LSD FAQ - Frågor och svar

Igår samlade jag ihop information om LSD från Magiska Molekylers Wiki, Wikipedia, Erowid och Flashback. Dock hittade jag ingen sammanhängande och bra FAQ om LSD här på FB, så jag tänkte posta den här. Kom ihåg - Det är INTE jag som skrivit det mesta, utan informationen är samlad från olika sidor.

L.S.D - Sammanställd info.
1. Förkortningen
2. Generell information
3. Utseende
4. Hur LSD fungerar
5. Effekter
a. Positiva
b. Neutrala
c. Negativa
d. Tidskurva
6. Dosering
7. Beroende
8. Risker
9. Risker - hälsa
a. Tips för att minska risken för obehagliga upplevelser
b. Hur länge sitter LSD i och hur stor är chansen för återtrippar och andra komplikationer?
c. LSD och antidepressiva mediciner?
10. Tolerans
11. Myter
12. Användare
13. Tillverkning
14. Legal status
15. Övrigt
16. Sammanfattning

Namn: Acid, lucy (en. slang), syra (sv. slang)
LSD, LSD-25 eller lysergsyredietylamid, C20H25N3O, är ett psykedeliskt preparat klassat som narkotika. Ett vanligt svenskt slanguttryck är syra, från den amerikanska engelskans acid.

Förkortningen
Förkortningen LSD kommer från tyskans namn på molekylen lysergsyredietylamid: Lyserg-Säure-Diethylamid, då den upptäcktes av den schweiziske vetenskapsmannen Albert Hofmann.[1]

Generell information
LSD är syntetisk hallucinogen. Den syntetiserades första gången 1938 i Sandoz laboratorium i Basel, Schweiz, utgående från naturligt förekommande ergotalkaloider i Claviceps purpurea (mjöldryga) i syfte att framställa migränmedicin. De kraftiga hallucinogena effekterna upptäcktes först 1943 av den schweziske kemisten Albert Hofmann när små mängder av ämnet av misstag absorberats genom huden. Tre dagar senare intog han LSD avsiktligen och kemikaliens högst originella egenskaper blev avslöjade en gång för alla.
LSD användes med blandad framgång och omfattning i psykiatrin tills det att drogen upptäcktes av allmänheten på 60-talet. P.g.a. sjunkande kvalité och oansvariga användare kom drogen att bidra till massor av olyckor i USA under 60-talet. Detta tillsammans med regeringens repressiva politik låg till grund för att drogen förbjöds 1967 i USA. Sverige följde den linjen samma år. Numera är LSD narkotikaklassad i de allra flesta av världens länder.
LSD kommer oftast i formen av lappar (blotters). Micro-dots (dottar) är mycket små piller som inte är lika vanliga men anses generellt vara starkare och av bättre kvalitet. Det finns även LSD som kommer i flytande form, då är oftast en droppe normaldos. LSD kan också förkomma i kapslar sk. "gel-tabs", och upplöst i gelatinblad, sk. "window-pane".

Utseende
Det finns i huvudsak fyra utseendevarianter av LSD: små piller kallade microtabletter, sockerbitar doppade i LSD, "blotters" eller "frimärken" bestående av små läskpappersbitar indränkta i drogen och klar vätska med LSD. På läskpappret brukar det ofta vara små symboler och figurer i grälla färger som till exempel peacemärken, elefanter, "psykedeliska djur", och smileys. En mycket liten del av microtabletterna är ren LSD.

