Sluta snusa-tråden

Är det bara jag som sov som en gud när jag snusade? Känns som sömnen blivit värre utan snus, vaknar för tidigt, svårare att somna.

I alla fall så är jag 41 dagar inne. Jag är definitivt på den 40 dagars krisen som flera har skrivit om. Däremot står jag ut väldigt bra men det får fan ge sig om någon månad eller två, hoppas jag.

Tack!

Det är troligt att sömnen inte var så effektiv som snusare men att det var lätt att somna och sova.

Jag brukar först ha svårt att somna för att man har så mycket abstinens den allra första tiden. Sen svårt att sova mer än jag behöver, och jag behöver färre timmar utan giftet. Men det kan ändå ta nån månads omställning eller så innan man slipper energi-dippar

Studier säger att du på lång sikt får bättre sömn utan snus

https://www.sciencedirect.com/scienc...87079208001329

Men att det definitivt tar minst 90 dagar att komma tillbaka till det normala.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26803340/

https://tinyurl.com/SOS-levelofsuck

Snusat i 21 år. Igår va mitt första riktiga försök att sluta. Klarade mig fram till midnatt men gick inte att hålla emot längre. Låg som en riktig pundare i soffan med sjuka euforikänslor i en hel timme. Nu har jag tänkt försöka vara utan idag med. Bakar ihop prillor av degen från en skogaholmslimpa. Funkar okej mot känslan att ha något under läppen. Har ni några tips inför natten? Är det vanligt med diarréer under första dagarna?

16 dagar snusfritt för mig idag.

Men jag har fortfarande rejält med fysiska symptom. Inte direkt abstinens utan smärta. Huvudvärk, värk i de delar av munnen som varit nära snusen, t ex överläppen. Värk i nacken och käklederna. Drygt att det ska ta sån tid att bli av med! Är ju inte konstigt om man börjar tvivla på att det är mer hälsosamt och i allmänhet bättre utan snus. Tanken har slagit mig några gånger att jag kanske skadat nerverna så illa att det behövs snus som smärtlindring.

Bra jobbat med 16 dagar!
Är ännu inne på dygn 2 med ett återfall. Kan redan relatera till smärta i huvudet och käkarna. Men är fortfarande så stirrig att all min uppmärksamhet går åt till att tänka på snus och 100 olika orsaker till att få ta en just nu. Antar att hjärnan kommer ge smärtan mer uppmärksamhet när den värsta abstinensen lagt sig efter några dagar. Har du haft några sömnproblem?

Efter 40-dagarskrisen har det känts mycket bättre för mig även om jag dummade mig ett par dagar efteråt och tog 2 snus på valborg efter för mycket starksprit...


Skitbra jobbat so far, du är inte riktigt där ännu men du har tagit dig förbi den värsta delen. Det kommer dala upp och ner nu och sen om du har otur får du också en rejäl käftsmäll av 40-dagarskrisen Tar du dig förbi den så pekar mycket på att det ska bli lättare sen.


Du behöver ta dig förbi 1 vecka iaf utan någon nikotin då blir det mycket lättare. Tills dess är allt tillåtet (utan niktotin). Ät vad du vill, hoppa på gymmet, fiska i 40 timmar utan vila, slå upp ett tält i skogen och sjung hatramsor.. Du fattar!

---------------
Jag hade min 40-dagarskris för ca 2 veckor sedan som varade i 3-4 dagar. Därefter har det varit ganska lätt faktiskt. Lättade nog på garden på grund av detta och släppte allt på valborg vilket resulterade i en spritfylla av rang. Vaknade upp med spya på skorna och ett vagt minne om att jag tagit 2 snus. Ajjabajja.

Hur som helst resulterade detta i att jag fick tillbaka en mild form av abstinens 2-3 dagar efter detta. Dock inte alls i former som de första dagarna man klipper snuset.

Det gick över i vart fall och efter det har det varit en väldigt lugn och bra period där jag har haft max 1-2 milda snussug per dag. Vissa dagar har det gått nästan en hel dag utan att jag tänkt på snus.

Ser fram emot att ge det ytterligare en månad och jämföra mot idag men jag är fortfarande väldigt rädd för alkoholen då den uppenbarligen sätter käppar i hjulet och är den enda anledningen till att jag skulle åka dit igen. Det kommer att bli väldigt lugnt med alkoholen framöver nu och sen ska jag fokusera på att komma lindrigt undan i midsommar!

Fortsätt kämpa alla, tillsammans klarar vi detta!

EDIT: Hur jag mår:
- Mår generellt mycket bättre idag än när jag snusade.

- Jag har mycket mer energi, motivation att ta tag i saker och är allmänt på lite bättre humör.

- Jag sover mycket bättre och vaknar pga detta mer utvilad. Vissa dagar vaknar jag innan väckarklockan ringer och är jättepigg och glad. Somnar på bara några minuter med.

- Mitt temperament är sämre nu än när jag snusade men träning ger nästan bättre effekt än snus. Dvs jag har ett bättre temperament om jag har tränat och inte snusat än när jag bara snusade.

- Jag känner mindre stress och ingen ångest alls längre.

- Den milda depression som legat över mig under en längre tid existerar inte. Jag känner mig inte nedstämd idag vilket jag gör som snusare. Istället är jag glad.

