstningar. Dessutom är risken stor att folk tröttnar och inte går till valurnorna. I Schweiz är valdeltagandet vid folkomröstningar i genomsnitt ungefär 40 procent. (I Sverige 2014 ca: 83%)

Ett starkt argument för den indirekta demokratin är att valda ledarmöten har större möjligheter att få en överblick över de politiska frågorna och därigenom får en större politisk mognad än väljarna.

Det finns så enormt stora brister med dagens system som är alltifrån demokratiskt. Det finns tex inte en lag som säger att det partierna lovar innan valet det måste dem hålla, detta är helt jävla otroligt. Politiska representanter kan stå och ljuga sig gula och blå utan att införliva löftena.

Det enda rätta är att ha ett liknande system i Schweiz med folkomröstningar i frågor som folket är angelägna om. Vi borde ha haft flera folkomröstningar i Sverige redan nu med fokus på invandringsvolymerna, a-kassan och sjukkassan, försvaret med mera.

Det största problemet idag i Sverige är att det inte finns något parti eller någon representant som vågar ta tag i viktiga frågar, det är därför ingenting händer. SD har förvisso tagit tag i invandringsfrågan men alla andra partier vill inte svälja stoltheten och säga att vi hade fel, något måste göras. Men det finns även andra frågor som inte behöver någon större ansträngning för att kunna lösas, om det bara hade funnits kompetenta politiker i riksdag och regering som vill ha förändring och orkar lägga fram motioner och argumentera för dessa.

Sen finns det alldeles för många små skitpartier som får makt genom att ingå allianssamarbeten etc, partier som inte ska ha ett skit att säga till om mot partier som hamnar på andra sidan regeringsmakten, som fick fler röster och ska ha mycket mer att säga till om.

Jag väljer att svara med en länk till en bra artikel av Johan Hakelius.

Jag röstar på politiker jag litar på... Jag röstar på politiker som avstår en stor del av sin lön... Jag röstar kort och gott på politiker som delar mitt synsätt, det är definitivt värdigt ett modernt samhälle.

Den främsta fördelen med representativ demokrati är att det är ett statsskick där staten styrs av några få ledare (fördelarna med detta är ju uppenbara på ett rent praktiskt plan, ju färre som är inblandade i ett beslut desto fortare kan man fatta det), som kan bytas ut om de missköter sig. Representativ demokrati handlar egentligen inte om att ha de bästa ledarna, utan om att inte ha dåliga/elaka ledare.

Vi kunde se detta i valet tidigare detta år: Reinfeldt etc. hade ju misskött sig kapitalt och då tog vi bort dem. Nu fick vi ju istället några andra minst lika dåliga ledare, men det handlar som sagt om vilka man plockar bort från makten, inte vilka man sätter dit.

Diamondgrit kan ha en poäng i vad hun säger ovan. Vill även tillägga att inget politiskt parti som inte på egen hand kan bilda regering kommer kunna genomföra sin politik. Det blir ett amalgam av vad de olika i regeringen ingående partierna kommer överens om - lite från den ena och lite från den andra - och därtill format av vad som är politiskt och ekonomiskt möjligt.

Politik - Inrikes --> Valsystemet och statsskicket
/Moderator

Att kunna få till stånd bindande folkomröstningar via folksinitiativ är ju bara det demokratisk knockout från Schweiz sida.

I Sverige å andra sidan bestämmer den politiska adeln när folket ska få rösta i en rådgivande folkomröstning. Man kan alltså avvakta med att låta folket rösta tills man manipulerat opinionen dit man vill, och röstar folket ändå fel kan man ignorera folkomröstningen med hänvisning till att den bara är rådgivande.

Jag förstår inte varför valdeltagande ses som ett självändamål, det är ju innehållet i en politisk röst som räknas. Jag vet en massa människor i min omgivning som är båda apolitiska och fullständigt inkapabla att redogöra för någon som helst ståndpunkt som de intar och jag ser det som nästintill en intellektuellt vinst när de inte röstar - oavsett om de röstat på mitt parti. Ett val blir inte mer legitimt bara för att ett gäng programmerad robotar går och röstar jämfört med ett val där 40 % "kvalitativa" röster läggs.

Gällande TS initiala frågeställning så håller jag i stor utsträckning med vederbörande. Den nuvarande parlamentariska demokratin har blivit så axiomatisk att ett ifrågasättande ses som på gränsen till vansinnigt, trots att formerna för demokratin utvecklades i en omgivning och kontext som var fundamentalt olik dagens.

Det som räknas är att människor går till valurnorna och röstar. Har ingen betydelse hur de röstar bara de tror att de röstar rätt. Givetvis finns inget facit på det i förväg eftersom ingen vet vilka partier som får störst inflytande. Att du uppfattar vissa människor som mindre vetande och ser det som en vinst att de inte röstar bevisar bara din okunskap om ett demokratiskt samhälle. Även om du anser dig mer intellektuell än de så är det din subjektiva uppfattning. Alla röster är kvalitativa. Var och en får göra SIN röst hörd och alla räknas på samma vis.
Ledsen att det finns människor som tror sig veta bättre än andra och inte förstår att alla är en tillgång bara vi tar till vara varandra.

Din sista mening är närmast ett bevis på hur inkapabel du själv är vilket är närmast tragisk. Det har aldrig tidigare ifrågasatts så mycket som i detta tidevarv. Det du ger utryck för är ett förakt mot människor som har en annan åsikt än dig.

Borde inte poängen med ett politiskt system vara att uppnå bästa möjliga resultat? Om vi ska maximera nån sorts rättvisa, varför får inte barn och tonåringar rösta? Tycker att din avhumaniserande åldersrasism är väldigt antidemokratisk