Hur LSD fungerar
Thalamus i hjärnan fungerar som ett filter för de sensoriska inkommande signalerna till hjärnan. Ungefär 1/1000 av den info som kommer till thalamus går vidare till cortex där vi då blir medvetna om intrycken, det vill säga att om vi inte hade haft detta filter hade vi fått enormt mycket intryck från omvärlden och fått väldigt svårt för att koncentrera oss på saker och ting.
För att förstå det jag skriver lite lättare kanske min schematiska bild kan hjälpa till.
Glutamatsystemet är kroppens "gas". GABA-systemet är kroppens "broms". Dopamin fungerar i detta fallet som broms på thalamusfiltreringen. Dvs: Glutamat ÖKAR filtreringen och Dopamin kommer göra att filtreringen blir sämre och vi får mer intryck från omvärlden.
T ex så har schizofrena personer ett fel i denna thalamusreglering på så sätt att glutamatreceptorn inte fungerar och därmed blir bromsningen av filtreringen inte lika effektiv. Antipsykotiska medel är Dopaminreceptorblockerande och som ni då förstår så kommer bromsen på filtret att minskas och filtreringen bli bättre.
Man skulle ju även kunna tänka sig att man skulle kunna öka aktivatorn (glutamat) på filtret men tyvär så är glutamat exitotoxiskt(dödar nervceller vid för mycket aktivering) så detta skulle inte fungera lika bra.
Vart kommer då LSD in i bilden? Jo LSD är en postsynaptisk 5-HT2 agonist (Se: serotonin). Vid bindning till receptorn kommer GABA att frisläppas. GABA verkar inhiberande(bromsande) på bla Glutamat.
Om då glutamatet bromsas så blir det ju en minskning av gasen/aktiveringen av filtret. Därmed kommer mycket mer av den sensoriska infon att gå vidare från thalamus och vidare till cortex än normalt och vi upplever alla syn/lukt/hörsel/känsel intryck MYCKET mer."

Effekter
Notera att detta inte är givna effekter. Detta innebär i praktiken att det kan skilja sig väldigt mycket från olika tillfällen. Exempelvis kan en session med LSD ge återkommande ångestkänslor blandat med panik, medan andra kan ge euforiska upplevelser förgyllt med djupa självinsikter.

Positiva
• Humörslyft och ökad energi
• Hallucinationer, både CEV och OEV
• Skärpta sinnen med mycket större djup och fler nyanser än tidigare
• Större förmåga att tänka associativt och kreativt
• Överväldigande och andliga insikter
Neutrala
• Förändrat medvetande, som med alla psykoaktiva substanser
• Förstorade pupiller
• Svårigheter att fokusera tankarna/förvirring
• Mild ökning av hjärtfrekvens
• Mild ökning i kroppstemperatur
• Klart förändrad tidsuppfattning
• Snabbt skiftande humör och känslotillstånd (T,ex, Från ångest till eufori under väldigt kort tid)
Negativa
• Oro och ångest
• Vissa spänningar i kroppen, exempelvis i käken
• Överkänslighet mot ljus och ljud
• Svettningar, yrsel och illamående
• Paranoida tankar och panikkänslor
• Oönskade insikter om livet
• Oönskade minnesbilder
• Kan skapa HPPD, en form av synstörning som i vissa fall blir permanent.

Tidskurva
Accelerationsfas: 30-120 minuter
Platå: 3-5 timmar
Landning: 1-3 timmar
Eftereffekter: 2-5 timmar


