Journalister skriver som krattor numera - vad göra?

När man läser svenska tidningar får man ibland en känsla av att läsa något som körts genom Google Translate, trots att det är svensk originaltext. Rätt ord används på fel sätt, och ibland blir det obegripligt, ibland bara konstigt.

Ett dagsfärskt exempel från en av våra största dagstidningar, med mina korrigeringar inom hakparenteser:

På SvD Brännpunkt presenterades dock tio punkter på saker ["exempel på saker" eller "punkter" (som)] partiet vill se genomförda redan nästa år. Bland dem hör ["Till dem hör" eller "Bland dem finns"] att Migrationsverket ska kunna driva anläggningsboenden i egen regi, att varje kommun ”ska ha förmåga” att ta emot de [dem!!!!!!!!] som fått uppehållstillstånd samt sänkta trösklar in på arbetsmarknaden.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/al...en_4203983.svd

Journalisterna spelar ju en viktig roll för språkvården, särskilt som många svenskar inte längre läser böcker. Risken finns alltså att en bristande språkkänsla bland våra journalister sprider sig och leder till ett allmänt språkligt förfall.

Frågor att diskutera:

1. Hur utbrett är problemet? Håller ni med om att det blivit värre de senaste åren?

2. Vad beror förfallet på? Är det bristerna i den svenska skolan som börjar slå igenom? Eller finns problemen högre upp, i journalistutbildningen?

3. Vad kan vi göra för att åtgärda problemet? Fortbildningskurser i svenska för journalister? Mer korrekturläsning? Smartare ordbehandlingsprogram?

En stor del av problemet är nog att man slutat med korrekturläsare. (I alla fall har DN gjort det och då gäller det förmodligen fler: http://www.dn.se/nyheter/sverige/ben...hunnit-andras/.) Sammanblandningar av den typ du ger exempel på tror jag inte alltid behöver bero på dålig språkkänsla, utan det kan nog ofta röra sig om att man bestämmer sig för att byta konstruktion och då inte tar bort den gamla, eftersom det går för snabbt. Jag har inget aktuellt exempel, men ibland är det väldigt tydligt.

Att de ska återinföra noggrann korrekturläsning verkar väl mindre sannolikt när branschen skär ned, så vi får väl hoppas på bättre program eller att journalisterna själva inser att programmen inte fixar allt.

Jag instämmer. En teori skulle kunna vara att dem flesta journalister idag jobbar i ett stressigare klimat. Tidningarna kanske satsar mer på att få fram nyheterna så fort som möjligt istället för att noggrant granska artiklarna innan publicering?

Är inte insatt hur tidningar jobbar, men det är enligt mig något som skulle kunna vara en förklaring i alla fall.

beror det inte till stor del på att tidningarna har sparkat sina korrekturläsare?
precis som de nu håller på att sparka sina fotografer -bilder kan ju journalisten ta med mobilen!

Det kan du nog ha rätt i. Jag har själv många gånger upptäckt att en ändring i en text inte blev som jag tänkt. Och hinner man inte korrekturläsa så är det förstås kört.


Det borde inte vara alltför svårt att ta fram en ordbehandlare som upptäcker sammanblandningar av olika uttryck.

det är det nog. men om inte så har du ju chansen till ett par enkla miljarder.

Jag har fått intrycket av att språket generellt är sämre idag hos många grupper jämfört med en massa år sedan och journalistkåren är med i det tåget. Lyssna bara på talande politiker på 70-talet jämfört med idag. Det är bara käbbel. Jag tror vi läser för lite eller så läser vi mycket för snabbt. Kvantitet går före kvalitet, vilket ockå avspeglar sig på språket.

Sannolikt är det en del av förklaringen. Frågan är vad man kan göra i så fall? Det är väl egentligen bara bättre ordbehandlare som man kan hoppas på.

Jag undrar ibland om inte sms och twitter börjat påverka även det talade språket.

Här har vi ett exempel jag just läste i Richard Swartz kolumn i DN:

http://www.dn.se/ledare/kolumner/ric...ndrad-omvarld/

Richard Swartz skriver ju bra så det är uteslutet att han skulle tro att man skriver så. Han har kanske först skrivit "oftast röstar mot snarare än för något" och sedan tänkt ändra till "oftare röstar mot än för något" men glömt att ändra "oftast" till "oftare". Sådana fel ser man oftare än förr.

Så kan det nog vara. Det låter troligt.

Ämnet har berörts på flera andra trådar. Tidens krav är produktivitet och outsourcing. Här nämns ett annat exempel (FB) Tråden om av-sjukan.

Ytterligare: (FB) Rätt eller fel skrivet i svenska tidningar?

Det finns direkt tekniska orsaker. Textproducenternas rörlighet har köpts delvis till priset av sämre överblick. En så enkel sak som att gå från en 24-tums till en 15-tums dataskärm innebär sämre överblick. Molntjänsterna kan innebära att flera versioner hänger i luften och då är det lätt hänt att sista korrektionerna inte kommer med till trycket. Någon gång har författare yppat att den version som gick från förlaget till trycket i landet Outsourcia inte var den senaste utgåvan.

Semantiktips från ordbehandlaren ligger nog efter andra viktiga milstolpar i framtiden. Med intelligent textbehandling är det som med fusionskraften. I 50 år har de legat 5–20 år framåt i tiden.

Alltså, ca 1964 utlovades helautomatisk översättning av litteratur, om vi bara gav oss till tåls i 5–10 år. För några dagar sen vittnade en översättare av kött och blod om hur många aspekter det finns att ta hänsyn till när utmaningen är att översätta en Nobelpristagare i litteratur. Översättning av faktatext kräver minst två avancerade ontologiska modeller i skallen på översättaren, därför att benämningar på kategorier är illa samordnade i språken och illa samordnade mellan olika domäner inom ett och samma språk. Vi ska kanske vara tacksamma för att Molnet är såpass dumt som det är.