FAQ: Buprenorfin (info om Subutex, Temgesic, etc) - Vanliga frågor och svar.

Q: Vad är buprenorfin?
A: Buprenorfin är en opioid som kan syntentiseras från opiumalkaloiden tebain. Så gott som alla andra opioider är buprenorfin smärtstillande och rusgivande, men buprenorfin har också en egenskap som blockerar andra opioders effekt. Vill man imponera med sina läkarkunskaper kan säga att buprenorfinets egenskaper är både agonistiska (ger rus) och antagonistiska (hindrar andra rus).

En annan speciell sak med buprenorfin är den mycket långa halveringstiden (37 timmar)! Detta gör att buprenorfin ger ett långt rus, men det innebär även att den blockerande effekten varar länge.

Q: Vad används buprenorfin för?
A: Inom den svenska sjukvården förekommer buprenorfin under namn som Temgesic, Norspan, Suboxone och Subutex. De två förstnämnda av dessa är används mot smärta medan de senare två används som nedtrappning och substitutunderhåll för opioidberoende. Sen får vi ju inte glömma att buprenorfin också är en potent rekreationell drog.

Q: Vad är skillnaden på dessa olika former?
A: Subutex och Suboxone är tabletter designade för att smälta under tungan (sublingualt) på patienten, så att buprenorfinet tas upp av munslemhinnorna. Subutex består av endast buprenorfin, medan Suboxone också innehåller naloxon. Naloxon har också blockerande effekter och är till för att hindra folk från att få rus av Suboxone. Detta funkar dock inte särskilt bra; det går fortfarande att bli hög på Suboxone.

Temgesic kommer också i den formen, men det finns även injektionslösningar av Temgesic. Norspan är ett depotplåster som gör att buprenoret tas upp av huden (subdermalt). Man kan också inta krossade piller nasalt.

Q: Så vilket intagningssätt är mest effektivt?
A: Buprenorfin har en väldigt låg oral biotillgänglighet, vilket gör att man behöver mycket högre doser för att få effekt om man sväljer pillren än om man intar dem på något annat sätt. Att följa bipackssedelns instruktioner och sätta tabletterna under tungan fungerar bättre än det orala intaget, men det vanligaste sättet är att snorta, åtminstone då man använder buprenorfin i russyfte. Då man snortar skall man komma ihåg att inte dra in de krossade tabletterna för hårt, eftersom de då åker ner för halsen i magen; man skall istället "andas in" sina linor, så att allt fastnar i näsan.

För att få ut det mesta av buprenorfin måste man dock injicera. Om man injicerar i muskeln får man tre gånger så hög biotillgänglighet som vid sublingualt intag, och om man injicerar i en ven får man också ett skönare påslag. Men det är fortfarande inte någon bra idé att skjuta sina krossade piller om man är mån om sin hälsa. Att skjuta tabletter är alltid mer eller mindre ohälsosamt eftersom de förutom det aktiva ämnet innehåller en massa bindemedel, och Subutex (den vanligaste buprenorfinformen på gatan) hör definitivt till de piller som är mer ohälsosamma. Bindemedlen som finns i Subutex skadar inte bara venerna, utan kan också åka hela vägen upp till ögonen och på lång sikt försämra ens syn om man injicerar mycket! Att missa ett intravenöst skott och träffa en muskel istället kan också leda till bölder och andra komplikationer. Temgesic-injektionslösningen går däremot bra att sätta i både muskler och vener.

A: Vad kostar Subutex på gatan i Sverige?
Q: Oftast ligger priset på en 8 mg-tablett någonstans mellan 200-300 SEK, men priser så låga som 100 SEK eller så höga som 500 SEK är inte helt ovanligt. Som nästan alltid då det gäller droger är priserna lägst i södra Sveriges storstäder medan de är högst i norra Sveriges bonnhålor.

Q: Hur stor dos skall man ta?
A: En bra nybörjardos är 1 mg (som passar bra att dra in i två linor på 0,5 mg vardera då det gäller krossade Subutex-piller). Om man använder buprenorfin för ofta kommer man dock att bli tolerant och behöva större doser. Buprenorfindosen har ett "tak" på ungefär 24 mg, vilket innebär att man inte kan få mer effekt genom att överskrida den dosen. Om man skaffat sig så hög tolerans kan man alltså inte längre bli hög på buprenorfin.

Q: Och nu till den viktiga frågan, hur känns ruset!?
A: Medan exempelvis morfin och heroin har relativt lika rus för alla användare, skiljer sig buprenorfin en del från person till person, precis som tramadol. Vissa blir pigga och sociala medan andra blir dåsiga. Många blir bådeoch: Dåsiga då de ligger/sitter bekvämt och energiska då de gör något intressant. Detta växlande rus är inte lika vanligt bland morfinderivaten (oxykodon, kodein, heroin, etc) som brukar ha en mer jämnstark dimma hela tiden.