Man kan känna eftereffekter flera dagar efter intag av LSD. De inkluderar skärpta sinnen i bra fall och ångest och orostankar i dåliga fall.
LSD verkar olika fort på olika personer. En del personer kan uppleva full effekt redan en timme efter intaget, men för de flesta brukar trippen komma igång på allvar efter 90-120 minuter. Om man vill öka dosen är det bra att vänta minst två timmar innan man gör det.
Det är väldigt svårt att mäta eftereffekter när det gäller LSD men generellt sett kan man säga att de direkta eftereffekterna är över när man kan sova/göra något helt annat. Storleken på dosen spelar in men vid en normal dos (100 µg) brukar det vara svårt att sova de närmaste åtta timmarna efter intaget.
Ungefär en 15 minuter till fyra timmar efter att LSD har intagits börjar drogen ge effekt. Sedan kan effekten hålla i sig i allt från sex till 15 timmar. Upplevelsen kallas ofta för en "tripp". LSD ger inga konkreta hallucinationer utan upphäver snarare till en Illusion av verkligheten. Perceptionen förändras och användaren upplever sina sinnen registrera data som inte upplevs av personer som är opåverkade av LSD. Visuellt är mönster mycket vanligt (fraktal- eller paisleymönster är vanligt förekommande). Avstånd och djup i synfältet blir svårt att kunna urskilja korrekt och objekt kan tyckas andas, ändra form och eventuellt, mening och funktion. Personen kan även uppleva att den "förstår" samband i andra sammanhang, så som politiskt eller socialt. LSD ger i vissa fall upphov till transpersonella upplevelser. Där ingår upplevelser som sträcker sig utanför den etablerade psykologin. Det kan röra sig om mystiska upplevelser, möten med gudar, arketyper, andar och medvetenhet om kosmos uppbyggnad.
Drogen kan också framlocka bortträngda och bortglömda minnen med start från födseln. På det fysiska planet gör drogen att ögonens pupiller blir större, hjärtats aktivitet ökar, och att blodtrycket stiger. Kramper, illamående, gåshud, och darrningar kan förekomma. Att granska pupillernas utvidgning är den säkraste metoden för att avgöra om en person är under LSD-påverkan .
Trippen uppfattas som regel olika från person till person. En viktig aspekt är hur användaren mådde då preparatet intogs, och i vilken miljö det skedde. Detta kallas för "set and setting". Om man mår psykiskt dåligt, är upprörd eller på dåligt humör ökar risken för en dålig och skrämmande upplevelse. Är man på bra humör ökar chanserna till en bra upplevelse. Generllt sätt, styr "Set and Setting" rusets beskaffenhet, mer än själva doseringen i sig . Ovana personer kan drabbas hårt av det kraftiga rus ett intag ger på grund av det nya och intensiva i upplevelsen. Drogen påverkar personens verklighetsuppfattning och man kan därför fatta okloka beslut under påverkan. I vissa fall förekommer "flashbacks" där man flera dagar, till och med månader, efter intaget kan uppleva LSD-liknande effekter. En teori är att LSD-ämnen sätter sig i olika fettvävnader som kroppen kan frigöra efter en viss tid, detta kan ta upp till flera år. Det är dock omöjligt, eftersom LSD är vattenlösligt.[11]
Det har hänt att användare hamnat i psykos efter en eller flera "trippar". Detta är väldigt ovanligt och i de fall psykos inträffat finns oftast en underliggande latent psykos eller anlag för schizofreni hos användaren. Såhär skriver Läkartidningen:
"De flesta allvarliga biverkningar [orsakad av LSD] har inträffat hos psykiskt störda personer undergående psykoterapi, hos psykiskt labila individer, som kommit över LSD på illegala marknaden, och hos personer, som intagit LSD under ogynnsamma yttre betingelser, till exempel när vänner velat »skämta» och utan offrets vetskap ha lagt LSD i en drink eller liknande.."
Drogen anses fortfarande av många vara ett effektivt verktyg för att bota depression, fobier och andra psykiska problem.

Dosering

Preparatet administreras peroralt. LSD är den mest potenta psykoaktiva substansen, känd för mänskligheten och mycket små doser räcker för att den skall ge stark verkan. En normal dos av drogen är 25 - 75 µg. 20 microgram anses vara det som behövs för att drogen skall ge märkbar effekt på en människa. LD50 för LSD beräknas vara 12000 microgram.
Det finns dokumenterade fall där personer intagit upp till 2000 microgram, inga dokumenterade fysiska skador har kunnat observeras i dessa fall. Vid den psykoterapi med LSD som företogs på 1960-talet var doseringarna mycket större och kunde uppgå till 700 mikrogram per dos . Man kan få en uppfattning om hur stark drogen är genom att många andra droger doseras i milligram. Tar man en högre dos blir upplevelserna starkare, men tidsmässigt ligger de på samma nivå som vid en lägre dos.
Det är vanligt blotters idag innehåller runt 100 µg. Undersökningar från DEA har dock visat att genomsnittshalten LSD per lapp är 40-60 µg. Men siffrorna är från 1993 så man kan ju inte vara 100% att de värdena gäller idag också. På 60 och 70-talet var blotters starkare, ca 200-300 µg.
Kvalitet och styrka kan variera väldigt mycket och dessutom kan dosering skilja sig väldigt mycket från person till person. Det är alltid klokt att börja lågt och testa sig fram till en för dig lagom dos under loppet av flera LSD-trippar.
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk rapporterar att priset varierar mellan 5 och 11 euro per enhet i de flesta europeiska länder.