- Jag står upp för mig själv i större utsträckning. Jag ser ett större värde i mig själv och är redo att försvara detta.

Min slutsats just nu är att snus är ett jävla rävgift som förstör ens liv utan att ge någonting tillbaka. Släng skiten!

Tror man får räkna med att första natten kommer bli ganska brutal tyvärr. Men knepet för att klara det är att ha boostat motivationen och självförtroendet innan, inställninen liksom. Det finns t ex KBT-program, Allen Carr's sluta röka-bok, självhypnoser och en liknande svensk bok som är tänkt för att sluta snusa. Det är en jävla skillnad mentalt att försöka sluta när man har förberett med något sånt i direkt anslutning till sluta det jämfört med om man inte har gjort något förberedande. Men jobbigt brukar det bli hursom. Bra att försöka hålla sig sysselsatt med något som inte är så krävande.

Diarre är inte det vanligaste man brukar associera med att sluta snusa. Tvärtom har många förstoppning de första 1-3 veckorna. Magnesium och att dricka tillräckligt med vatten är snälla huskurer som kan funka. Blir man sur i magen kan man ta lite bikarbonat i vatten (eller immodium). Men det kan ta längre tid för magen att ställa om sig själv till normal om man aktivt påverkar pH-värdet på det viset.

Ja och sen kan det kanske vara så att kroppen inte kan börja läka sig ordentligt förrän det mesta av nikotinet är borta. Är ju läkning som gör ont i regel. Obehaget har klart förändrats iallafall.

Jag kör med Zyban och den har gjort enorm skillnad på vissa sätt. Bland annat sömnen, vilket var lite otippat eftersom Zyban är lite åt uppåttjack-hållet. Jag kan vakna mitt i natten och så men brukar alltid (peppar peppar) få tillräckligt med sömn för att klara det man behöver utan att krascha helt, jobbdagen t ex. Det kanske snarare är energi-problem som är det värsta vs sömnproblem.

Har dock Zybanet till trots knappast klarat mig helt från energi-dippar och deppighet. Tagit udden av det snarare men skillnaden är stor. På förmågan att fokusera också. Brukar annars vara halvt oduglig i typ en månad.

Tack!

Carr (i sluta röka-boken) tycker det är bättre att se sig själv som fri nästan direkt efter att man slutat, även om det såklart är en sanning med modifikation. Typ innan nikotinet ens har gått ur kroppen och återfallsrisken såklart är ett faktum om man inte passar på sina tankar och så. Därför att det finns risk att man känner sig lurad eller besviken om man satt en gräns när man tycker det borde kännas bra om den gränsen inte stämmer eller i allmänhet på grund av att inget magiskt kommer hända då liksom. Dom där tidsgränserna brukar hursom inte stämma för mig numera eftersom jag snusat så jävulskt starkt. Ca en stock Siberia i veckan. 40 dagar kanske snarare motsvarar två månader t ex.

Sen har jag tyvärr aldrig klarat mig så länge att jag helt blivit utan fysiska symptom, vilket gör att det lutar åt att jag faktiskt har kroniska problem som maskeras eller lindras av snusen. För ett par år sedan var jag t ex utan i 4,5 månader och hade fortfarande fysiskt obehag som jag inte märkte något av när jag snusade (eller inte kände mig störd av snarare). Men jag försöker tänka att oddsen att snusen hjälpt till att skapa eller förvärra problemen är mycket högre än tvärtom. Också att det finns fördelar med att sluta som ändå trumfar det mesta, tyckte jag ju när jag slutade.


Grymt jobbat själv med 40+ dagar! Ta det lugnt med spriten låter smart. Jag har inte direkt gjort det men lite gambling är det varje gång. Ett par gånger redan hade jag nog kunnat trilla dit om någon hade haft min gamla snus att bjuda på precis då. Kul att du redan märker så stora förbättringar!

När man kommit ganska långt i slutandet, typ 1 månad+ eller så, desto mer upplever jag att det övergår till att man får passa sig för positiva situationer snarare än tvärtom. Typ att man ska fira och får för sig att man vill ha/förtjänar en snusfylla. Eller nån gång råkade jag blir lurad av en spliff --tänkte alltså inte på att det var nikotin i så var inte beredd på bieffekterna. Någon annan gång dejtade jag en rökare och började associera nikotinet med något bra för att man felaktigt råkade projicera på det viset.

Snusat 15 år, varav senaste fem åren hela två dosor om dagen. Slutade cold turkey.

Min "strategi" var och är att intala mig/låtsas om att snus inte ens existerar och bara glömma istället. Inte räkna, inga milstolpar, inga appar. För mig personligen tror jag att det bara skulle påminna mig om snus hela tiden - och därmed stjälpa mer än hjälpa. Någon som provat liknande?

Därav kan jag heller inte säga hur många veckor som gått, men det närmar sig tvåsiffrigt. Allt går bra utom humöret. Hemskt lättretlig. Tips?
Kan iofs vara annan stress också.

Abstinensen bekämpar jag med milslånga löparrundor. Funkade bra tills vårinfluensan slog till. Vilken prövning! Men nu frisk igen.

Kämpa på allihop!