Men hur oförutsägbart detta än låter så är ju buprenorfin hur som helst en opioid, så den typiska opioideffekten finns förtås alltid där, dvs känslan av harmoni, trygghet, värme och lycka. Dessa effekter är väldigt starka hos buprenorfin jämfört med lättare opioider som kodein och tramadol. Många användare tycker t.o.m. att det är lika skönt att snorta buprenorfintabletter som det är att snorta morfinpiller. Speciellt i början brukar buprenorfinruset upplevas som väldigt kraftfullt, medan euforin snabbt minskar då man blir tolerant (snabbare än med morfin, t.ex.).

Q: Hur beroendeframkallande är buprenorfin?
A: Buprenorfin är beroendeframkallande på många sätt. Eftersom ruset är så skönt så är det väldigt lätt att "kära ner sig" i drogen och få ett psykiskt beroende, och har man använt drogen länge blir man också fysiskt beroende och får abstinenssymptom om man försöker sluta. Dessutom så börjar hjärnan ta ruset förgivet, vilket gör att man blir olycklig om man inte är påverkad, p.g.a. att endorfinproduktionen har anpassats till stadig buprenorfintillförsel. Detta neurokemiska beroende kan finnas kvar en lång tid efter att man kommit igenom de fysiska abstinenssymptomen, och göra en väldigt deprimerad. Det är även därför som återfall är så vanliga på opioider, folk som slutat känner sig helt enkelt väldigt olyckliga av att vara utan drogen, eftersom det tar väldigt lång tid för hjärnan att återanpassa sig till att vara nykter.

Q: Hur känns abstinensen?
A: Hur kraftiga abstinenssymptomen är beroer på hur mycket buprenorfin man använt och hur länge man gjort det. Symptomen kan vara allt från förkylningslika (lite snuva och dålig mage) till rena rama tortyren (smärta i hela kroppen, kräkningar, diarré, fruktansvärd frossa). Dessa symptom är inte lika intensiva som de man får av en heroinabstinens, men de är mer långvariga eftersom buprenorfin har så lång halveringstid.

Q: Det där låter ju inte som någon höjdare! Hur undviker man abstinensen?
A: Det bästa sättet är att aldrig använda buprenorfin så ofta att man blir beroende. Att inte använda drogen mer än 1 mg en gång i veckan i veckan borde inte göra dig fysiskt beroende eller tolrant. Kom också ihåg att opioider ger korstolerans och korsberoende, så att variera sitt buprenorfin med andra opioider gör en inte immun mot abstinenser! Kom också ihåg att det alltid är som svårast att bli abstinent i början, vilket kan lura en till att tro att man kan använda mer innan man blir beroende än vad man i längden verkligen kan.

Om det ändå skulle gå så illa att du fastnar fysiskt på buprenorfin så finns det hur som helst en hel del mediciner som hjälper. Loperamid (som säljs under namnet Imodium) hjälper mot diarréer, och bensodiazepiner dövar de obehagliga känslorna. Ett annat sätt att undvika opioidabstinenser är förstås att ta mer opioider. Detta kan bli en dyr historia, men med lite tur och tålamod kan man ju få buprenorfin utskrivet på recept för sitt beroende.

Q: Hur undviker jag det psykiska beroendet då?
A: En bra idé är att ha stränga regler på hur ofta man får ta buprenorfin, och aldrig tillåta sig att göra några undantag. Att ha så många andra saker som möjligt att sysselsätta sig med då man inte är hög är en annan bra idé. Det kan också hjälpa att ta buprenorfinet tillsammans med folk som följer samma regler som du själv, eftersom ni då kan hålla koll på varandra. Att ha någon annan person som förvarar ens droger åt en kan också löna sig om man inte själv kan motstå frestelsen att ta dem för ofta.

Det sköna ruset är förföriskt och trollbindande och kan manipulera en till att börja ljuga för sig själv, så det kan också löna sig att berätta om sina drogvanor för någon vän eller släkting som håller koll på en med nyktra ögon och säger till om man verkar hålla på att förlora fotfästet. Men kom ihåg att personer som bryr sig väldigt mycket om en, som nära vänner och familjemedlemmar, kan bli oroliga trots att det inte är någon fara. Så välj noga vem du anförtror.

Q: Alright, alright, jag fattar att buprenorfin är beroendeframkallande, men är det farligt på något annat sätt?
A: Ja, som med andra opioider kan man råka ut för andningsdepression, vilket innebär att ruset gör en så avslappnad att man slutar andas och dör, men buprenorfin är en opiod som är väldigt svår att överdosera på. Men se hur som helst upp för att blanda med andra lugnande droger, som exempelvis bensodiazepiner, alkohol, GHB och GBL. Du kan använda dessa för att förstärka ruset om du håller dig till måttliga doser, men tar du för mycket av det goda är du inne på djupt vatten.