Beroende
I likhet med de flesta andra "klassiska" psykedeliska droger, är LSD varken psykiskt eller fysiskt beroendeframkallande.
Ibland diskuteras det dock fortfarande på vissa håll ibland, om LSD kan vara beroendeframkallande . Inga abstinenssyndrom har emellertid kunnat observeras hos dem som använder LSD, inte heller uppfyller LSD de kriterierna i DSM-IV som beskriver genuint beroende.
Att missbruka LSD torde också vara teoretiskt omöjligt i längden,[källa behövs] eftersom toleransutvecklingen blir så stark att det redan efter några dagars regelbundet missbruk kan vara svårt att uppnå ruseffekt.
LSD-upplevelsen är ofta så stark att det tar tid för användaren att kunna reflektera över den, vilket också talar emot att LSD skulle kunna vara beroendeframkallande. LSD ger vid alla rustillfällen, olika upplevelser av mycket stor variation, som ibland också kan vara mycket svåra. Det gör LSD till en drog som är helt oberäknelig, vilket gör det osannolikt att man kan bli beroende av den.

Risker
Riskerna med LSD är helt och hållet psykologiska, eftersom LSD inte är skadligt för kroppen. Risker involverar t.ex extremt dåligt omdöme och idiotiskt beteende under effekterna av LSD, vilket är varför de flesta föredrar att trippa tillsammans med andra. Exempel på dåligt omdöme kan vara problem att avgöra avstånd, eller tro att man kan flyga.
Överdos på LSD är ingen risk överhuvudtaget, eftersom LSD som sagt inte är skadligt för kroppen, däremot är det möjligt att inta mer LSD än man kan hantera psykiskt – vilket är helt individuellt.
För att överhuvudtaget ha en chans att dö av en LSD överdos behöver du inta mer än tio tusen gånger en normal dos, för att det överhuvudtaget ska vara giftigt för kroppen, vilket gör LSD till en av världens säkraste droger.
LD50 för LSD ligger på 46, 16.5, 0.3 mg/kg intravenöst (injicerat) för möss, råttor och kaniner, respektive. Det är därför ganska svårt att exakt fastställa de exakta värdena för oralt intag för människor, men notera att en genomsnittlig mänsklig dos ligger på 0.001 mg/kg, alltså 1 mikrogram per kilo. Man brukar säga att LD50 (den dosen som dödar 50% av försöksdjuren under tester) ligger på 12 000µg, dvs 12g. En vanlig dos ligger mellan 25-75µg.
Och som med alla droger – ta aldrig några droger under graviditet.

Risker - hälsa
Eftersom LSD förändrar medvetandet så radikalt är det bra att förbereda sig väl. De flesta väljer att inte ha något vardagligt alls att göra när de ska trippa eftersom de ändå inte är kapabla till det. Bilkörning ska undvikas.
Historierna om människor som har trott att de kan flyga när de tagit LSD och hoppat ut från åttonde våningen som en direkt effekt är en myt. Det finns många rapporter om folk som trott sig vara odödliga och gjort övermodiga saker men det är inte något av de vanligaste problemen med LSD. Däremot har många människor som tagit en stark dos i fel miljö fått svår ångest och som följd av det försökt ta livet av sig.

För att minska risken för obehagliga upplevelser bör man tänka på följande punkter (Set & Setting):
• Ruset pågår under många timmar. Planera inte in något viktigt under dagen/kvällen.
• Umgås med människor du litar på och har förtroende för.
• Var utvilad och bruka inte andra droger samtidigt. Ät mat innan och drick vatten under tiden. Fyll gärna på med frukter eller annan lätt mat. Trippen kräver mycket energi.
• Trippa på ett tryggt ställe.
• Trippa inte om du känner dig stressad eller mår dåligt fysiskt eller psykiskt.
Personer som lider av någon form av djup ångest, paranoia eller schizofreni avråds generellt sett från att ta LSD eftersom extrema känslomässiga tillstånd kan skapa panik och svår ångest. Eftersom effekterna av LSD endast till viss del är undersökta avråds gravida från att ta LSD eftersom det kan påverka fostret.
Effekterna från LSD kan avbrytas/mildras med hjälp av lugnande medel. Många föredrar dock att försöka härda ut trippen eftersom det känns mer hälsosamt på lång sikt. Annars riskerar trippen att ”frysas” i en negativ fas. Men vid en alldeles för hög dos kan det dock vara svårt att reda ut vad som orsakar problemen.
I frågan hurvida man bör avbryta effekterna med antipsykotisk medicin eller ej råder det delade meningar om. Vissa påstår att en jobbig upplevelse måste ha sin gång och att utfallet kan blir betydligt mer negativt ifall man avbryter upplevelsen.

Hur länge sitter LSD i och hur stor är chansen för återtrippar och andra komplikationer?
LSD är ute ur kroppen efter max 24 timmar. LSD lagras inte i kroppen på något sätt. Många säger att man kan få återtrippar (flashbacks) på LSD vilket är sant i den bemärkelsen att du rent psykiskt sett kan få starka minnesbilder från din tripp. Men det finns inga aktiva rester kvar i kroppen. Majoriteten av användarna upplever dock inga återtrippar och de som gör det menar oftast att det bara är positivt. Det är ganska logiskt eftersom de allra flesta som provar LSD ser det som en mycket positiv upplevelse, således är även minnesbilderna från trippen positiva.
När det gäller överdos är LSD en av de säkraste drogerna som finns. Dödlig dos (uppmätt på djur) ligger på flera tusen gånger normal dos.

LSD och antidepressiva mediciner?
Antidepressiva mediciner tenderar att reagera ganska tydligt med psykedeliska droger.
SSRI-preparat (ex Cirpramil, Seroxat och Prozac, Sertralin) tenderar att hämma effekten av LSD.
MAO-hämmare (ex Moclobemid och den naturliga växten Peganum harmala) verkar intensifiera ruset. Detta är dock omstritt. Vissa hävdar att det är farligt att ta MAO-hämmare med LSD.
Lithium och tricykliska anti-depressiva mediciner förstärker ruset men påstås samtidigt innebära hälsorisker.

Tolerans
LSD har en stark toleranskurva. Toleransen byggs upp väldigt fort, men försvinner nästan lika fort. Tre dagar brukar man säga att toleransen sitter i, och försvinner sedan lika fort som den byggdes upp. Toleransen försvinner utan några märkvärda effekter – dvs ingen avtändning eller liknande.
LSD har rapporterats dela tolerans med psilocybin och meskalin, dvs är du tolerant mot LSD, så är du tolerant mot Psilocybin och Meskalin också, och vice versa.

Myter
LSD bildar inte kristaller som skulle fastna i kroppen och senare skapa de såkallade flashbacks. LSD är vattenlösligt och kan därför inte skapa depåer i kroppen. Dessutom är LSD nedbrutet och ute ur kroppen inom några timmar. För att förklara flashbacks behövs inte myten om att LSD skulle bilda kristaller i kroppen, eftersom det är ett helt och hållet psykologiskt fenomen.
LSD skadar inte kromosomer.

Vissa urbana legender, som dessa:
1. Sju personer på LSD stirrade på solen och förlorade 90% av sin syn.
2. En tonåring som arresterades under påverkan av LSD plockade ut sina ögonglober när han satt i sin cell och kände ingen smärta.

Den senare kan vara relaterad till novellen Fear and Loathing in Las Vegas där huvudkaraktären läser om ett liknande scenario, dock angående PCP.
Dessa myter är falska – men det betyder inte att LSD inte har en stark effekt på psyket och användaren, och därför bör man vid användandet av LSD vara medveten om riskerna, som förövrigt är helt psykologiska.