Några som använt buprenorfin i stora doser under en lång tid har visat sig få leverproblem, vilket antagligen är den allvarligaste bieffekten. Att opioider skadar kroppen fysiskt är ovanligt, men buprenorfin är ju ingen klassisk opiat (morfinderivat).

Q: Finns det några andra bieffekter då?
A: Jämfört med andra droger som exempelvis alkohol och amfetamin har inte buprenorfin och andra opioider många bieffekter. Illamående och klåda är ganska vanligt, men klådan upplever de flesta som ganska skön, och den kan ändå botas med anthistaminer, och mot illamåendet hjälper åksjuketabletter eller att helt enkelt låta sig kräkas. De flesta tycker också det är skönt att spy på opioder. En annan bieffekt är förstoppning, som kan botas med laxerande medel. Många människor får också problem att uppnå orgasm då de är påverkade, men detta upplevs inte alltid som så negativt som det låter, eftersom ruset ändå brukar vara skönare än en orgasm. En del upplever även denna bieffekt som något positivt eftersom de kan ha sex längre.

Q: Är det sant att man får abstinens direkt om man tar en annan opioid medan man ännu är påverkad av buprenorfin.
A: Det beror på om man är beroende av opioider eller inte. Buprenorfinet och andra opioider tar ut varann, och om man är fysiskt beroende så blir man abstinent om det händer. Annars händer ingenting.

Buprenorfinets blockerande egenskaper påverkas annars av hur mycket buprenorfin man har i blodet. Om det var ett par dagar sen man tog sin sista dos buprenorfin så fungerar inte den blockerande effekten så bra, eftersom det som finns kvar i ens kropp inte är så mycket. Ju mer buprenorfin som blockerar desto mer behöver man av en annan opioid för att bryta sig igenom blockaden?

Q: Finns det någon opioid som buprenorfinet inte alls blockerar?
A: Vissa syntetiska opioider som tramadol följer inte alltid samma regler som morfinderivaten, och blir därför inte blockerade. Om man t.ex. är beroende av buprenorfin och vill gå över till heroin så kan man hålla abstinensen borta med tramadol medan man väntar på att buprenorfinet skall lämna kroppen och lämna plats åt den nya opioiden...

Q: Vad kan man göra för roligt under sitt rus?
A: Opioider är inte så beroende av set och setting, så det mesta blir faktiskt trevligt. Att t.ex. jobba, gå i skola, gå på krog, umgås med vänner och familj eller ägna sig åt sina fritidsintressen tycker många är väldigt kul under buprenorfinruset, men det finns också de som föredrar att bara ta det lugnt och t.ex. ligga och lyssna på musik eller se film.

Q: Hur fungerar buprenorfin tillsammans med andra droger?
A: Om man bortser från andra opioider så går det att kombinera buprenorfin med det mesta. Men man skall som sagt vara försiktig med att andra nedåt-droger eftersom man kan få i sig en överdos om man får i sig för mycket. Annars så förstärks ruset ordentligt av nedåtdroger, men tiden rinner också iväg mycket snabbare, vilket inte är så bra om man vill njuta av sitt rus så länge som möjligt. Därför är det bäst att ta sina andra downers för att återfå buprenorfinruset då det börjar klinga av.

Amfetamin tenderar att köra över buprenorfin (och de flesta andra droger), så om man skall ta speed kan det vara bäst att spara sitt buprenorfin till avtändningen.

Q: Alla talar om att "nodda", vad gör man då egentligen?
A: Nod betyder nicka till på engelska, och ordet brukar i opioidsammanhang betyda att man är så påverkad att man råkar slumra in medan man gör något annat (som ser en film, man måste ha tagit en väldigt stor dos om det skall finnas risk att man noddar medan man t.ex. går). Många talar också om att nodda även då de medvetet lägger sig för att ta en tupplur.

Inte illa alls Nemesis. Detta gjorde du ruggigt bra.

Creds, creds, du fortsätter att imponera

/ spanky

Bra jobbat! Du kanske vill lägga till att naloxonet i Suboxone är till för att förhindra rus främst vid IV-intag?

Det var också meningen till att hindra rus då någon snortade, men det visade sig inte funka så bra, precis som det inte funkar så bra att till att förhindra IV-rus... =)

Ännu en bra FAQ av dig Nemisis1! bra jobbat.

nice. men lägg gärna till hurvida det syns på drogtester eller inte. Både labb och stickor.

Det finns ju speciella stickor för buprenorfin så någon mastermind behöver man ju inte vara för att lista ut det

annars, jävligt clean faq neme!, forumets hjärna

Mycket snyggt! Jag gillar snygga FAQ:s!

Bra skrivet eller kopierat.....

en lite sak bara ang. taket för buphrinorfin. Om man tar mer än 2mg så åstakommer man inte högre eufori!

Sen blir det bara blockerade nervändar men ej högre eufori och det är ju det som är själva syftet med subben...

Alltså mer än 2mg åt gången är att "elda för kråkorna"

Detta kommer från en överläkare med licens på subb!