Användare
Fram till mitten på 60-talet var LSD nästan enbart känt av militären och psykologer som studerade dess terapeutiska effekter. Men i mitten av 60-talet spreds ordet om det i en väldigt drastisk takt. Initialt var det collegeungdomar, rena missbrukare, artister, musiker, författare och "nonkonformister" som använde LSD, men hippies var de första som associerades med drogen. LSD nådde sin kulmen under "the summer of love" 1967 då den togs i stora mängder. Samma år blev preparatet narkotikaklassat i USA och avtog sedan i popularitet. Under 1970-talet kom drogen till Sverige, där den narkotikaklassats 1966. Många av 1960-talets rockartister och rockgrupper, där gruppen Grateful Dead får ses som den främsta, experimenterade också med drogen i skapandet av sin musik, vilket gav upphov till psykedelisk musik och acid rock. Under 1990-talet fick drogen en renässans som partydrog på rave-fester.

Tillverkning
För att tillverka drogen krävs ett avancerat laboratorium och kunniga kemister. Det huvudsakliga ämnet lysergsyra kommer från mjöldryga, och det behövs inte mycket av det för att framställa stora mängder LSD.

Legal status
Det är idag olagligt i de allra flesta länder att tillverka, inneha, använda och sälja LSD, något som inte var fallet i USA fram till 1967 och i Sverige till 1966. Innan dess användes preparatet i all möjlig forskning av både läkare, som Stanislav Grof, och säkerhetsorgan som CIA.
Från och med 1 januari 2010 är drogen laglig att inneha i små mängder (fem doser) i Tjeckien.

Övrigt
För att effektivt avbryta en tripp kan man använda sig av antipsykotika, exempelvis Chlorpromazine (Largactil i Europa), som är en av de äldsta antipsykotiska läkemedel. Det går även att använda sig utav bensodiazepiner, eller sömnmedel. Medan antipsykotika avbryter en tripp, gör sömnmedel (ex Stilnoct/Imovan) så att du somnar och därmed effektivt avbryter trippen.

Sammanfattning

LSD heter egentligen lysergsyredietylamid och är klassat som narkotika. Ett vanligt svenskt uttryck är syra som kommer från engelskans acid.
Det var den 16:e November, 1938, som Albert Hofmann, kemist för Sandoz Laboratories i Basel, Schweiz, först framställde LSD när han arbetade för ett stort research program som sökte användbara ergot alkaloid derivater. Fem år senare upptäcktes de psykiska effekterna, när Hofmann av misstag fick i sig en okänd mängd av kemikalien. Det första avsiktliga intaget av LSD inträffade klockan 16:20, den 19:e April, 1943, när Dr Hofmann intog 250 µg, vilket han trodde skulle vara en såkallad tröskeldos – och han fick därmed uppleva världens första psykadeliska tripp.
LSD öppnar upp sinnen – så som känslor, minnen, tid, medvetande, osv. Dessutom kan det orsaka synestesi, dvs förväxling av sinnen. Exempelvis som att känna musik, eller höra en färg. Synestesi innebär att två eller flera sinnen är sammankopplade, och är ett neurologiskt tillstånd – även kallat sinnesanalogi.

En vanlig dos ligger på ca 50-150µg, men dokumenterade fall av intag upp emot 2000µg finns, utan fysiska skador.
Vid den psykoterapi med LSD som företogs under 1960-talet var doseringarna mycket större, och kunde uppgå till 700 mikrogram per dos.
LSD har visat sig effektivt vid behandling av cluster headaches.
I likhet med de flesta andra "klassiska" psykedeliska droger, är LSD varken psykiskt eller fysiskt beroendeframkallande.


Effekter:

Använda källor för detta dokument är Magiska Molekylers Wiki, Wikipedia, Flashback Forum, Erowid, osv.

tl;dr

Hehe, tack att du delar med dig.

OJ, ja tack för att du delar med dig

Mycket bra FAQ!
Tackar och bockar!

"Myter
LSD bildar inte kristaller som skulle fastna i kroppen och senare skapa de såkallade flashbacks. LSD är vattenlösligt och kan därför inte skapa depåer i kroppen. Dessutom är LSD nedbrutet och ute ur kroppen inom några timmar. För att förklara flashbacks behövs inte myten om att LSD skulle bilda kristaller i kroppen, eftersom det är ett helt och hållet psykologiskt fenomen.
LSD skadar inte kromosomer."


är det en myt att LSD skadar inte kromosomer? :P

Härligt! får ta och läsa igenom det senare när jag har tid, men det verkar genomgående och fint